"Utmattning ett samhällsproblem som handlar om livsstil, inte bara om arbetsliv."
Illustration: Getty Images
Enligt Louise Karlsson, arbetsterapeut och forskare, är utmattning ett samhällsproblem som handlar om livsstil, inte bara om arbetsliv. Vi lever i en samtid präglad av premierande av prestation och ”multitasking”. Många av hennes patienter har fastnat i det där.
– De har svårt att släppa bilden av hur de ska vara, konstaterar hon.
I sin senaste forskning hittade Louise Karlsson och hennes kollegor något som förvånade dem. I sökandet efter riskfaktorer fick de entydiga svar i sina enkäter. Stressrelaterad ohälsa handlar om en obalans där det kanske inte bara krävs att man tar bort saker, utan också att man tillför något. Nämligen en känsla av delaktighet och samhörighet. Den väger tungt på plus-sidan visar deras forskning.
– Kanske är du en person som känner delaktighet och samhörighet i ditt fotbollslag, eller i kyrkan. Eller när du umgås med dina vänner. Det här är väldigt individuellt men känslan är densamma, och den är oerhört viktig för vårt mående, säger hon.
Läs också: ”Känslan av orättvisa och ojämlikhet kan vara knäckande”
Det farliga är att när jobbet och livet kör ihop sig är det ofta vänner och sociala aktiviteter som stryks från schemat. Vilket gör obalansen ännu värre.
– Det vi plockar bort är ofta det som får oss att må bra. I stället borde vi göra en inventering av våra aktiviteter i vardagen och på riktigt fundera på vad som måste prioriteras. Vad kan vi ta bort – eller delegera bort. Vi behöver utrymme för det som får oss att må bra, liksom pauser och återhämtning, säger hon.
Louise exemplifierar med träning. För det är väl bra att träna?
– Träning kan lätt bli något som handlar om prestation det också. Plötsligt tränar man inte för att må bra utan för att prestera bra.
Vi måste också våga be om hjälp och säga ifrån när det blir för mycket, liksom larma när en kollega ser ut att må dåligt.
Louise Karlsson
Louise Karlsson är legitimerad arbetsterapeut och samverkansdoktorand på Högskolan i Halmstad via Region Sörmland.
Hennes projekt har namnet ”Att främja en hållbar vardags-, och arbetshälsa på individ, grupp och organisatorisk nivå” och syftar till att öka förståelsen och kunna utveckla kunskapen kring främjande av psykosocial hälsa både på arbetet och i vardagen.
HÄR kan du se en av hennes föreläsningar.
I värsta fall blir det ytterligare ett dåligt samvete. Ännu en sak du inte klarar av. Något man borde göra, men inte hinner med.
– Hitta i stället det som funkar för dig! Promenera ensam, eller med vänner, plocka svamp i skogen. Hitta en kravlös aktivitet du mår bra av.
Själv spelar hon padel.
– När jag gör det kan jag verkligen inte tänka på någonting annat. För är man okoncentrerad får man en boll i plytet. Det gör att jag kan koppla bort saker som jobb när jag spelar.
En annan sak Louise Karlsson varnar för är ”multitasking”. Ni vet hur det brukar låta i jobbannonser – man ska vara stresstålig och kunna hålla många bollar i luften samtidigt.
– Men vår hjärna är inte särskilt bra på att göra många saker samtidigt, tvärtom, säger hon.
I stället har dagens alla lösa trådar en tendens att dyka upp när vi lagt oss, eller lutat oss tillbaka för att vila.
Skickade jag det där mejlet?
Vad hände med anteckningarna från mötet, var gjorde jag av dem?
Stängde jag av kaffebryggaren?
Satte jag på larmet?
- Jag brukar prata med mina patienter om att göra en sak i taget för att slippa det här. Tänka på att göra saker medvetet. Nu svarar jag på det här mejlet. Ta ett par andetag. Gör nästa grej. Vi måste lära oss att arbeta fokuserat och notera mentalt vad vi gör, säger hon.
Läs också: ”Chefer är lite som föräldrar, de blir lätt over-achievers”
För att få ett samhälle där inte arbete är en riskfaktor för ohälsa måste vi lära oss att jobba smartare, menar Louise Karlsson. Så att vi håller i längden. Och vi måste acceptera att livet sker under tiden, det gör det för alla. Skilsmässor, dödsfall, sjukdom – det händer och det påverkar oss.
– Vi måste också våga be om hjälp och säga ifrån när det blir för mycket, liksom larma när en kollega ser ut att må dåligt. Eller när en chef ser ut att närma sig en gräns.
Louise Karlsson konstaterar att stressade chefer ofta är dåliga chefer och när man märker att en chef börjar dra sig undan, lätt bli arg och irriterad, glömma saker – då måste vi våga fråga hur hen mår.
– De som närmar sig utmattning blundar nästan alltid för vad som håller på att hända. Det är högpresterande personer som vill mycket, har höga mål och projektleder både på arbetet och privat. Det kan vara väldigt svårt att acceptera och lyssna på kroppens signaler, eftersom det också innebär att man behöver stanna upp och förändra ett beteende, säger hon.
