Per Höglund psykolog och psykoterapeut, forskar om psykisk hälsa, stress och utbrändhet vid Umeå universitet.
Foto: Simon Höglund
Det är en konst att hantera negativ återkoppling på ett bra sätt, oavsett om den är befogad eller inte.
– Kritik kan vara befogad därför att du varit en skitstövel, men den kan också vara helt missriktad, som chef är det lätt att bli projektionstavla.
Det säger Per Höglund psykolog och psykoterapeut, som forskar om psykisk hälsa, stress och utbrändhet vid Umeå universitet.
Ledarskap går till stor del ut på att behärska känslor och agera på det sätt som bäst gynnar organisationen eller målet.
– Då får man som chef sätta sig över den initiala känslan, irritationen eller känslan av att ha gjort fel. Det är en utmaning, att kunna ta emot och hantera det negativa på ett bra sätt, utan att själv ta stryk.
Stress och kritik hänger ihop, eftersom stressen gör oss mer mottagliga för negativa tankar och kommentarer, menar han.
– Kritik upplevs inte sällan som ett hot, och kan ge starka känslor av skam – en grundläggande känsla, kanske är den mest smärtsamma för oss och som vi väldigt gärna vill undvika.
Den vanligaste reaktionen på kritik är att gå till attack.
– Man trycker ner den andra personen, kväver negativa kommentarer. Den som ger kritik upplever att det inte var konstruktivt och så trappas det upp istället för att leda till samtal och förändring.
Den som ger kritik upplever att det inte var konstruktivt och så trappas det upp istället för att leda till samtal och förändring.
Per Höglund
En annan vanlig reaktion på kritik är att dra sig undan. Chefen gör sig otillgänglig, vilket också leder till att möjligheterna till lösningar uteblir, menar Per Höglund.
Rädslan för negativ kritik kan också leda till att vi överarbetar i allt vi gör, som ett sätt att försöka undvika hotfulla feedbacksituationer. En chef som är rädd för kritik kan ibland hantera extern kritik, negativa synpunkter på organisationen som kommer utifrån, genom att delegera mot en medarbetare.
– Man reagerar med att skylla ifrån sig helt enkelt, säger Per Höglund.
På kort sikt kan det vara effektivt. Man får en personal som inte kritiserar, därför att det inte lönar sig. På lång sikt leder det till avstannad utveckling och minskad lönsamhet.
Hur gör man för att inte reagera med till exempel ilska eller undvikande?
– Om man känner att topplocket är nära att gå, kan det vara bäst att be om att få återkomma – backa, gå undan och komma tillbaka med en kommunikation som går att förstå och hantera. Det är faktiskt så att allt står och faller med kommunikation.
– Kan du lyssna och ta in vad den andra personen säger utan att gå igång och bli arg? Gör då det!
Enligt Per Höglund ska man alltid göra en ”rimlighets-check”, är det fler som tycker samma? Stämmer det påstådda med verkligheten?
– Be din kritiker att konkretisera och ställ gärna frågor för att få klarhet i vad din kritiker syftar på och varför frågan är viktig. Är det någonting i ditt beteende som du behöver förändra?
Håll fokus på beteende, undvik att ta det personligt.
– Om man som chef alltid antar ett helikopterperspektiv kan det bli lättare att se organisationens bästa, istället för att bli känslomässigt engagerad. Det är lätt att bli uppslukad av sin egen tolkning av missnöjda reaktioner eller kommentarer. Försök att sätt stopp för de tankarna, det är möjligt att styra hur mycket tid man lägger på att tänka på en viss sak – avled dig själv från att älta, säger Per Höglund.
– Kritik är bara kritik, en arbetsuppgift som andra. Kan du se det så är du hemma.
Han menar att den största kritikern är du själv.
– Du har fått kritik och kan inte släppa den, utan ligger och ältar på kvällarna. Det är ofta feedbacken du ger dig själv som är det största problemet. Ta hjälp, lyft saker som skaver, diskutera det med arbetsgruppen och hitta lösningar tillsammans. Att klara att bära varandras bördor är förutsättning för hållbarhet.
