Mellan juni 2019 och juni 2023 ökade antalet personer som är sjukskrivna på grund av stress från 32 700 till 42 000.
Foto: Getty Images / montage Teresa Kristoffersson
Förr var det människors ryggar och axlar som tog så mycket stryk i arbetslivet att det ledde till sjukskrivningar.
Idag är det hjärnan som dukar under.
Psykisk ohälsa heter det i statistiken. Främst handlar det om stressrelaterade tillstånd, som till exempel utmattningssyndrom. Sjukskrivningarna är ofta långa.
Ökningen började redan på 1990-talet och förklarades då av den ekonomiska kris som låg bakom ökade krav och minskade resurser inom vård, skola och omsorg.
Tre decennier senare kvarstår problemen och kurvorna pekar stadigt uppåt. Fler och fler blir sjuka av jobbet.
Högst sjukfrånvaro har välfärdssektorn, och eftersom välfärden framför allt bemannas av kvinnor – är det dem som drabbas hårdast.
Mellan juni 2019 och juni 2023 ökade antalet personer som är sjukskrivna på grund av stress från 32 700 till 42 000. Kvinnor står för 79 procent eller 33 200 av dessa sjukfall.
Allt enligt Försäkringskassans egna siffror.
Noteras bör att sjukskrivningarna egentligen inte tycks handla om kön. De relativt få män som arbetar inom välfärdstjänsterna påverkas, enligt Försäkringskassans statistik, på samma negativa sätt av den bristande arbetsmiljön.
Men vad är det då som knäcker medarbetarna?
Enligt Försäkringskassans lägesrapport ”Psykisk ohälsa i dagens arbetsliv” (2023) visar de senaste 50 årens forskning att det framför allt handlar om:
Svag belöning (i form av lön, uppskattning, anställningstrygghet eller utvecklingsmöjligheter.)
En obalans mellan ansträngning och belöning. Stress och höga krav i arbetet är inte i sig en källa till psykisk ohälsa. Men arbetsbelastningen och stressen måste stå i rimlig relation med belöning och resurser.
Det finns en gräns för vilka krav som är etiskt försvarbara att ställa och det är viktigt att chefer inte blundar för det.
Erica Falkenström
Att ha förmåga att uppfatta det moraliskt problematiska i en situation.
Att ha empati, inte vara likgiltig inför andras lidande.
Att ha kunskap om grundläggande etiska värden, kunna identifiera och analysera situationer där dessa står på spel. Att kunna söka goda skäl för eller emot. (Etiska värden som exempelvis mänsklig värdighet, lika villkor, tillit, hälsa och autonomi.)
Att kunna agera utifrån etiska ställningstaganden.
Läs mer om etik och ledarskap i konferensrapporten ”Etik i hälso- och sjukvårdens styrning – dilemman och möjligheter” som finns att ladda ner på smer.se
Det är stress och höga krav i kombination med låg lön, nästan inget självbestämmande och otillräckliga resurser som knäcker folk.
Vad har då cheferna för roll i det som händer? Är det cheferna som pressar sina medarbetare så mycket att de blir sjuka?
– Jag tror att många chefer vänder ut och in på sig själva för att klara vardagen. Också chefer blir stressade av orimliga krav, bristande resurser och begränsat handlingsutrymme. Men att pressa sina medarbetare så mycket att de blir sjuka är inte etiskt försvarbart, säger Erica Falkenström, forskare och författare till flera böcker om etiskt ledarskap.
Hon säger att det är viktigt att göra halt och fråga sig själv; Vad bidrar jag till nu? Riskerar jag att bli omänsklig?
– Reflektera och diskutera med dina kollegor och vänd dig uppåt i organisationen om situationen är ohållbar. Till chefen, styrelsen eller politikerna om du jobbar i offentlig sektor.
– Det finns en gräns för vilka krav som är etiskt försvarbara att ställa och det är viktigt att chefer inte blundar för det. Det hör till chefens ansvar att vara lyhörd för medarbetarnas hälsa och försöka påverka arbetsmiljön till det bättre, säger hon.
Erica Falkenström är till vardags baserad vid Institutet för framtidsstudier och även associerad forskare vid Centrum för forsknings- och bioetik vid Uppsala universitet. Hon har i sin forskning studerat betydelsen av etisk kompetens och etisk analys i vårdens styrning, organisation och ledarskap. I sitt arbete har hon framför allt mött chefer inom vård och omsorg. Områden som har rekordmånga sjukskrivna, och hög arbetsbelastning.
– Idag finns det många administratörer och beslutsfattare som befinner sig långt från den kliniska verksamheten. Det finns också stora förhoppningar om att innovationer och teknik ska minska arbetsbelastningen och lösa problemen. Men innovationer kan inte ersätta människor inom vård och omsorg. Människor behövs och det behövs medmänskliga chefer och beslutsfattare.
Och om inget händer? Trots att man som chef förklarar uppåt hur saker och ting ligger till?
– Då får man överväga om man vill vara kvar, säger Erica Falkenström och tillägger:
– Hårdhänt rationalisering och kostnadseffektivisering är möjlig inom varuproduktion. Men sjukvård och omsorg kan inte effektiviseras på samma vis utan att det straffar sig. Sådan verksamhet är etiskt mer sårbar och resurskrävande. Besluten får etiska konsekvenser både för chefer, medarbetare och dem verksamheten finns till för, säger hon.
Erica Falkenström önskar att våra demokratiska och lagstadgade etiska värden skulle ges tyngd och innebörd.
– Vi måste börja prata om vad de etiska värdena betyder och varför de är viktiga. Stora ord som människovärde och värdighet är så abstrakta att alla kan vara rörande överens om absolut ingenting, konstaterar hon.
Vad betyder människovärde och värdighet i vardagen inom till exempel äldreomsorgen?
Och vad händer när etisk reflektion och analys inte är integrerad i beslut om budget, vårdavtal eller reformer? Var finns etiken när till exempel en beslutsfattare långt från verksamheten bestämmer om anslag, en controller – lika långt från verksamheten – gör scheman, en chef som vill vara duktig ger sin personal i uppdrag att reda ut dagens uppdrag trots ett alldeles för tajt schema – och till slut landar allt på en 22-årig tjej utan utbildning som krockar för att hon är så stressad.
– Var finns det etiska ledarskapet i detta, som förresten är en sann historia jag fick berättad för mig nyligen. Med vilken rätt kör man slut på personal på det här viset? säger hon.
Och frågan är vad som händer med etiken när vi ignorerar den för länge?
– Långvarig stress kan göra dig avtrubbad. Du förlorar din inlevelseförmåga, men också glädjen och meningen med arbetet. Det är farligt, säger hon.
Tillsammans med forskarkollegor på Institutet för framtidsstudier har Erica Falkenström kartlagt och analyserat tre decenniers expertrapporter om sjukvårdens styrning. Totalt har de gått igenom 106 rapporter, flera SOU:er, konsult-, forskar- och tjänstemannarapporter. Samtliga är beställda av hälso- och sjukvårdssystemet och tänkta som beslutsunderlag.
– En sak vi ser i rapporterna är att de handlar mycket lite – eller inte alls – om medarbetarnas arbetsmiljö. Den som så att säga ska bli utsatt för styrningen tar man mycket liten eller ingen hänsyn till. Det saknas också etiska analyser. Mycket sällan ställer man sig frågan; vad får det här för konsekvenser för medarbetare och patienter? Här finns det helt klart en förbättringspotential.
Här är några andra artiklar om jobbstress:
Var finns etiken när rekordmånga blir sjuka av jobbet?
