Henrik Eriksson, professor vid avdelningen Service management and logistics på Chalmers.
Foto: privat / Getty Images
Vad är grejen med riktigt framgångsrika verksamheter? Vad gör de som andra inte gör? Vilka är framgångsfaktorerna?
Henrik Eriksson, professor vid avdelningen Service management and logistics på Chalmers, har ägnat ett forskarliv åt frågan och gav 2019 ut boken ”Sveriges bästa verksamheter”.
– Min forskning fortsätter. Det här är ju ett rörligt mål, det som kännetecknade en bra verksamhet för 15 – 20 år sedan behöver ju inte nödvändigtvis göra det idag, konstaterar han.
Hans grundinställning är dock densamma nu som när han skrev boken. Det som skiljer de riktigt framgångsrika verksamheterna från andra handlar inte minst om organisation och ledarskap.
Henrik Eriksson menar att många företag och verksamheter sitter fast i 100 år gamla operativsystem. Det vill säga, det är fortfarande mycket ”control and command” där ute.
Man bestämmer saker på ledningsnivå som man sedan ägnar dagarna åt att implementera på golvet.
Man bygger stora administrationer och producerar många strategier, analyser och dokument.
Jag tycker mig se att fler och fler organisationer rör sig i riktningen mot självstyrande team. Man börjar fråga sig om man verkligen behöver chefer.
Henrik Eriksson
Men man är inte lika bra på att bygga framgång…
Enligt Henrik Erikssons forskning finns det en sak som utmärker framgångsrika verksamheter. De har – vad han kallar – en förbättringskultur. Nyckeln är ständig förbättring, i stället för stor genomgripande förändring. Eller i stället för ”business as usual”.
– Om man tar in konsulter för att göra en stor genomlysning som utmynnar i en 400 sidor lång rapport till ledningsgruppen… Sådan utveckling misslyckas nio gånger av tio, konstaterar han.
Framgångsrika organisationer låter i stället medarbetarna utveckla arbetssättet.
Utvecklingen drivs av problem i vardagen, som medarbetarna tar sig an.
Framgångsrika organisationer har också en hög grad av självstyre på golvet.
Och de har medarbetare som ser sitt arbete som meningsfyllt.
– Traditionella arbetsplatser har varit ganska dåliga på att få till det här. Om man vill ha en förbättringskultur där medarbetarna hela tiden hittar sätt att förbättra verksamheten då kan det inte vara så att man måste gå till chefen och fråga varje gång man vill testa något nytt. Har man det så – så kommer inget att hända, säger Henrik Eriksson.
– Men får man i gång den här kulturen kan man få till stora förbättringar. Varenda sak medarbetarna hittar och förändrar kommer inte att lyfta hela verksamheten men kanske var tionde…
Men hur gör man då? Om man vill införa en förbättringskultur ?
– Sluta prata om att implementera, förbjud ordet styrning…
Nej, Henrik Eriksson har ingen enkel guide att erbjuda, men han har pratat med ledare som lyckats.
– Jag pratade med en vd som började med att inleda sina ledningsgruppsmöten med frågan: vad har ni gjort för förbättringar sedan vi sågs sist?
– Första gången var det helt tyst i rummet, andra gången kom det svar från en av mellancheferna.
– Till slut uppstod ett socialt tryck där cheferna insåg att det inte var nyckeltalen som inledde mötena längre, det var förbättringarna. Alla något att komma med. Så jag tror att det är bra att integrera den här frågan i sina möten.
Om du jämför din forskning idag, med den du gjorde inför din bok – har något förändrats ute bland organisationerna du möter?
– Jag tycker mig se att fler och fler organisationer rör sig i riktningen mot självstyrande team. De tar bort chefer och börjar prata om roller i stället, man börjar fråga sig om man verkligen behöver chefer.
Henrik Eriksson tror att det i framtiden kommer att finnas färre hierarkier. Framgångsrika organisationer kommer att jobba på ett annat sätt.
– I samhället i stort, i trafiken, där hemma – där har vi ju inte några chefer. Varför måste vi då ha det i våra organisationer? Kanske möter vi snart organisationer som fungera mer som samhällen, med klara spelregler och tydliga roller. Men inga chefer.
Organisationerna som gör dig sjuk – här är varningssignalerna
