Dagens chefer har inte fått med sig hållbarhet och klimatomställning från sina ledarskapsutbildningar.
– Det måste ändras och det kommer att ändras, det är Lisen Schultz övertygad om. Hon är programansvarig för den unika ledarskapsutbildning för toppchefer som Stockholm Resilience Centre driver på Stockholms universitet sedan tre år tillbaka.
– Vi såg ett behov för de högsta cheferna, vd:ar och styrelseordföranden, att få en direktkontakt med den senaste forskningen inom hållbar utveckling. Frågan har blivit så affärskritisk att de behöver egen kunskap även om deras bolag har hållbarhetschefer, säger Lisen Schultz som själv är forskare inom hållbar utveckling.
Deltagarna i den unika chefsutbildningen handplockas och kölistan på att få gå har vuxit sig lång. Den pågående kullen ”studenter” består bland annat av vd för H&M, vd för Volvo, vd för Investor, vd för Kinnevik och styrelseordförande för Apoteket.
DET VAR INTE MÅNGA som trodde på Lisen Schultz vision att kunna fånga in dessa ”högdjur” för en flera dagar lång utbildning. Högst en halvdag, mer tid än så lär de inte ha att lägga, menade man. Men att göra det på mindre än en halvdag, plus två dagars internat och efter en tid ytterligare en halvdag, ansåg Lisen Schutz vara omöjligt. Att döma av deltagarlistorna var problemet att avsätta tid överdrivet.
Det cheferna får med sig från utbildningen är en lägesbeskrivning från forskningen samt hur vägen framåt ser ut för att planeten ska fortsätta fungera för människans behov, hur en mer cirkulär ekonomi kan fungera och vad dagens teknikutveckling betyder. Även regulatoriska förändringar och hur de påverkar näringslivet är en beståndsdel. Utbildningen innehåller också workshopmoment kring det egna bolaget och vilken del av problemet man själv står för, och kan bidra med att lösa. Deltagarna lämnar internatvistelsen fyllda med ny kunskap samt med ett eget uppdrag som de redovisar ett antal månader senare när utbildningen avslutas.
– Vissa som går programmet blir ”klimatfrälsta”. Frågan lämnar periferin och flyttats till centrum för dem. De vill verkligen göra något för att accelerera omställningen, säger Lisen Schultz.
Att genomgå programmet kan också bli något av en inre kamp som väcker både skuldkänslor och försvarsmekanismer, eftersom bolagen de här cheferna leder är en stor del av problemet.
– Vi pekar inte finger utan förmedlar snarare att alla har ett ansvar och en möjlighet. Det finns ingen annan som kommer att lösa det här åt dem och man kan ju förutsätta att personer på deras nivå vill leda människor. Samtidigt kan ingen lösa problemen på egen hand.
DET FINNS FLERA ANLEDNINGAR till att programmet vänder sig just till höga företagsledare. En är att man bygger en informerad kraft med kunskap om klimatomställning i näringslivet. Att högsta ledningen i stora bolag kan fatta informerade beslut är en förutsättning för att saker ska ske i en snabbare takt.
– De behöver signalera att det här är en kärnfråga för bolaget och att det är kopplat till bolagets överlevnad. Hållbarhet är inget de bara kan ägna sig åt i goda tider, det handlar heller inte om någon välgörenhet. De är beroende av fungerande samhällen och ekosystem.
Varför är det så viktigt att få med näringslivet?
– Näringslivet sysselsätter en stor del av alla medborgare. De driver också mycket av uttaget av resurser och energi, samtidigt som de står för innovation och utveckling. Det är alltså en kraft som måste riktas mot hållbarhet.
Vilken roll har företagsledare och chefer?
– Väldigt mycket styrs uppifrån så de har stora möjligheter att påverka både den egna verksamheten och det som de kallar ”sitt ekosystem”, det vill säga alla led i verksamheten som underleverantörer, återförsäljare, kunder med mera.
– När chefer inser att varje företag är beroende av klimatet, ekosystemen och jordens resurser, och att de inte längre kan ta dem för givna, så måste de börja ta hand om systemen. Det blir centralt för att överleva. Om chefer och alla andra börjar använda makt eller inflytande på ett positivt sätt är mycket vunnet. Tyvärr har de också möjligheten att blockera väldigt mycket.
Lisen Schultz skulle gärna se att hållbarhet blev en större del både i chefsutbildningar och grundutbildningar. Studenter har börjat kräva den här kunskapen för att kunna vara relevanta när de sedan kommer ut i arbetslivet.
– Ett steg vi tar i höst är ett samarbete med Företagsekonomiska institutionen här på Stockholms universitet. 110 studenter går två år på FEI, en termin hos Stockholm Resilience Centre och en termin på Filosofiska institutionen.
Ett annat initiativ i kunskapens tecken är boken Kursen som Lisen Schultz skriver tillsammans med Svenska Dagbladets klimatreporter Erica Treijs och som kommer ut till hösten.
– De som kan gå programmet är en smal målgrupp. Men innehållet är relevant för många. I boken tar vi kunskapen från programmet och gör det tillgängligt för alla inom näringslivet som vill göra skillnad.
Text: Per Cornell
FAKTA: Executive programme in resilience thinking
• Programmet erbjuds av Stockholm Resilience Centre på Stockholms Universitet.
• Utbildningen har tillkommit genom ett samarbete med Pontus Schultz Stiftelse för ett mänskligare näringsliv, som grundades av Lisen Schultz. Hennes make Pontus Schultz, journalist och chefredaktör för Veckans Affärer, omkom i en cykelolycka 2012.
• Det finns 16 platser på utbildningen varje år och den vänder sig i första hand till vd:ar och styrelseordföranden på inflytelserika svenska bolag.
• Det finns ingen liknande utbildning i världen.
