Den bottenlösa sorg som infinner sig efter förlusten av en närstående drabbar oss alla förr eller senare. Den här hösten var det min tur att återgå till arbetet efter en semester som präglats av försök att processa det faktum att min mormor, min nena, inte längre finns bland oss.
Att förlora en närstående är för många en av livets svåraste påfrestningar, inte minst då sorg tenderar att utlösa både fysiska och psykiska reaktioner i kroppen. Oavsett om döden kommer plötsligt eller är väntad, drabbar den oss på olika sätt. För egen del har sorgen utlöst diverse existentiella tankar. Den har påmint mig om allas vår förgänglighet och fått mig att fingranska vilka personer och organisationer jag lägger energi på.
Läs också: Hur är man en bra chef när en medarbetare dör?
Sorgen har också inneburit ett rannsakande av min förmåga att leda andra som befinner sig i kris. Vilka åtgärder kan vi som ledare vidta för att skapa ett tryggt utrymme och ge kollegorna bättre förutsättningar att hantera sina arbetsuppgifter under en pågående sorgeprocess? För att inte riskera att hamna i en ”medlen styr möjligheterna”-diskussion har jag landat i tre initiativ som är oberoende av pengapåsens storlek och som ledare kan implementera för att aktivt stötta sina medarbetare.
Jag tror på ett närvarande och transparent ledarskap, ett ledarskap där visande av sårbarhet ses som ett tecken på styrka.
Azra Osmancevic
1 Höj sårbarhetsribban
Jag tror på ett närvarande och transparent ledarskap. Ett ledarskap där visande av sårbarhet ses som ett tecken på styrka. Det är önskvärt att kollegor som arbetar under en pågående sorgeprocess ska känna sig bekväma att flagga att de skulle främjas av en period med färre möten eller att de för tillfället inte är lämpade att delta i komplicerade beslutsprocesser. Så, i stället för att famla mig igenom ett gruppmöte samma morgon som det svåra beskedet kom, informerade jag teamet om den privata händelsen och frågade om det var möjligt att hitta en ny mötestid. Min initiala tanke var att uthärda. Sedan insåg jag att detta var ett ypperligt tillfälle att, med önskvärd tydlighet, signalera att sårbarhet är professionellt acceptabelt och höja sårbarhetsribban i teamet genom att exemplifiera den typen av beteende alla medarbetare borde känna sig bekväma med.
2 Erbjud sorgestöd
Alla sörjer olika. Det finns inget rätt eller fel sätt att sörja, men jag tror att om vi inte möter sorgen kommer den säkerligen att vänta på att bli hörd. Att erbjuda professionellt sorgestöd för hantering av olika typer av krishändelser kan göra stor skillnad. För de bolag som inte har råd att erbjuda samtalsstöd hos professionella terapeuter kan diverse kostnadsfria digitala appar vara bra alternativ. Glöm inte att arbeta förebyggande genom att försäkra dig om att medarbetarna är medvetna om vilka förmåner som erbjuds så att de vet vart de ska vända sig när den dagen kommer.
3 Stötta produktiviteten
Vanliga reaktioner på sorg är låg energi, muskelvärk/smärtor, spänningar och psykiska problem. Detta kan leda till svårigheter att hantera arbetsuppgifter. För att hjälpa anställda att förbli produktiva under sorgeprocessen kan ledare, med medarbetarens samtycke och input förstås, avlasta medarbetaren genom att justera arbetsuppgifter och arbetsbelastning under en tidsperiod, samt vara flexibel med arbetstider och ledighet.
När man befinner sig mitt i krisen är det lätt att glömma att sorgearbetet är just det, ett arbete med målet att återge oss en fungerande vardag, där glädjen förhoppningsvis tar stor plats. Kanske behöver du eller någon av dina medarbetare påminnas om författaren Harry Martinsons stärkande ord:
”Varje djup sorg har förlorad glädje till föremål. Tappa inte bort den riktningen. Låt inte sorgen glömma sitt ärende. Sorgen är den djupaste ära som glädjen kan få.”Och tänk vad fint ändå, att den här texten fick bli beviset på att min älskade nena fortsätter att coacha mig från andra sidan till att bli en bättre ledare. Tack för allt, nena!
