Petra Lundh är Sveriges rikspolischef sedan den 1 december 2023.
Foto: Tor Johnsson
Den 11 februari 2025 är Petra Lundh på plats utanför polishuset på Kungsholmen inför dagens nationella tysta minut. En vecka har gått sedan polisen fick larm om våldsam skottlossning på Risbergska skolan i Örebro. Över 70 skott avfyrades. Tio personer dödades.
Den 1 december 2023, knappt ett år tidigare, på en presskonferens på Rosenbad, blir det offentligt att dåvarande president för Svea Hovrätt, Petra Lundh, ska ta över som rikspolischef. Justitieminister Gunnar Strömmer håller ett anförande, han betonar att det ställs höga krav på den person som ska leda polisen.
Petra Lundh är hedrad men det är samtidigt ett av det svåraste yrkesmässiga beslut hon tagit.
– Det här kan vara ett av de mest utmanande uppdragen i svensk statsförvaltning.
På hennes bord ligger flera tunga uppgifter. Öka polisnärvaron i lokalsamhället och på nätet, se till att fler brott klaras upp och vända utvecklingen när det gäller den grova organiserade brottsligheten.
Hon förväntas lösa komplexa problem under press från politiker och allmänhet, ofta med begränsade resurser. Hon får en haltande organisation med brusten tillit i knät, men hon har både ett mål och en plan.
– Det var bara att sätta i gång, säger hon och rättar till kavajen.
Petra Lundh växte upp i Hammar i Skåne, på 1970-talet. ”En helt vanlig familj på den tiden” – så beskriver hon sin uppväxt. Hennes pappa hade en bensinmack utanför Kristianstad. Han tankade bilar och bytte däck. Mamma var hemmafru medan Petra Lundh och hennes två syskon gick i skolan.
– Jag hade en lärare i mellanstadiet som ofta använde tävlingsmoment i undervisningen. I dag skulle det nog inte vara okej, men jag gillade att lära mig på det viset, och jag tror att det satte sig hos mig.
Och så var det bordtennisen. Flera gånger i veckan.
– Jag hade rätt många olika fritidsintressen från början. Men sedan tog bordtennisen över, jag tävlade ganska mycket, och spelade i högsta divisionen så småningom.
Det här kan vara ett av de mest utmanande uppdragen i svensk statsförvaltning.
Petra Lundh
Mamma har berättat att hon var ett noggrant barn med organisatoriska förmågor:
– När jag skulle leka med min lillebror och hans kompisar tröttnade de på mig, för jag skulle alltid förbereda leken in i minsta detalj. Göra scheman, rita tågbiljetter och planera leken. När jag var klar med förberedelserna hade de för länge sedan hittat på något annat.
Petra Lundh skrattar åt minnet.
– Jag ville bli mellanstadielärare, jag tror att det hade passat mig. Men jag kom inte in på utbildningen utan fick tänka om. Några av mina vänner hade pluggat juridik, och det lät intressant.
Närmast var universitetet i Lund, men eftersom Petra Lundhs pojkvän, idag make, var från Stockholm började hon att studera där. En bit in på juristprogrammet fick pingisen stryka på foten.
– Studierna gick bra. Jag fick ting vid Stockholms tingsrätt som notarie, sedan rullade det på. Olika uppdrag avlöste varandra.
Sedan hände någonting som förändrade parets liv för alltid.
– Vår första dotter skadades under förlossningen. Hon är gravt handikappad och vi bestämde oss för att ta hand om henne själva, hemma, berättar Petra Lundh.
– Det var ju otroligt jobbigt när det hände. Men det har gett mig perspektiv och gjort mig ödmjuk inför livet. Har man redan på nära håll upplevt någonting av det värsta som kan hända och klarat att hantera det, då vågar man mer.
De får tre barn till. Som fyrabarnsföräldrar lärde de sig att prioritera och organisera både arbete och familj så att det fungerade. Att sitta kvar på jobbet efter kontorstid fanns inte på kartan, på gott och ont resonerar Petra Lundh.
– Jag försöker både visa och förmedla det till mina medarbetare – att ett jobb är ett jobb.
– Det är klart att vi ska göra vårt bästa, men det är så otroligt viktigt att investera i ett rikt liv utanför jobbet, familjen, vännerna och ditt eget välmående. Man behöver hämta kraft och energi. Man ska jobba hela livet.
"Beslutet att tacka ja till uppdraget var ett av de svåraste i min karriär."
Tor Johnsson
Hennes karriär är fullmatad med erfarenhet. Notarietiden följdes av domarutbildning i Svea hovrätt. Efter fyra barnledigheter, några år som utredningssekreterare i den kommission som granskade brottsutredningen efter mordet på Olof Palme, blev Petra Lundh hovrättsråd i Svea hovrätt.
Hennes första chefsjobb var som kanslichef i Göteborgskommittén, där hon bland annat granskade polisens arbete i samband Göteborgskravallerna 2001. Hon blev vice ordförande i hovrätten, chef för en extra avdelning, chefsrådman vid Stockholms tingsrätt och lagman vid Södertörns tingsrätt. Sedan riksåklagare. År 2023 blev hon hovrättspresident i Svea hovrätt.
Sedan kom telefonsamtalet och frågan.
– Beslutet att tacka ja till uppdraget var ett av de svåraste i min karriär, men jag kände väldigt starkt att jag ville göra det här, bygga en organisation som kan bidra till ett tryggare Sverige.
Tvivel fanns där, det medger hon. En jurist på posten som rikspolischef. Hur skulle polismyndigheten ta emot henne? Skulle det uppstå kritik? Men hittills har inga av farhågorna införlivats. Hon har en biträdande chef, Stefan Hector, vid sin sida.
– Det var ett krav från mig. Att få jobba nära någon som kan polisverksamheten, vi kompletterar varandra bra.
Ett av dina viktigaste uppdrag är att bekämpa gängbrottsligheten. Hur ser planen ut?
– Nummer ett är de unga utförarna. Vi måste få stopp på det. Polisen har mycket att göra där men också skolor och socialtjänst. Vi behöver börja jobba med de här barnen i mycket tidig ålder och visa att det finns andra vägar att gå än den kriminella.
Nummer två: Det är också viktigt att jobba mot ledarskikten, menar Petra Lundh.
– 600 personer som sitter utomlands styr kriminaliteten i Sverige. I Europa har vi ett bra samarbete via Europol och vi jobbar bilateralt så mycket vi kan. Vi får också draghjälp av regeringen som tecknar avtal med en del av de här länderna.
Slutligen: Den kriminella ekonomin.
– För det är pengarna som driver den här kriminaliteten. Kan vi få stopp på pengarna så kommer vi se en vändning.
Petra Lundh påpekar att det inte är friktionsfritt att jobba med de här frågorna. Det är svårt att hålla isär debatten om gängkriminalitet och debatten om rasism. I en intervju 2024, i 30 Minuter, SVT, sa hon att många människor kom till Sverige samtidigt och att vi misslyckats med integrationen vilket ligger till grund för den grova gängkriminaliteten.
– Flera valde att misstolka det. Jag menade inget annat än att vi inte haft en fungerande integration, vilket vi ser i att det både finns klanbaserad brottslighet och en hederskultur i Sverige. Vi i rättsväsendet var inte rätt rustade vare sig med lagstiftning eller resurser.
Även om ett mord är ett för mycket, så känner jag ändå att man behöver gå ut och tala om att vi under förra året hade betydligt färre skjutningar än året innan.
Petra Lundh
Hon är van vid medias vakande blick, och såväl interna som externa utmaningar där varje beslut väcker starka reaktioner.
– En organisation som till stor del finansieras genom skattepengar och vars uppdrag är att skydda medborgarna från brott och skapa trygghet, kommer aldrig att kunna arbeta utan att möta kritik, säger hon.
– Jag tänker att det ingår i mitt uppdrag. Det är klart att det är jobbigt ibland, jag är ju bara människa och jag försöker göra så gott jag kan. Men jag förstår ju samtidigt att polismyndigheten är en myndighet som väldigt många tycker någonting om, och som naturligtvis också bör granskas hårt.
Tilliten är helt central. Framför allt om man jobbar i rättsväsendet, säger Petra Lundh.
– Tillit är ingenting man bara får, det måste förtjänas varje dag. Hur då? Genom att alltid göra sitt bästa, att anstränga sig i bemötandet av medborgarna där ute. På gator och torg eller när man svarar i vår telefonväxel. Att vi som myndighet är öppen och berättar som det är, förklarar varför man har fattat ett visst beslut, varför någonting inte gick som man förväntade sig.
Men det är också viktigt att vara proaktiv och berätta om saker och ting som faktiskt går bättre.
– Vi behöver förmedla ett hopp och en tro. Även om ett mord är ett för mycket, så känner jag ändå att man behöver gå ut och tala om att vi under förra året hade betydligt färre skjutningar än året innan.
Du läser krimromaner, såg jag när jag gjorde research.
– Ja. Det är lite konstigt. Man kan tycka att jag borde få nog på jobbet. Jag tittar också på krimserier.
Har du inte svårt att hålla dig från att kommentera de fiktiva polisernas prestationer på tv?
– Jo, ibland är det svårt att låta bli. ”Nej, men så där går det inte till liksom”.
Ditt förordnande på den här posten gäller till 2029. Vad är viktigast för dig att åstadkomma?
– Jag har som mål att vända utvecklingen när det gäller den grova organiserade brottsligheten. Det har tagit lång tid att kommit hit, och det kommer att ta lång tid att vända den. Men jag är övertygad om att det går.
