"Vi kommer att behöva skapa platser med multifunktionalitet", säger Heléne Lidström, arbetsplatsstrateg på Castellum.
Distansarbetets lovord har klingat av en aning, menar Castellum, som varje år gör en stor undersökning om kontorstrender.
Enligt den senaste rapporten är kontoret tillbaka – inte bara för att arbetsgivare anser att närvarande medarbetare är mer produktiva, utan också för att många medarbetare själva uppskattar kollegorna och gemenskapen.
– Nio av tio upplever nu att kontoret är jätteviktigt för att bygga kultur, hälsa och välmående. Många unga är inte ens främmande för obligatorisk närvaro, berättar Heléne Lidström, arbetsplatsstrateg på Castellum.
Men, betonar hon, det krävs rätt sorts kontor. Skrivbord, stolar och billigt kaffe är inte längre tillräckligt – framtidens arbetsplatser måste erbjuda något mer.
Kontoret måste kunna möta många olika sorts behov: av umgänge, samarbete, kreativitet och rörelse – men också av fokus.
Heléne Lidström
Som möjligheten att arbeta ostört, till exempel. Enligt Heléne Lidström är brist på arbetsro den största utmaningen på svenska kontor i dag, och hon menar att många lösningar kommer att behöva kompletteras med fokusrum.
– Kontoret måste kunna möta många olika sorts behov: av umgänge, samarbete, kreativitet och rörelse – men också av fokus. Flexibiliteten blir en annan avgörande faktor.
– Ett lunchrum ska inte bara vara i bruk mellan 11.00 och 13.00 för att sedan stå tomt. Vi kommer att behöva skapa platser med multifunktionalitet. Köket kan andra tider fungera som mötesrum eller arbetsplats, så att vi får upp nyttjandegraden, säger hon.
Hälsan är ytterligare en pusselbit. Arbetsplatsen kommer i allt högre grad att ta både fysisk och psykisk hälsa i beaktande, tydligare än tidigare. Det handlar inte bara om att uppmuntra rörelse och erbjuda möjligheter till återhämtning, utan också om färger och materialval.
– Vi vet att vi mår bra av att visualisera naturen i våra kontor, genom ljud, ljus, färger och material. Så i stället för det här knallröda i vår logga kanske vi ska ha gröna nyanser? Kanske fågelkvitter på toaletten? Och självklart växter, som både renar luften och gör oss gladare.
En av tre svenskar har faktiskt blivit kära på jobbet, så sannolikheten att hitta en livskamrat är helt klart större på kontoret än på Tinder.
Heléne Lidström
Nästa punkt på Heléne Lidströms lista gäller servicen. Den arbetsgivare som i inflationens spår drömmer om att dra in den dyra kaffemaskinen bör tänka om – enligt Castellums undersökning är det bruna guldet en av de allra viktigaste servicetjänsterna. Trenden går mot en slags ”hotelification”, där både medarbetare och besökare ses som gäster och där kontoret blir en upplevelse i sig.
Avslutningsvis kommer naturligtvis de tekniska inslagen att bli mer framträdande och avancerade framöver.
– Med hjälp av sensorer, appar och AI-lösningar kommer man att kunna mäta hur lokaler används, jämföra upplevd närvaro med faktisk närvaro och anpassa ytorna därefter. Ja, kontoret kommer att gå igenom en hel del förändringar de kommande åren.
Det största skiftet tror Heléne Lidström dock sker i ledningsgrupperna. För tio år sedan sågs kontoret som en fråga för HR eller fastighetschefen – i dag inser allt fler att den är strategisk.
Och de som inte gör det går miste om talangerna. Så många som 97 procent av svenskarna under 25 år säger att kontorets utformning påverkar deras val av arbetsgivare. Ibland påverkar det också deras val av partner.
– En av tre svenskar har faktiskt blivit kära på jobbet, så sannolikheten att hitta en livskamrat är helt klart större på kontoret än på Tinder, säger Heléne Lidström.
