Patrik Reman, HR expert med fokus på kompetensförsörjning.
Foto: pressbild
Det finns medarbetare som visselblåser för att få bort en kollega och visselblåsningar som bara handlar om att skapa medial uppmärksamhet. Människor som stängs av eller tvingas bort innan någon utredning ens har hunnit påbörjas. När visselblåsarsystemet används som ett vapen snarare än ett skydd, skapar det en kultur av rädsla och misstänksamhet. Ledare börjar tveka inför att fatta nödvändiga beslut, rädda för att nästa visselblåsning kan riktas mot dem.
För att visselblåsarsystemet ska fungera som det är tänkt krävs tydliga riktlinjer och rättssäkra processer. Det måste finnas en tydlig gräns mellan vad som utgör allvarliga missförhållanden och vad som handlar om arbetsplatskonflikter eller oenigheter kring förändringar i organisationen. Anmälningar får inte leda till omedelbara åtgärder innan en grundlig och oberoende utredning har genomförts. Processen måste vara objektiv och transparent för att säkerställa rättssäkerhet för alla inblandade. Även om visselblåsare ska skyddas, måste det finnas ett lika starkt skydd för den som anklagas. Det är avgörande att den utpekade får en chans att försvara sig innan beslut fattas, annars riskerar systemet att bli ett redskap för att tysta eller eliminera oönskade personer.
Det måste finnas en tydlig gräns mellan vad som utgör allvarliga missförhållanden och vad som handlar om arbetsplatskonflikter eller oenigheter kring förändringar i organisationen.
Patrik Reman
Och för att undvika att visselblåsning används i maktsyften måste det också finnas konsekvenser för medvetet falska anmälningar – den som lämnar en anmälan i annat syfte än att påtala faktiska missförhållanden ska hållas ansvarig för det.
Visselblåsarsystem är en viktig del av en rättssäker och transparent organisation. De ska skydda dem som vågar larma om allvarliga missförhållanden och se till att arbetsplatser fungerar på ett etiskt och lagligt sätt. Men vad händer när systemet missbrukas? När det inte längre handlar om att avslöja oegentligheter, utan om att undanröja en chef, tysta en kollega eller få bort någon som fattat obekväma beslut?
När visselblåsarsystemet används som ett vapen snarare än ett skydd, drabbas inte bara de enskilda individerna som pekas ut – hela organisationen förlorar. Förtroendet för ledarskapet undergrävs, arbetsmiljön försämras och rädslan för att bli nästa måltavla sprider sig. Därför måste vi ta frågan på allvar. Rättssäkerhet och transparens ska gälla för alla – både de som larmar och de som blir anklagade. Bara då kan visselblåsarsystemet fungera som det är tänkt: som en garant för rättvisa, och inte som ett verktyg i maktspel.
Patrik Reman, HR expert med fokus på kompetensförsörjning, har deltagit i utformningen av internationella ISO-standarder för HR-processer.
