Utmaningen: Generationsanpassat ledarskap
Texter Jane Bergstedt
Visst är det knepigt att sätta etiketter på folk. Ändå gör vi det hela tiden, inte minst utifrån ålder. Som individer är vi unika, men som grupp går det att beskriva oss utifrån den generation vi tillhör. Det var mycket annorlunda att gå i skolan på 50-talet jämfört med 90-talet. 60-talet var ett årtionde av ungdomsuppror och politiskt engagemang.
Vi är alla präglade av den tid vi växte upp i. Samhället förändras och nya ideal styr uppfostran för varje generation. Under senare år har det skrivits spaltkilometer om generation Y, den bortskämda och bortklemade generation som nu gjort sitt inträde på arbetsmarknaden och förväntar sig ständig uppmärksamhet, uppbackning och fria arbetstider.
Hur är det att vara chef för dem? Och hur är det att vara ung chef och leda så kallade babyboomers, födda mellan 1949 och 1960. Att leda generationsanpassat är en utmaning. Det är naturligt att utgå från sig själv, men om man har både yngre och äldre medarbetare i gruppen, hur gör man då?
– Det bästa är förstås att se fördelarna med att ha en åldersblandad arbetsgrupp med olika kunskaper och erfarenheter. Bara man kan se igenom sina förutfattade meningar om ouppfostrade snorvalpar eller trötta inventarier som ogillar förändring, säger Anders Kinding.
Han är ledarutvecklare på Positively Group och författare till den prisbelönta boken ”Ung och chef – en praktisk handbok för nyblivna unga chefer och deras äldre medarbetare” (Liber 2009).
Anders Kinding understryker att varje generation har sina styrkor. Många unga är välutbildade och duktiga på att analysera och systematisera, de använder den nya tekniken fullt ut och har stor nytta av sina nätverk, för att lösa problem.
– De har ett helt annat sätt att närma sig en uppgift än äldre kollegor som använder sina erfarenheter och sunt bondförnuft, men kanske har tunnare formell skolning. Livet har lärt dem att hantera den sociala samvaron och konflikter. Det gäller att hitta en bra arbetsfördelning och lägga grunden för ett bra arbetsklimat, då tror jag de flesta tycker att blandat är bäst, säger Anders Kinding.
Linus Jonkman, verksamhetskonsult på Capgemini i Malmö tillhör generation X, födda 1961 – 1981. Han är 36 år och tyckte att man skrivit lite väl mycket om generation Y, födda 1982 – 2002. Behövdes det inte en bok om att leda och motivera olika generationer? Sagt och gjort, i september kom hans bok ”Generationsanpassat ledarskap – från Pearl Harbor till Pearl Jam” (TUK förlag).
– Jag är född 1975 och rätt typisk för den ironiska generationen bestående av självständiga individualister. Vi var så kallade nyckelbarn som lärde oss att klara oss själva. Nu är vi ofta ambitiösa, resultatorienterade och satsar på karriären. I jämförelse med generationerna före och efter är vi ganska få. Fri sex blev 60- och 70-talens melodi, men med p-pillrets hjälp blev det ändå inte så många barn gjorda.
Framtidstron och kämpaglöden från 60-talet falnade, det blev oljekris och Watergateskandal, aids spred skräck och Palmemordet skakade om Sverige. Tjernobylkatastrofen satte den sista spiken i kistan.
– Inte konstigt att vi blev som vi blev, cyniska problemlösare utan framtidstro. På 80-talet slogs det rekord i drogförsäljning, ungdomsbrottslighet, tonårsaborter, arbetslöshet och skilsmässor. Domedagsklockan stod tre minuter i midnatt 1983.
Linus Jonkman säger att ofokuserade möten är det värsta X-generationen vet, det är oftast bara slöseri med deras dyrbara tid. Sätt mål och ge tydliga ramar så klarar de sig själva jämfört med sina yngre kollegor, som förväntar sig att chefens dörr alltid är öppen, som vill bli sedda och få ständig uppmärksamhet.
En genomsnittlig uppkopplad 25-åring har ett digitalt kontaktnät med 500 – 800 personer. Deras egen tekniska utrustning – en laptop av senaste modell och en smart telefon – är oftast mer avancerad än många arbetsplatser kan erbjuda i dag.
Att inte få använda Facebook eller twittra på arbetstid är som att ta livsluften i från dem. I InsightLabs guide Generationsskiftet påpekas att anställer man en 80-talist anställer man ofta ett helt nätverk, som de måste ges tid och möjlighet att använda.
Swedbank, exempelvis, stängde först Facebook, men numera är det okej att använda sociala medier även på arbetstid. Nasdaq OMX låter medarbetarna använda tekniken precis som de gör hemma. Det handlar om att vara en attraktiv arbetsplats för nya talanger. E-post är gårdagens lösning, det finns snabbare och enklare sätt att kommunicera och dela filer och material.
Linus Jonkman har tillgång till alla Gapgeminis 108 000 anställda runt om i världen.
– Det är som en enda stor hjärna. Jag kan kasta ut en fråga på vårt intranät. Jag skulle nyligen hjälpa en kund med en specifik fråga och fick svar från fem experter på nolltid. Självklart kan jag även använda mitt eget nätverk.
Det är de unga som sätter trenderna i dag, tidigare var det de vuxna. Men generation babyboomers kommer nog aldrig att ge sig, de kommer att jobba länge än. De har varit vana att styra och ställa och de flesta har mycket ork kvar. Chefsidealet är den modige härföraren längst fram i ledet.
Att chefa över dem är något av det ensammaste man kan göra, menar Linus Jonkman. Chefen ska inte vara en i gänget, utan hålla sig på sin kant. Men ta gärna på blåstället när du kommer ny som chef och lär dig arbetsuppgifterna handgripligen, att delta i arbetet skapar respekt.
Lite schizofrent kan det säkert kännas med de olika råden. Men det är nog inte konstigare än Annacarin Engström, erfaren chef inom utbildningsområdet i Göteborgs stad säger, att man måste anpassa sig till individen och situationen. Och att det inte bara har med åldern att göra.
– När man arbetat tillsammans och lärt känna varandra tänker man inte på åldern längre utan ser individen.
Men visst ser hon skillnaderna och otåligheten hos de unga, deras behov av omväxling är stort. De kan ge järnet i en projektanställning och sedan vill de vidare. De är inte lätta att tillfredsställa och behålla.
1900-talets fyra generationer
Tysta generationen (1925 – 1942)
Babyboomers (1943 – 1960)
Generation X (1961 – 1981)
Generation Y (1982 – 2002)
Vi är inte präglade av vår ålder i den utsträckning som vi är präglade av den tid vi kommer ifrån. Tidsandan, som inbegriper den politiska, sociala, kulturella och etiska begreppsvärld, som format oss.
Författarna och historikerna William Strauss och Neil Howe skrev boken ”Generations” och räknas till de tyngsta auktoriteterna i ämnet. Linus Jonkman lutar sig mot dem i sin bok Generationsanpassat ledarskap – från Pearl Harbor till Pearl Jam, TUK förlag.
Babyboomers
Värdeord: Minimodet, bikini, folkabubblan, Beatlesfrisyr, p-piller, second hand, progg.
Beteende: Frispråkighet, engagemang, materialism, aktivism, individualism, entreprenörskap, dominans.
Världshändelser: Kennedymordet, Vietnamkriget, månlandningen, Woodstock, marschen i Washington, Rosa Parks.
Media: Elvis Presley, Marilyn Monroe, Twiggy, Rolling Stones, Beatles, Jackie Kennedy, Bruce Springsteen, Easy Rider, Joan Baez.
Roll: Enligt William Strauss är babyboomers ”profeter”. Moraliska, värdedrivna och självcentrerade. Det är denna generation som förändrar samhället. De fokuserade på omvärlden snarare än sina barn.
Generation X
Värdeord: Spraylugg, Kobratelefoner, benvärmare, stentvättade jeans, freestyle, slinky Pacman, axelvaddar, plastsmycken, fluortant, sockiplast, baltiska barnprogram.
Beteende: Självständiga, ironi, ambition, ateism, resultatorientering, distans.
Världshändelser: Tjernobyl, Palmemordet, aids, Berlinmuren.
Media: Terminator, Dirty Dancing, MacGyver, Rocky, Bullit, Kraftwerk, Bamse, Dallas, U2, Mötley Crüe, Tidningen Okey, teenslasherfilm, karatekid, the young ones, MTV, Max Headroom, Amiga, Clockwork Orange.
Roll: Enligt William Strauss är Generation X ”Nomader”. Tuffa, kritiska och ambitiösa. Tror på sig själva snarare än någon religion. Präglade av en ensam barndom gör de tvärtom och uppmärksammar och beskyddar sina barn
Generation Y
Värdeord: Tamagotchi, pojkband, mobiltelefon, chinos, MD-spelare, buffaloskor, strutluvor och Gameboy, Android, skinnypants.
Beteende: Energiska, orädda, drivande, frågvisa, tusenkonstnärer, tävlingsinriktade.
Världshändelser: Skolreformer, högkonjunktur, 9/11, Anna Lindh, bombattentat.
Media: Eminem, Girl Power!, Snoop Dogg, Arkiv X, Tre kronor, piercing, Rhianna, Paris Hilton, Beyonce, Glee, Entourage, Twilight, Lady Gaga, N.E.R.D, emo, crunk, Dick in a box, Harry Potter, Power rangers.
Roll: Enligt Willian Strauss så är Generation Y ”Hjältar”. Energiska, konventionella och med en dos hybris. De har fått mycket uppmärksamhet och behandlats som jämlikar av sina föräldrar. Trendstyrda och ombytliga, byter jobb när det inte passar.
Stereotyper
Babyboomers
Rak Burdus
Idealistisk Onyanserad
Företagsam Materialist
Kraftfull Dominant
Lojal Hemtam
Generation X
Självständig Ensamvarg
Källkritisk Cynisk
Ambitiös Illojal
Objektiv Rebellisk
Osentimental Okänslig
Generation Y
Positiv Naiv
Självkänsla Respektlös
Tävlingsanda Stressad
Lagspelare Ansvarslös
Ifrågasättande Kaxig
Ledarråd
Att leda babyboomers
- Vill ha rak kommunikation och tydliga värderingar. Chefen är chef, men ska vara delaktig i arbetet och delegera. De uppskattar mod och ärlighet hellre än politisk korrekthet.
Att leda generation X
- Tid är hårdvaluta, bara nödvändiga möten godtas. ”Själv är bäste dräng.” Micromanagement fungerar inte, delegera ansvar, inte aktiviteter. Vill ha rak feedback. Ska klara sig själva, har svårt be om hjälp, agera snabbt när de gör det.
Att leda generation Y
- Klargör vilka normer som gäller på arbetsplatsen och vad du förväntar dig som chef. Idka byteshandel när det gäller specialönskemål. Tillåt dem att använda sig av sina hightech-nätverk. De vill ha kontinuerlig coachning och behöver veta varför en uppgift behöver utföras, Y som i Why. De bygger hellre katedraler än hugger sten. Uppmärksamma deras insatser. Köp lojalitet: Du är duktig, hur behåller jag dig?
Källa: Generationsanpassat ledarskap – från Pearl Harbor till Pearl Jam, Linus Jonkman, TUK förlag.
Skrivet av Jane Bergstedt
