Vågar du anställa någon som varit utbränd?

Få vågar prata om sin utbrändhet. Kanske är man rädd för att inte betraktas som anställningsbar. Vi frågade HR-panelen hur de tänker.

1
.

Kattis Abrahamsson

HR-chef, Gekås Ullared

Allt beror på omständigheterna, jag har själv anställt personer som tidigare varit utbrända. Vid ett tillfälle lyfte personen i fråga det själv på anställningsintervjun och vi hade en väldigt bra dialog om hur hen jobbat med sig själv efter sjukskrivningen.

Utbrändhet har tyvärr blivit ett tabubelagt ämne, man vågar inte prata om att man har drabbats. Kanske är man rädd för att man ska uppfattas som svag eller dålig på sitt jobb.

Men inte minst vi som jobbar inom HR vet ju att det inte funkar så. Många som går in i väggen gör det för att livet brakar ihop. Det handlar inte bara om jobbet, utan även om det privata livspusslet som av olika anledningar påverkar negativt. Det kan vara dödsfall i familjen, skilsmässa eller någon annan kris i privatlivet. Det handlar inte om att man är dålig på sitt jobb!

Inom HR kan det ju till och med vara en fördel att ha varit med om utbrändhet, man vet hur det funkar med vila och rehab och ofta känner de här personerna sin kropp och sina signaler mycket bättre än oss som inte drabbats. De kan signalera tidigt om situationer och organisationer som inte funkar, och nästan bli lite av kulturbärare med fokus på hållbarhet.

Det jag skulle titta på är om personen verkligen är färdigrehabiliterad, om hen är redo att komma in och jobba. Börjar man jobba för tidigt blir det ofta inte bra och kan leda till upprepad utbrändhet.

Har man varit utbränd tycker jag inte att man behöver skriva det i sitt cv, men ta upp det om man kommer till intervju.

Jag skulle inte mörka, jag skulle berätta vad som hänt och hur jag vänt det till en av mina  styrkor.

2
.

Emma Norén HR-chef

Bharat Forge Kilsta AB

Tyvärr är det nog ganska vanligt att chefer reagerar på ett negativt sätt när de får veta att en kandidat har varit utbränd. ”Hen kommer ju blir utbränd igen” Men jag har vid flera tillfällen varit med på intervjuer där utbrändhet vänts till något nästan positivt. Jag minns särskilt en man som vi intervjuade för en ledig tjänst, på eget initiativ berättade han att han tidigare varit utbränd och mått psykiskt dåligt. Han berättade om de insikter han fått under sjukskrivningen, bland annat med psykologhjälp. Att han hade lärt sig mycket om sig själv. Jag kände direkt att det är ju så här man vill att en kandidat ska vara, insiktsfull – både gällande sig själv och andra.

Jag tycker att det fortfarande är lite tabu att prata om utbrändhet, kanske inte minst på arbetsplatser dominerade av män. Man pratar inte gärna om känslor och det man upplever som svagheter. Men jag tror att vi alla måste börja prata om utbrändhet på ett nytt sätt. Och inte bara fokusera på det negativa utan berätta om det man lärt sig, de insikter man fått. Då kan ju utbrändheten till och med vara en erfarenhet som ger dig bättre förutsättningar att klara av det nya jobbet.

Själv tänker jag att kanske borde vi alla fundera över den överbelastning som ju är vardag i mångas arbetsliv. Måste det vara så?  Måste ledtiderna var så korta? Måste allt hända på en gång?

3
.

Linda Höglund

Chief People Officer, Zimpler

Att någon har varit utbränd skulle inte avskräcka mig från att rekrytera personen i fråga men det finns många bottnar i frågan. Man behöver på riktigt fundera över om företaget har förutsättningar att ge det stöd den här personen behöver. Arbetsgivaransvaret är viktigt, du måste utbilda dina chefer i hur man hanterar de här frågorna, hur man stöttar och fördelar arbete. På Zimpler har vi också ett Employee Assistance Program och interna  HR-experter som fokuserar just på det här området.

Att mörka att man har en utbrändhet bakom sig låter inte som en bra idé. Det kommer ju alltid fram på ett eller annat sätt. Och vad finns det att skämmas för? För mig är det inget konstigt att man har varit utbränd, det är så vanligt idag. Vi är ett nytt företag som växer snabbt och vi har anställt flera personer där vi under rekryteringsprocessen diskuterat tidigare utbrändheter. Naturligtvis påverkar det HUR vi tar emot dem. De har inte gått in på heltid och de har löpande stöd från företagshälsovården. Men de är här.

Jag skulle säga att Zimplers syn på utbrändhet och ohälsa är en tydlig del av vår kultur. Vi har ett ”body & mind-koncept” som vi pratar mycket om. Till exempel har vi olika events för personalen där vi pratar om just utbrändhet. Kanske är det extra viktigt i en bransch som vår där allt går väldigt fort, alla har många bollar i luften och snabb förändring är vardag.

Läs även

Annons