– Det går inte att komma runt att man behöver kunskap om det här för att vara en bra ledare Om kunskapen och verktygen finns behöver inte adhd bli ett hinder. Förståelsen kan faktiskt minska sjukskrivningar och psykisk ohälsa.
Psykologen Martina Nelson höll en föreläsning på försvarsmakten om adhd i arbetslivet. I samband med föreläsningen kom många fram och berättade att de varit rädda för att prata om sin adhd med kollegor, chefer och ledare på grund av rädsla för att bli ifrågasatta eller diskriminerade.
Martina Nelson kände att hon ville göra någonting. Så föddes idén till boken som hon skrivit tillsammans med Lotta Borg Skoglund, överläkare i psykiatri.
Också Lotta Borg Skoglund hade många möten bakom sig, med patienter som beskriver svårigheterna och utmaningarna med adhd i arbetslivet.
– Det finns en stor frustration. Det kan vara så att man inte förstår själv varför det inte funkar. Eller så fattar man och vill förbättra situationen men upplever att det saknas förutsättningar och redskap.
– Hur kan personer med adhd få stöd och hjälp i arbetslivet? Med rätt anpassningar är det möjligt att fungera bra, inte bara prestera bra, säger Lotta Borg Skoglund.
Författarna tog avstamp i det de fått höra av så många; rädslan att berätta.
Det kan vara så att man inte förstår själv varför det inte funkar.
Lotta Borg Skoglund
– När vågar man berätta? Man vågar berätta när man känner sig förstådd. Men för att förstå måste man ha kunskap. Annars kan det bli jättesvårt att hantera det man får i knät. Har man bara grundläggande kunskap kan det kännas lättare att möta och stötta.
Martina Nelson lyfter fram vikten av att man som arbetsgivare kartlägger varje medarbetares styrkor och bygger vidare på dem och samtidigt hittar anpassningar för att komma runt det som blir svårt. Detta blir särskilt viktigt när en medarbetare har adhd.
Kan ni ge exempel på strategier ni skriver om i boken?
– Bland annat att det är viktigt att det blir ett samarbete där båda parter tar ansvar. Det gröper ur självkänsla och förtroende när samma misstag upprepas gång på gång, vilket är problematiskt för både arbetsgivare och medarbetare, säger Martina Nelson.
– I boken lyfter vi också fram att förståelsen för vad som ställer till det för många med diagnos kan undvika många missförstånd. Till exempel säger man inte till en stressad medarbetare med adhd att ”börja bara i god tid så blir det inte stressigt”. Det funkar inte så. När man har adhd vet man ofta väldigt väl att man ofta kommer igång för sent och skjuter upp saker till sista stund. Det man behöver då är konkreta verktyg för att förändra det, förklarar Lotta Borg Skoglund.
Då är istället planering, organisering och struktur nycklar till att det ska funka, menar hon.
– Det är ett missförstånd att den som har adhd måste skyddas från stress och utmaningar. Att sänka ribban kan vara helt ödesdigert. Det handlar om hur arbetet planeras, det kan behövas en tydligare arbetsbeskrivning, tydligare ramar eller fler avstämningar längs vägen.
