Susanne Tafvelin, docent i psykologi vid Umeå universitet
Foto: privat / Getty Images
De unga chefer som svarat på frågor i projektet är mellan 19 och 29 år, och arbetar i privata företag.
Resultaten baseras dels på en stor enkätundersökning, dels djupintervjuer med unga chefer.
Projektet är finansierat av Afa-försäkring.
Sverige är det land i Europa som har lägst andel unga chefer, bara var fjärde chef i Sverige är under 40 år.
Exakt vad det här beror på vet man inte. Bilden av en arbetsmarknad som inte ger sina unga medarbetare chansen att ta ledarroller stämmer väl egentligen inte så bra överens med vår självbild som förhållandevis progressiva. Men faktum kvarstår – i Europa är vi sämst i klassen.
Det konstaterar Susanne Tafvelin, docent i psykologi vid Umeå universitet, som tillsammans med sina forskarkollegor just avslutat ett forskningsprojekt om unga chefer. Kanske hänger bottennoteringen i Europa ihop med det Tafvelin och hennes kollegor sett i sin forskning.
Unga chefer i Sverige mår inget vidare.
De ställer höga krav på sig själva.
Förmodligen ger många av dem upp efter bara några år.
Unga chefers syn på chefsrollen
Ska man tala forsknings-svenska har Susanne Tafvelin och hennes forskarkollegor i Umeå kartlagt samspelet mellan unga chefers arbetsmiljö, hälsa och ledarskap, de har också tittat på hur unga chefer förhåller sig till chefsrollen och sin chefsidentitet.
– Det vi ser är att det finns stora skillnader i hur unga och äldre chefer upplever ledarrollen. Unga chefer tycker att det är känslomässigt krävande att vara chef. Och de tycker ofta att rollen är otydlig, vad finns det egentligen för förväntningar på mig, vad har jag för mandat?
– Dessutom tycker man ofta att man som chef tvingas göra saker man upplever som onödiga, eller som man helst hade gjort på något annat sätt eller till och med känner strider mot ens värderingar, förklarar hon.
Att få unga medarbetare att vilja bli chefer, och inte sluta efter bara ett år eller två, det är en fråga om överlevnad
Susanne Tafvelin
Skapa ett utökat introduktionspaket för just unga chefer.
Mentorer är bra.
Skapa instegsroller där man först blir chef utan personalansvar.
Försök med pre-boarding, dvs låt blivande chefer går bredvid seniora chefer innan de får fullt ansvar.
Var inte åldersblinda i era medarbetarundersökningar utan mät hur era unga chefer mår.
Allt sammantaget leder till mer stress, och mindre energi.
Som synes visar forskningen på en ganska dyster bild av unga chefer. Men Susanne Tafvelin poängterar att det finns en annan sida av myntet.
– Det finns också ett stort driv och engagemang. Men kanske får de unga cheferna för dåligt stöd från sina arbetsgivare, säger hon och tillägger att många unga chefer upplever att de utsattes för ett ”stålbad” när de började. Att de blev testade, ifrågasatta. Men efter ett tag, när de fått godkänt, blev det lättare.
Men vad gjorde de då för att få ”godkänt”?
De jobbade väldigt mycket. De hade mycket övertid och ett stort fokus på att vara synliga i organisationen.
De gjorde allt för att visa sig kapabla, men var dåliga på att be om hjälp.
En del försökte sig på kompisstrategier. (Att vara ”kompis” med medarbetarna) Det var inte så lyckat.
Många tyckte att personalärenden var det svåraste. (Det är tydligt att stöd från närmaste chef eller från HR i just personalfrågor är en framgångsfaktor.)
Få unga att vilja bli chefer
– Med de stora pensionsavgångar som nu väntar på den svenska arbetsmarknaden är det här resultat som arbetsgivare borde ta till sig. Att få unga medarbetare att vilja bli chefer, och inte sluta efter bara ett år eller två, det är en fråga om överlevnad, säger Susanne Tafvelin som nu samlat resultaten från forskningen i en guide till organisationer som inte vill missa sina unga chefers potential. (Den finns att ladda ner här!)
– Men vi har faktiskt en fråga kvar att titta på innan vi är helt klara, tillägger hon.
Den handlar om avhopp.
När forskarna använde SCB:s yrkesregister för att hitta unga chefer upptäckte de att många de kontaktade inte längre arbetade som chefer.
– SCB:s register har två års eftersläpning och under de två åren visade det sig att många hade hunnit sluta som chefer. Vad det beror på ska vi titta på nu.
