Alexander Löfgren, doktor i industriell ekonomi och organisation från KTH.
Foto: privat
Det som nu händer i vår omvärld framför allt i relation till kriget i Ukraina, spåren av pandemin, och klimatkrisens konsekvenser är oerhört komplext och oförutsägbart för människan, miljön och marknaden. Vi befinner oss i en konjunkturnedgång som vi inte vet hur djup den blir eller hur länge den varar.
Chefer och ledare som tar initiativ, agerar proaktivt och samarbetar smart med ägare, medarbetare, leverantörer och kunder kommer i detta läge att lyckas bättre än andra. Styrelser och ledningsgrupper i Sveriges företag och organisationer bör nu ta vara på chansen att systematiskt träna upp samarbetsskickligheten i sina verksamheter, och bygga nya handlingskraftiga samarbetsarenor och allianser för att smartare hantera framtida omställningar tillsammans. Frågan är inte om det kommer att behövas framöver, utan när.
Samarbetsskicklighet viktig framtidsförmåga
I vår alltmer sammanlänkade och svårnavigerade värld har samarbetsskicklighet blivit en av de viktigaste framtidsförmågorna. Gränser mellan verksamheter suddas ut när komplexa problem behöver lösas, och som inte går att hantera inom den egna organisationen. Och ju mer omfattande en kollektiv utmaning är desto mer beroende av samarbete blir vi för att lösa den.
Många verksamheter står sannolikt inför fortsatt höga kostnader för kapital, inköp och elförbrukning, kompetens- och komponentbrist, samt potentiella produktions- och leveransstopp. Det finns ingen plan, policy eller process i hela världen som kommer att kunna råda bot på detta, utan det är genom samtal, samsyn och samspel i gemensamma prioriteringar som dessa kollektiva problem kan hanteras. Vi alla sitter i samma båt, och just nu tar den in vatten.
Chefer och ledare som tar initiativ, agerar proaktivt och samarbetar smart med ägare, medarbetare, leverantörer och kunder kommer i detta läge att lyckas bättre än andra.
Alexander Löfgren
Minnesregeln BRUM från teorin och praktiken i smart samarbete kan då hjälpa till att smartare organisera relevanta samarbetsarenor och beroenden med omvärlden för de åtgärdsområden som behöver adresseras:
· Beslutande: Vilka är det som fattar besluten och hur påverkar vi dem?
· Rådgivande: Vilka behöver ge rådgivning längs vägen och hur involverar vi dem?
· Utförande: Vilka behöver utföra vad och hur mobiliserar vi dem?
· Mottagande: Vilka behöver kunna ta emot resultaten och hur förbereder vi dem?
På dessa samarbetsarenor behövs det sedan skapas tillräcklig drivkraft och uthållighet i realiseringen av de gemensamma åtgärderna, där ”fyra F” är en repeterbar samarbetsvana för att smartare navigera mot de konkreta resultaten:
· Förväntningar: Vad vill och förväntas vi uppnå i form av önskade resultat?
· Förutsättningar: Vad behöver vi för att kunna uppnå önskade resultat?
· Förverkligande: Vad har vi förverkligat i relation till önskade resultat?
· Förbättringar: Vad behöver vi förbättra framåt för att kunna uppnå önskade resultat?
Under pandemin fick både offentliga och privata verksamheter möjlighet att öva på att tillsammans organisera och navigera i hög komplexitet och osäkerhet. Den dykande konjunkturen är nu vårt nästa gemensamma träningstillfälle.
Alexander Löfgren, doktor i industriell ekonomi och organisation från KTH, samt tjänsteområdeschef på Influence AB, utvecklare av kollektiv intelligens i offentlig och privat sektor, författare av boken ”Smart samarbete” (2022)
