– Vi har sett att det här har blivit ett allt större problem. Redan 2020 kom en rapport från World Economic Forum, som listade HR som ett av sju framtidsyrken, så vi har vetat länge att det är ett yrke som det kommer att bli högt tryck på. I och med pandemin har behovet av HR-funktionen ökat i många företag och organisationer. Förmodligen för att det var lättare att arbeta sig genom utmaningarna med HR på plats, säger Lena Bjurner, generalsekreterare i Sveriges HR-förening.

– Trycket på HR drivs också av av teknisk utveckling, digitalisering, AI och demografiska förändringar. Till exempel finns på marknaden allt färre i arbetsför ålder och det är generellt svårare att attrahera och behålla arbetskraft.

Bristen på personal kan leda till att arbetsbördan på HR ökar kraftigt. Enligt Lena Bjurner är det relevant att fråga sig om det utbildas tillräckligt många inom det området? Lösningen på kort sikt tror hon ligger i att bättre utnyttja de resurser som finns inom organisationen och att tänka i nya banor när det gäller rekrytering och utveckling av HR-chefer och HR-funktioner.

Läs också: ”Den här krisen kommer att påverka oss väldigt långsiktigt”

– Upskill blir väldigt viktig och att jobba över organisationsgränser och lösa problem tillsammans. Det gäller också att organisationer förstår att de inte alltid kommer att kunna rekrytera alla man behöver, istället kommer man behöva andra typer av lösningar. Till exempel pussla ihop team genom att ta in fler som gör gig och täcker upp kompetensbehov.

Kan man som organisation lyckas utan HR-funktion och HR-chef?

– Det är klart att inte alla som inte har HR kommer att gå i graven. Men HR ger större möjligheter till rätt insikter och rätt initiativ även i svåra lägen och lättare att få in och behålla den kompetens man behöver.