Avgående verksamhetschef, Frösunda Personlig Assistans, Helsingborg.
Har ansvarat för elva kunder och sammanlagt 43 medarbetare.
CHEFSDAGBOKEN}
Här ber vi en chef föra dagbok över en arbetsvecka. Personen skriver om motgångar och glädjeämnen öppet eller anonymt. Chefen får sedan feedback av en ledarskapskonsult på saker att förändra, reflektera kring eller vara extra nöjd med.
Onsdag
Sjukskriv dig om det krävs!
Julfestligheterna är över och vi är åter på arbetet. Telefonen ringer, mejl rullar in, vakanser ska kollas, och dubbelkollas, planering inför lönekörning och överlämning av kunder till kollegor. Märkligt att det är mina sista dagar på arbetet, tänker jag. Störs omedelbart av en påminnelse i Outlook, ”Ordna med schema för sjukskrivning.”
Just det, jag måste ordna med ett nytt schema för en medarbetare som är sjukskriven. Jag är dock inte klar över hela processen, så jag ringer en gammal räv som har koll på läget. Fördelen med att ha fantastiska kollegor! Vi hjälps åt och jag kollar förslaget med medarbetaren.
”Kommer du kunna hitta vikarier? Jag har lite ångest över detta” hör jag medarbetaren säga i telefon. Han har delvis rätt, det är inte lätt att hitta vikarier till korta pass som dessutom är oregelbundna, men detta säger jag självklart inte. ”Ja, självklart. Jag löser det på ett eller annat sätt. Du ska fokusera på att återhämta dig, och göra det i lugn och ro”
Hur många osjälviska själar finns det inte som bränner ut sig själva i rädsla för att svika sina kollegor, chefer eller målgruppen de arbetar med? I socialt arbete använder vi oss själva som verktyg, och jag talar ofta om för mina medarbetare att vi behöver ta hand om oss själva för att orka finnas till för andra. Så, skjut på mötet eller telefonsamtalet, ta ledigt när du behöver, sjukskriv dig om ditt mående kräver det, och gör det utan skuldkänslor.
Torsdag
Kaotisk dag – men allt löser sig
Kaotiskt. Ordet som beskriver dagen. Kund ska börja daglig verksamhet om några dagar, det saknas beslut om att personliga assistenten får följa med, utredningen från Försäkringskassan dröjer…
Hur ska jag lösa detta? Jag får hjälp av kontorsansvarig och efter många om och men löser vi det. En känsla av glädje och stolthet – över min förmåga att samarbeta och tänka lösningsfokuserat, men också över att kunden får sitt behov av en aktiv och meningsfull fritid tillgodosedd.
Tänk att få känna glädje och stolthet, och att kunna lyfta sina starka sidor utan att känna skam eller skuld? Det är mer sällsynt än vad jag önskar medge. Vad tror ni att det beror på? Jantelagen? Eller kanske beror det på personlighetsdrag? Oavsett orsak, Jantelagen existerar inte i min vokabulär. Jag uppmuntrar alla i min omgivning att våga lyfta sina förbättringsområden men även vara stolta över sina färdigheter och våga lyfta dem med glädje, och en gnutta ödmjukhet.
Hur ska jag lösa detta? Jag får hjälp av kontorsansvarig och efter många om och men löser vi det.
Fredag
Snart dags att lämna
Klockan är 7 på morgonen, det är mörkt och kallt ute, och snön glittrar på marken. Jag älskar de här stunderna, att få börja morgonen i lugn och ro. Plötsligt slår det mig, ”Det är bara tre dagar kvar … jag kommer inte hinna med allt!”
”Det är snart dags, hur känns det?” hör jag en kollega säga
”Jag vet inte” svarar jag, för det är verkligen så. Jag har inte hunnit reflektera. Men tanken att jag inte kommer att hinna med allt har jag försonats med – den är numera min vän och inte min fiende.
Tisdag
Nytt år, nya mål
Nytt år, nya mål och nytt arbete om bara några dagar. Jag översköljs av glädje och förväntan, men även oro och nervositet, ”Hur kommer det gå? Mina tankar avbryts av telefonsamtal från en kund, ”Jag vet att imorgon är din sista dag och jag vill bara önska dig lycka till. Det kommer gå så bra” Det var som ett tecken från ovan som lugnade all min oro.
"I slutet på dagen blir jag överraskad med en blomma och choklad."
Foto: privat
Onsdag
Sista dagen på jobbet
Sista dagen på jobbet. Samtal efter samtal, allt går i ett. Jag hinner tala med nästan alla mina medarbetare och kunder. Jag efterfrågar feedback, och ärlig feedback. En medarbetare säger ”Gruppen är stark och jag blir ofta avbruten, men du såg till att jag fick prata. Jag vill tacka dig för det” Jag blir tårögd. Det är så intressant, det här med feedback, tycker ni inte? Hur en spegling, om man är öppen för den, kan bekräfta dina styrkor men även få dig att ifrågasätta dig själv och ditt sätt att leda. Visst är det skrämmande att bli ifrågasatt eller kritiserad, men personlig utveckling kräver mod och styrka.
I slutet på dagen blir jag överraskad med en blomma och choklad. Efter vår fika lämnar jag dator, mobil och nyckel på bordet, kramar alla kollegor och stänger dörren om mig för sista gången.
Efter nästan ett år som verksamhetschef är det dags för mig att återvända det till det svåra, komplexa men ack så givande arbetet med familjehemsvård. Det är här mitt hjärta står i eld och lågor, krossas, kraschar rakt ner i avgrunden för att nästa dag återigen fyllas med hopp och lycka.
Feedback från experten
STEFAN TENGBLAD
Professor i HRM på Centrum för Global HRM vid Göteborgs universitet. Forskar om ledarskap och medarbetarskap
i olika arbetslivssektorer.
Visst är det skrämmande att bli ifrågasatt eller kritiserad, men personlig utveckling kräver mod och styrka.
”Jag vill börja med ett uppriktigt tack för att du delar med dig inte bara av din vardag som chef utan också dina tankar och känslor kring ditt uppdrag. Ofta har professionaliteten i chefskap kopplats till förmågan att hålla undan de egna känslorna och att putsa på en fin fasad även om den inte avspeglar vardagens verklighet. Men det är viktigt att det som finns där bakom också får synas. När jag läser din dagbok kan jag se att du har många medarbetare och att du behöver göra många praktiska arbetsuppgifter som hade kunnat skötas av en administratör utan chefsansvar. Båda dessa faktorer är typiskt för det svenska arbetslivet då det finns en förväntan att medarbetare skall kunna ta ansvar och jobba självständigt – och chefen mest skall behöva rycka in när det inte fungerar. Men för många chefer handlar tillvaron om att ständigt rycka in. Tiden att etablera nya rutiner och strukturer, utveckla människor och verksamheter och bara se till att allt kan flyta på är ofta mycket begränsad, särskilt som så mycket tid går åt till att gå igenom fakturor, tidrapporter, ledighetsansökningar, anskaffa vikarier, svara på mejl med mera. Tiden för att vara ledare saknas helt enkelt. För många som läser denna dagbok är det nog dags ännu en utryckning, alternativt att fortsätta beta av de närmast ändlösa administrativa göromålen…”
