Unga vill ha bra lön – och gärna bli poliser, sjuksköterskor eller lärare, visar en ny rapport från Konungens Stiftelse Ungt Ledarskap.
De stora visionerna har bleknat. Vår tids kriser har blåst ner de unga i åldern 15–29 år från klimatkampens och feminismens barrikader. Nu engagerar de sig i vardagsnära frågor som sjukvård, skola och en stabil ekonomi. Det framgår av rapporten Ungdomsfokus 2025, som Konungens Stiftelse Ungt Ledarskap gjort tillsammans med Rasmussen analys.
– Det mest slående är värderingsskiftet. Från idealistiska drömmar till ett mer pragmatiskt, vardagsnära fokus. Det genomsyrar allt – från samhällsfrågor till synen på arbetslivet, säger Ida Hennerdal, verksamhetsledare på stiftelsen.
Hon vill dock nyansera bilden: det finns fortfarande unga som engagerar sig i större samhällsfrågor, och de har i regel en ljusare världsbild än sina mer passiva generationskamrater.
– De här personerna ser faktiskt mer positivt på framtiden. Att bidra ger hopp, säger Ida Hennerdal.
"Jag tror att de unga har en större förmåga till självkritik och introspektion än tidigare generationer", säger Ida Hennerdal.
Foto: Nathalie Malic
Den övergripande bilden är dock av en pragmatisk generation. Det gäller också i arbetslivet. När de unga ska välja arbetsgivare hamnar mångfald, etik och möjligheten att göra världen bättre långt ner på prioriteringslistan. Högre upp finner vi trevliga kollegor, en trivsam miljö och bra förmåner – som gymkort.
Viktigast av allt är dock, för första gången, hög lön.
– Jag tror dock inte att det handlar om status, utan om trygghet. När ekonomin vacklar blir pengar avgörande, säger Ida Hennerdal.
Arbetets status, ja – att den inte längre är så högt värderad bekräftas på andra håll i rapporten. Bara sex procent tycker att den är viktig vid valet av arbetsgivare, och på drömlistan över yrken har tidigare favoriter som chef, forskare och skådespelare fallit bort.
I stället toppar – vid sidan av glansigare yrken som entreprenör, advokat och läkare – mer jordnära alternativ: polis, sjuksköterska, djurskötare – och nykomlingar som lärare och förskollärare.
Om statusjakten mattats av, tycks även ambitionen ha fått sig en törn. Möjligheten att ”prestera på topp” är inte längre centralt. Viktigare är balansen mellan arbete och fritid. Ska man ta de unga själva på orden är lata och curlade. Den bilden delas också av många äldre, enligt rapporten. Ida Hennerdal är dock skeptisk.
– Vi talar mycket om generationer i dag, och det riskerar att cementera stereotyper. Jag tror snarare att de unga har en större förmåga till självkritik och introspektion än tidigare generationer.
När ekonomin vacklar blir pengar avgörande.
Ida Hennerdal
- 58 procent kan tänka sig att bli chef eller ledare någon gång under sitt yrkesliv. (56 % av kvinnorna, 62 % av männen)
- 18 procent har som mål att bli chef eller ledare någon gång under sitt yrkesliv. (16 % av kvinnorna, 22 % av männen)
- 21 procent kan inte tänka sig att bli chef eller ledare. (26% av kvinnorna, 14 % av männen)
Så hur ska chefer möta den här komplexa generationen? Enligt 88 procent av de unga krävs ett åldersanpassat ledarskap, som behandlar den yngre generationen på ett särskilt sätt.
– Det handlar om att sätta in en arbetsuppgift i en kontext, förklara varför den ska göras och vara tydlig med förväntningarna. Otydlighet och luddiga arbetsbeskrivningar accepteras inte, säger Ida Hennerdal.
Men det räcker inte med struktur. Unga efterfrågar också empati och förståelse för sin psykiska ohälsa (72 procent har någon gång vänt sig till professionell hjälp, vilket är rekord).
– Det finns en hög press på den här generationen. De har gått igenom kris efter kris. Det betyder inte att de vill bli daltade med, men de vill bli respektfullt bemötta, säger Ida Hennerdal.
Sammantaget kan årets rapport ge en rätt nedslående bild av den unga generationen som en dyster, inåtvänd och oengagerad skara människor. Den delas dock inte av Ida Hennerdal. När unga väljer jobb som polis, sjuksköterska eller lärare är det inte endast på grund av tryggheten, menar hon – utan för att de trots allt vill bidra till samhället på ett meningsfullt sätt.
Och vad gäller dysterheten ser vi i den här rapporten tecken på motsatsen: Andelen unga som upplever inre harmoni har stigit stadigt från 34 procent 2018 till 43 procent i dag. En majoritet, 57 procent, säger att de ofta njuter av livet.
– Samtidigt växer framtidstron. Fler unga tror nu att de kommer få det bättre än sina föräldrar, särskilt bland de som är samhällsengagerade. Så kanske ser vi början på en ny trend.
Så gjordes undersökningen: 1 018 fullständiga svar från personer som är födda 1995 eller senare samlades in via webbpaneler. För att möjliggöra jämförelser med andra åldersgrupper samlade man även in 262 fullständiga svar från personer som är födda tidigare än 1995.
