Vad är skillnaden på rast och paus – och vad måste jag som chef erbjuda?
Foto: Getty Images
Chefstidningen bad Lise-Lotte Argulander, expert på arbetsrätt och arbetsmiljö på Företagarna, att reda ut några viktiga begrepp.
Vad är skillnaden på rast och paus – och vad måste jag som chef erbjuda?
– Rätten till rast står i arbetstidslagen, så det måste alla arbetsgivare erbjuda. Rast ingår som regel inte i arbetstiden och utgörs ofta av lunchen. Rasten är lagstadgad just för att det är så viktigt att få till återhämtningen, att bryta arbetet efter ett visst antal jobbade timmar. Paus däremot är ett kortare avbrott och räknas som arbetstid, för att till exempel gå på toaletten eller ta en kaffe.
Hur lång rast respektive paus har man rätt till?
– Arbetstidslagen slår inte fast hur lång en rast ska vara, men enligt praxis minst 30 minuter. När det gäller paus finns ingenting reglerat, utan det ska vara tillräckligt lång tid för att få sin återhämtning. Normalt räknas ett toalettbesök eller en snabb fika, men det kan också finnas mer detaljerat angivet i vissa kollektivavtal.
Hur länge får medarbetaren jobba i sträck utan att ta rast?
– Normalt sett har man rätt till rast efter max fem timmars arbete. Ofta brukar rasten schemaläggas mellan klockan 12–13, men det finns variationer i branscher och specifika situationer. För minderåriga gäller andra regler, då ska man ha rast senast efter fyra timmar.
Det finns de som hoppar över lunchen för att kunna gå tidigare, och det är väl okej för någon gång. Men sätter man det i system finns risk att drabbas av stressymptom eller en osund arbetsbelastning.
Lise-Lotte Argulander
Får medarbetare lämna arbetsplatsen och vara onåbar på rasten?
– Eftersom rast inte räknas som arbetstid drar arbetsgivaren av lön för den tiden, vilket innebär att medarbetaren är fri att lämna jobbet och stänga av mobilen om man känner för det. Paus är ju arbetstid, så då gäller i regel att man stannar kvar på eller i anslutning till arbetsplatsen.
Vad innebär måltidsuppehåll?
– En rast får bytas ut mot måltidsuppehåll om det är nödvändigt med hänsyn till arbetsförhållandena, exempelvis på grund av en oförutsedd händelse, och är mer vanligt förekommande inom till exempel vården eller restaurangnäringen. Måltidsuppehåll räknas som betald arbetstid och man får i regel inte lämna arbetsplatsen.
Har medarbetare rätt att ta rökpauser?
– Ja, det finns ingen lagstiftning som säger att man inte får röka på jobbet, men nuförtiden förbjuder ofta arbetsgivare rökning på arbetstid och i arbetskläder. Om en arbetstagare tar för många och långa pauser från arbetet kan det påverka kvaliteten eller kvantiteten på arbetet. Så det är bra om arbetsgivaren har en policy för exempelvis rökning och fikapauser. Men som med alla andra policys måste den efterlevas för att det ska ge någon effekt – chefen behöver således ha lite koll.
Vad gör man om en del medarbetare tar många och långa raster och andra minsta möjliga?
– Det är ett klassiskt dilemma. Det finns de som hoppar över lunchen för att kunna gå tidigare, och det är väl okej för någon gång. Men sätter man det i system finns risk att drabbas av stressymptom eller en osund arbetsbelastning. Dessutom kanske det blir en sämre kvalitet i det utförda arbetet. Jag skulle rekommendera att man som chef håller ganska hårt på att ta rast och paus, och att man tar en dialog med berörda medarbetare som antingen överdriver eller underdriver rasterna.
Vilket ansvar har arbetsgivaren för medarbetarnas återhämtning?
– Stort ansvar – vi ska hålla ett helt arbetsliv. Arbetsgivaren är ansvarig för arbetsmiljön och att organisationen tillhandahåller tillräckligt med raster och pauser så att medarbetarna får sin återhämtning. Man behöver också ha kunskap om vad det är som skapar stress och se till att arbetsbelastningen varken är för hög eller låg. Dessutom bör man vara insatt i arbetstidslagen, och vad som finns reglerat i eventuella kollektivavtal. Inte minst behöver chefer föregå med gott exempel och själva ta sina raster och pauser.
