Entreprenören Stefan Krook vill uppdatera kapitalismen – lanserar ”the laghum economy”

– Jag var lyckligt lottad med flera av ”mina” företag. De gjorde gott – både tjänade pengar och skänkte pengar. Men jag har aldrig varit så deppig som när jag då hade tid att lyfta blicken. Trots all ny teknik och alla bolag som vill göra bra saker fick jag en känsla av att vi rörde oss mot en miljökatastrof i slowmotion.

Stefan Krook har i hela sin karriär velat visa att företag både kan vara lönsamma och göra samhällsnytta. Han har byggt bolag som GodEl – som nyligen fick utmärkelsen Sveriges nöjdaste elkunder och skänker all vinst till välgörenhet – och har lett Kivra hela vägen från idé till lönsamhet.

– Vi har verkligen fått ett kvitto på att socialt entreprenörskap fungerar. Men det skalar inte tillräckligt i det läge vi är just nu. Världens problem är för stora för att det ska räcka.

Problemet: Naturens pris saknas i det kapitalistiska systemet

Våren 2024 frigjorde han halva sin arbetstid, började läsa, tänka – och paddla kajak. Med mobiltelefonen i flytvästen och ChatGPT som samtalspartner, tog en ny idé form under timslånga paddlingsturer: the laghum economy.

”Laghum” är ett fornnordiska ord som senare utvecklats till svenskans ”lagom”. Laghum betydde att vara i balans med det som är rätt enligt lag. För Krook handlar det om att återföra naturens lagar till ekonomins spelregler.

Problemet är nämligen, menar han, att dagens ekonomiska system saknar en avgörande komponent: det sätter inget pris på naturen.

Kapitalismen formades i en tid när naturens resurser uppfattades som oändliga. Adam Smiths ”osynliga hand” tog aldrig hänsyn till ekosystem, biologisk mångfald eller planetära gränser.

– Det är det största marknadsmisslyckandet i mänsklighetens historia att marknaden inte klarar av att prissätta naturen, säger Krook.

Konsekvensen, menar han, är att vi överkonsumerar naturresurser samtidigt som arbetskraft beskattas högt. Men hur löser man det problemet i dag, flera hundra år senare?

Han beskriver sin vision som en förändring av det ekonomiska systemets brief:

– I dag är briefen, om man drar det till sin spets: ”Producera så mycket som möjligt till lägsta möjliga kostnad – utan att bry dig om naturen.” I ett laghum-system skulle briefen vara: ”Skapa så mycket konsumentnytta som möjligt med lägsta möjliga resursuttag.”

The laghum economy: Höj skatten på naturresurser och sänk skatten på jobb

Krooks kärnförslag i den laghumska ekonomin är att beskatta naturresurser och i gengäld sänka skatten på arbete. Det skulle innebära:

• Dyrare produkter ju mer naturresurser de kräver.
• Billigare arbete, tjänster och reparationer.
• Cirkularitet som norm, inte undantag.

Vi har sett gröna skatteväxlingar förr, men de har hittills beskattat producenten, inte konsumenten.

– Det nya med min idé är att beskattningen sker i konsumtionsledet. Köper jag en iPhone i Sverige är det jag som konsument som betalar den extra skatten – inte tillverkaren i ett annat land. Det gör att produktionen inte längre kan ”fly” till länder utan miljöskatter.

Och med dagens digitala spårbarhet kan produkter mätas på ett sätt som var omöjligt på 1970-talet.

– Vet du exakt vad som ingår i en kaffekopp du säljer beskattas du därefter. Kan du inte det, får du en schablonskatt som är lite högre.

Kritiken väntar – och Stefan Krook skuggboxas

Han utgår från att förslaget kommer att möta motstånd. I boken ”skuggboxar” han, som han själv säger, mot de vanligaste invändningarna:

Det är orättvist mot låginkomsttagare som måste betala mer skatt för vissa produkter

– Poängen är att skatten för arbete samtidigt justeras ner för att kompensera. De politiker som inför systemet kan på så vis göra det mer jämlikt än i dag om de önskar, eller lika jämlikt. Det är policydesign och inte en showstopper till de övergripande tankarna.

Tänk om företag kommer att minska resursanvändningen så mycket att det inte betalas någon skatt?

– Det kommer inte att hända, mänskligheten kan inte frikoppla sig från naturen. Men tänk att vissa tänker så. I sådana fall har vi ju faktiskt räddat planeten!

Ditt system är omöjligt att införa.

– Ja, det kommer att vara jättesvårt att förändra ett ekonomiskt system som finns över hela världen. Men vad är alternativet? Vi kan inte sitta stilla och rulla tummarna! Jag beskriver en väg med en förändringslogik som är annorlunda i sin grunddynamik än dagens försök. I stället för att det måste lösas på COP-möten så gör vi det attraktivt för länder att leda förändringen och för andra att följa den.