DO:s årsrapport indikerar att diskriminering är ett stort hinder vid rekrytering.
Foto: Getty Images
Arbetsgivare i Sverige vill inte anställa jobbsökande som är: äldre, icke-europeiska, muslimer och judar.
Framför allt diskrimineras jobbsökande på grund av etnisk och religiös tillhörighet. Jobbsökande som är muslimer eller judar får betydligt färre inbjudningar till anställningsintervjuer än kristna.
Slutsatserna ovan kommer från en forskningsrapport från 2017 där forskare lät drygt 400 arbetsgivare välja mellan två hypotetiska kandidater att bjuda in till en anställningsintervju. Studien är en av många DO tar upp i sin årsrapport. Rapporten som baseras på anmälningar och enkätundersökningar från andra myndigheter innehåller också en fördjupning i frågan om just diskriminering på grund av religion. Man har där samlat drygt tio års forskning om diskriminering vid rekrytering.
En avhandling (från 2012) man refererar till i rapporten visar att jobbsökande med arabiska/muslimska eller afrikanska namn måste skicka dubbelt så många jobbansökningar för att få en positiv respons i jämförelse med de med svenska namn. I en delstudie testades också huruvida jobbsökande med arabiska/muslimska namn kunde förbättra sina chanser att kallas till intervju genom att lägga till ett till tre års ytterligare relevant arbetslivserfarenhet och därmed vara bättre meriterade än jobbsökandena med svenskt namn.
Som arbetsgivare och chef har du enligt diskrimineringslagen ett ansvar att motverka diskriminering vid bland annat rekrytering och befordran.
Love Ander
Hela rapporten från DO finns att läsa HÄR
Men det hjälpte inte. Resultatet visade att manliga jobbsökande med arabiska/muslimska namn inte förbättrade sina chanser att kallas till en intervju
– Studierna visar sammantaget att personer med arabiska/muslimska namn, särskilt män, utsätts för omfattande diskriminering vid rekrytering. Vi har också – i anmälningar till DO – hört berättelser som muslimska män som får frågor om de verkligen kan arbeta för en kvinnlig chef, säger Love Ander som är utredare på DO.
Arbetslivet är det samhällsområde som störst andel av anmälningarna till DO handlar om. Förra året inkom totalt 922 anmälningar om diskriminering inom arbetslivet. 28 procent av dem handlar om rekrytering. I anmälningarna beskrivs hur arbetssökande väljs bort av skäl som har samband med en eller flera diskrimineringsgrunder.
Forskning och DO:s dialog med det civila samhället pekar på samma sak, diskriminering som kan ha samband med etnisk tillhörighet förekommer ofta i just rekryteringssituationer.
– Vi kan nog utgå från att här också finns ett stort mörkertal. Det svåra vid rekrytering är ju att den som söker jobb har svårt att veta om det är diskriminering när den inte kallas till intervju. Som jobbsökande har man ju svårt att bedöma om andra sökande varit mer intressanta eller inte. Samtidigt kan upplevelsen av att vara diskriminerad bli stark när du aldrig blir kallad till intervju, säger Love Ander och tillägger att man som arbetsgivare har en skyldighet att kontinuerligt och aktivt arbeta för att motverka diskriminering.
– Som arbetsgivare och chef har du enligt diskrimineringslagen ett ansvar att motverka diskriminering vid bland annat rekrytering och befordran. Ditt ansvar är att undersöka, analysera, åtgärda och följa upp. Finns det risk för diskriminering här? Vad beror det på? Vad kan vi göra åt det? Fungerar våra åtgärder? Jobbar man så här så kommer man att upptäcka eventuella risker. Har vi irrelevanta krav någonstans, påverkas vi av fördomar och stereotyper? säger Love Ander.
