Björn Hedensjö, psykolog och författare.
Foto: John Guthed / Getty Images
En toxiskt positiv person trycker undan och förnekar alla negativa känslor. Allt är toppen!
Vill du prata om något jobbigt eller sorgligt ska du inte räkna med stöd från en toxiskt positiv person.
Hen kommer inte att höra dig.
Eller får du ett toxiskt positivt svar.
”Är det tungt på jobbet? Men du, du har ju i alla fall ett jobb. Det är ju så många som inte har det. Det är ju ändå bra!”
Ja ni hör, det negativa erkänns inte. Däremot finns det gott om klämkäcka ”ryck-upp-dig” varianter i den toxiskt positiva vokabulären.
– Att vara optimist är ju egentligen en bra sak. Man kan säga att optimism är ett tankefel som gör oss modiga och får oss att testa saker bara för att vi tror att det ska gå bra. Men det kan också gå överstyr, säger psykolog och författare Björn Hedensjö.
Inte minst på jobbet. Toxiskt positiva chefer och medarbetare kan orsaka stor skada.
– Råder toxisk positivitet på arbetsplatsen uppstår det gärna informationsbrist. Man pratar inte om dåliga saker, låtsas inte om varningssignaler. Det leder så klart till dåliga beslutsunderlag, säger Björn Hedensjö.
Dessutom skapas snabbt en ja-kultur och det blir lågt i tak. Kritik eller ifrågasättanden jämställs med att ha en negativ inställning.
Och har man en ”proffstrevlig” chef – ständigt uppåt – är det knappast en person man vänder sig till om man har något jobbigt att berätta.
– I relationssammanhang blir människor ofta sårade av toxiskt positiva personer. De känner sig inte lyssnade på, inte bekräftade, säger Björn Hedensjö.
I relationssammanhang blir människor ofta sårade av toxiskt positiva personer.
Björn Hedensjö
Språkrådet, och dess företrädare Språknämnden, har gett ut nyordslistor sedan år 1986. Ett nyord är helt enkelt ett nytt ord i språket. Svenskan får nya ord hela tiden – en del glöms bort snabbt, andra kommer för att stanna.
2023 var ett av nyorden toxisk positivitet. I nyordslistan förklaras det så här:
”Positivt tänkande som innebär att negativa känslor på ett skadligt sätt trycks undan och förnekas. Från engelskans toxic positivity, som även används som term inom psykologin.”
Idag när begreppet psykologisk trygghet ofta diskuteras finns kanske extra anledning att fundera på det här med toxisk positivitet.
Psykologisk trygghet har inget med snällhet eller positiva arbetsplatser att göra.
Nästan tvärtom.
I ett rum där psykologisk trygghet råder kan man säga det obekväma utan att bli påhoppad eller anklagad för att vara negativ. Man kan vara ganska tuff – för det är okej.
Man är inte rädd för att få sparken.
Man har en direkt feedback-kultur.
– Toxisk positivitet ligger så långt från psykologisk trygghet man kan komma, konstaterar Björn Hedensjö.
Vad kan man då göra för att hålla det toxiskt positiva borta?
Björn Hedensjö har två bra tips:
* Ge en deltagare rollen som djävulens advokat när ni har viktiga möten. Den personen har till uppgift att ifrågasätta och se potentiella utmaningar och problem.
Låt rollen cirkulera bland medarbetarna – det ska inte vara samma person hela tiden.
* Testa metoden Postmortem. (Som i Efter döden…)
Inför ett projekt gör ni en postmortem-analys. Det är ett tankeexperiment där ni tänker att hela projektet har gått åt helvete. Men vad var det som gick fel?
Tillsammans går ni igenom vägen till misslyckandet. Tanken är att hitta de små incidenterna som tillsammans skulle kunna leda till någonting riktigt dåligt.
Eftersom inget har hänt på riktigt finns det ingen att skylla på, då blir det enklare att lyfta kritik och misstankar.
