Innovation brukar definieras utifrån tre delar: Något nytt, nyttigt och nyttiggjort. Det ska alltså vara en ny lösning, skapa ett värde och komma till användning.
– Vi innoverar när vi ser något som inte fungerar som det ska. Då börjar vi utforska andra möjligheter, arbetssätt och lösningar, säger Peter Johansson, universitetslektor och docent i innovationsteknik vid Mälardalens högskola.
De senaste åren har han märkt att intresset för att arbeta med innovation har ökat – och att bilden av innovation har förändrats. Tidigare var synen att innovation behövde vara radikal, en idé som helt bröt mot det som redan fanns.
– Innovation skulle vara en Iphone eller Uber, som båda förändrade sin marknad helt. Idag har vi en bredare syn. Det har gjort att fler känner att tröskeln är lägre, att de kan vara en del av innovationsarbetet på ett företag eller en organisation, säger Peter Johansson.
Förutom radikal innovation finns också inkrementell innovation, då man jobbar med ett ständigt förbättringsarbete. Det kan till exempel vara företag som förändrat sin affärsmodell genom att tidigare bara producera nytt till att även jobba på en second hand-marknad.
– Ikea har till exempel öppnat en butik i ReTuna återbruksgalleria i Eskilstuna där de säljer sina gamla möbler, vilket är en typ av affärsmodellsinnovation, säger Peter Johansson.
Han säger att det går att bygga upp en verktygslåda med olika strategier för att lyckas med innovation. Samtidigt menar han att det inte finns någon mall för hur arbetet kan eller måste se ut. Det finns en uppsjö av verktyg och det som funkar inom en bransch eller ett företag kanske inte funkar i en annan.
– Man måste pröva sig fram och ta reda på vad som fungerar bäst för just den platsen man jobbar på, säger Peter Johansson.
ATT INNOVATION BLIVIT ETT PRIORITERAT OMRÅDE för många syns bland annat i att det nu finns en vägledningsstandard för innovationsledningssystem (ISO 56002 Innovationsledning) och det är också möjligt att certifiera sig som innovationsledare, något som bidragit till att det skett en ökad professionalisering av innovationsarbetet.
– De flesta har börjat förstå att innovation inte bara händer av sig självt. Innovation är ett hårt arbete och det tar lång tid att bli duktig. Du måste tänka på det som att du går till ett innovationsgym där du tränar och bygger upp kunskap och kompetenser för att bli bra – precis som en muskel, säger han.
Peter Johansson tror att det krävs två delar för att skapa förutsättningar för innovation: Ett systemperspektiv och ett träningsperspektiv.
– Om man som organisation vill bygga upp en förmåga att innovera måste man förstå att det inte bara är en person eller en grupp som ska göra detta. Det är hela verksamheten som berörs. Sedan måste det också finnas tålamod inom organisationen för att detta kommer att ta tid och byggas upp över tid. Det går inte att göra för avancerade saker direkt. Börjar man på en för hög nivå bäddar det för besvikna medarbetare och missnöjda chefer, säger Peter Johansson.
Han berättar att det finns flera samhällstrender och fenomen som påverkar hur vi kommer att innovera i framtiden, och pekar på att många organisationer redan tar hänsyn till bland annat miljö, klimat och hållbarhet.
– Jag tror att vi kommer se mer av så kallad ansvarsfull innovation. Flera olika branscher ställs inför utmaningar som de inte haft förut och nu måste hitta lösningar på, till exempel fordonsindustrin som måste ställa om från bensin till el. Även digitaliseringen påverkar och innebär att företag, organisationer måste ställa om för att hänga med, säger Peter Johansson och fortsätter:
– Sedan har också pandemin påverkat oss. Innan handlade innovation mycket om globalisering, men nu pratar vi också om hur vi minskar sårbarheten som globalisering skapar. Det här tror jag att framtidens innovationer kommer att fokusera på.
Text: Carin Fock
