Karismatiska medarbetare – kraft eller kris i arbetsgruppen?

En karismatisk person är ofta en stark kulturbärare – någon som lockar fram skratt och driver på. Men just för att karisma är så tilldragande, är det också lätt att bländas.

När är karismatiska medarbetare en tillgång – och när blir deras inflytande ett problem? 

Illustration: Getty Images

På varje arbetsplats finns personer som utstrålar något extra. De har energi, idéer, självsäkerhet – och ofta en naturlig förmåga att samla andra omkring sig. Vi kallar dem karismatiska. Och ofta är de just det: inspirerande, handlingskraftiga, engagerade. 

– Karismatiska personer är ofta omtyckta, lyssnade på och kan snabbt bli informella ledare, säger Sverre Spoelstra, som är professor vid Företagsekonomiska institutionen, Lunds universitet och forskar om om ledarskap och organisation. 

När är karismatiska medarbetare en tillgång – och när blir deras inflytande ett problem? 

Det börjar ofta oskyldigt. Kollegor söker godkännande från ”stjärnan i teamet”, diskussionerna i lunchrummet styrs omedvetet av hens åsikter. 

– Till slut känns det som att gruppens dynamik är knuten till den personen. Och chefen märker kanske inte ens vad som händer – eller ser det som ett tecken på engagemang. Men när en person börjar forma normer och beslut utan formellt ansvar, uppstår en osynlig maktstruktur, menar Sverre Spoelstra.

Konsekvenserna kommer smygande. Kreativa idéer uteblir från andra håll, medarbetare slutar ta egna initiativ av rädsla för att ”störa balansen”. Det kollegiala klimatet blir tystare, kantigare. Psykologisk trygghet ersätts av försiktighet. De som inte klickar med den karismatiske kollegan kan börja känna sig som outsiders – och lojaliteten riktas mer mot individen än mot uppdraget.

När karisma får ta för stor plats i arbetsgruppen – utan medvetenhet eller ledarskapsreflektion – kan den börja styra både riktning och kultur.

Sverre Spoelstra

Vad är det egentligen som händer?

– När karisma får ta för stor plats i arbetsgruppen – utan medvetenhet eller ledarskapsreflektion – kan den börja styra både riktning och kultur. Inte nödvändigtvis av illvilja, utan som en följd av hur vi människor fungerar. Vi dras till det starka, det självsäkra, det visionära. Och vi vill gärna känna oss utvalda av den som alla beundrar.

När blir det problematiskt ur ett ledarskaps- och organisationsperspektiv?

– Problemen uppstår när andra i gruppen känner att deras idéer inte räknas eller när gruppen delas i insiders och outsiders.

Några exempel:

  • Kritik mot den karismatiske ignoreras eller tystas
  • Chefer förlorar kontroll över riktning och kultur
  • En ”vi och dom”-kultur växer fram
  • Psykologisk trygghet minskar – särskilt för den som inte följer den informella ledaren

Det kan leda till att värdefulla perspektiv tystnar och motivation dalar.

Vad bör chefer vara uppmärksamma på?

– För att förebygga problem med informellt ledarskap och obalanserad karisma kan chefer:

  • Jobba med inkludering: Skapa strukturer där fler får ta plats i samtalet.
  • Lyfta gruppens mål och syfte – inte individens ambitioner.
  • Uppmuntra oliktänkande och ifrågasättande.
  • Fråga regelbundet: Skapar vi värde för alla – eller följer vi bara den starkaste rösten?
  • Prata öppet om formella och informella roller i gruppen.

– Att ha karismatiska kollegor är i sig inget negativt. Tvärtom kan de vara värdefulla kulturbärare, innovatörer och drivkrafter. Men karisma får aldrig bli ett substitut för gott ledarskap eller ett hinder för andras engagemang.

– En sund arbetsmiljö bygger på balans – där karismatiska medarbetare får bidra, men inte dominera, säger Sverre Spoelstra.

Läs även

Annons