Lösningen blev en veckoplanering där alla anställda får inplanerade dagar för återhämtning motsvarande en heldag varannan vecka.

På ett år innebär det att arbetsgivaren ger medarbetarna 195 timmar till återhämtning.

– Det motsvarar ungefär vad en del privata företag ger sina anställda i bonus, det vill säga lite drygt en månadslön.

På pappret har alla samma arbetstid – och samma lön – som tidigare. Men när arbetsgivaren nu lägger scheman får alla regelbundna dagar för återhämtning inlagda i sitt schema. Ungefär en dag varannan vecka.

– I schemat heter det återhämtning. Exakt hur man återhämtar sig är upp till var och en. Vi tog tidigt hjälp av arbetsrättsexperter för att säkra att detta ska ses som arbetstid. Det är viktigt för saker som pension, försäkringar, ledigheter, rätten till förskola och annat.

– Vi ser redan att återhämtningsdagarna tar udden av stressen i vardagen. Det är lättare att hantera en stressig måndag om man vet att man är ledig på tisdagen. Vi upplever att medarbetarna mår bättre och vi ser ju att personalen stannar kvar. Det är också den bästa rekryteringsväg vi har – medarbetare som trivs lockar fler medarbetare!

– Dessutom har vi för första gången på länge flera sökande till våra utbildningstjänster och till tjänsterna som operationssjuksköterska. Det är den grupp som tidigare varit absolut svårast att rekrytera. Så sänkt arbetstid och stenhårt fokus på arbetsmiljö har visat sig vara ett riktigt framgångsrecept.

Vet ni vad personalen gör på sina återhämtningsdagar?

– Vi har under projektets gång gjort återkommande enkätundersökningar, så ja, vi vet att man framför allt ägnar sig åt fysisk aktivitet, vila och vardagssysslor. Inte minst småbarnsföräldrar känner att det har blivit lättare att få ihop livspusslet.

Att exakt veta hur man ska göra för att få bra återhämtning är inte så lätt. Projektet har därför tagit hjälp av Sunt arbetsliv som tillsammans med medarbetarna haft föreläsningar och workshops om just återhämtning.

– Idag upplever jag att medarbetarna har hittat sitt sätt att återhämta sig. Vi frågar i varje kvartalsmätning och ser att upplevelsen av att veta vad man själv behöver för typ av återhämtning både under och mellan arbetspassen har ökat markant.

När det här projektet inleddes i september 2022 var budskapet från politikerna tydligt.

Okej – ni får testa att minska arbetstiden.

Men ni får inte nyanställa.

Och ni får inte minska produktionen. Projektet ska dessutom vara kostnadsneutralt.

När man nu närmar sig projektets slut kan man konstatera att det gick.

– Vi hade många anställda som inte jobbade heltid. Vilket inte är så konstigt då det här är krävande jobb. Nu kunde de gå upp i heltid på pappret och ändå få återhämtning. Det gjorde att vi till och med har ökat produktionen under projektets gång!

– I Linköping hade man dessutom tvingats använda hyrpersonal, vilket är mer än dubbelt så dyrt som anställd personal. Idag har andelen hyrpersonal minskat, det har vi sparat mycket pengar på.

Johnas konstaterar att det ibland är svårt att argumentera för arbetstidsförkortning när politiker och arbetsgivare bara tittar på pengar.

– Hur mycket kommer vi att spara på minskade sjukskrivningar? Det är för tidigt att säga ännu. Hur mycket kommer vi att spara på minskade rekryteringskostnader? Svårt att säga men det borde vara mycket eftersom vi för första gången är fullt bemannade. Detta efter att ha levt i ständig bemanningskris. När vi räknar på det som vi kan räkna på – ser vi att projektet har kostat oss 0,65 procent av vår totala lönekostnad. Det är ingenting. Och då är det mycket som inte går att räkna om till kronor och ören ännu.

I september i år är projektet slut. Exakt vad som kommer att hända då är inte klart.