EwaMaria Roos, röstpedagog, författare och många års erfarenhet av att coacha ledare att stärka rösten.
Foto: Anna Drvnik
Med rösten kan vi ta plats eller hålla låg profil, lugna eller trissa upp, övertyga eller väcka tvivel.
– Dina medarbetare hör på din röst om du vet vad du pratar om, och om du menar vad du säger.
EwaMaria Roos har under många år coachat ledare att stärka rösten och använda den rätt. Tillsammans med Ewa Thorslund har hon skrivit boken Rösten – så talar den till oss.
– Rösten är en otroligt viktig del av ledarskapet. Signalerna man ger när man pratar är tongivande och många är inte medvetna om vad de signalerar med rösten. Det finns ett värde i att inse vad man som chef omedvetet kommunicerar med ord eller med sitt kroppsspråk, säger EwaMaria Roos.
Hon ger ett exempel på en situation hon fick höra om i sitt arbete som röstcoach:
En chef hade det jobbigt privat, och en dag kom han in på jobbet och tog av sig jackan, tog en kopp kaffe och gick in på sitt rum, utan att hälsa på någon. Efter det började det att gå ett rykte om att det var uppsägningar på gång.
– En viskning från en chef kan tolkas som ett skrik, allt du som chef säger – och inte säger – tolkas av dina medarbetare. Om rösten, kroppsspråket och orden inte är i samklang hörs det. Man kan säga snälla ord men arrogans och irritation finns i rösten och dissonansen sipprar igenom, säger EwaMaria Roos.
Kan du ge exempel på sådant man omedvetet förmedlar med rösten?
– Ett monotont röstläge till exempel, kan uppfattas som ointresse eller ovilja. Det kan vara skarpt läge men allvaret går inte går fram.
Man kan säga snälla ord men arrogans och irritation finns i rösten och dissonansen sipprar igenom.
EwaMaria Roos
Med ett högt tonläge upplevs det du säger som mindre trovärdigt. Det höga tonläget kan också upplevas som att personen är stressad. Är man under hög stress kan rösten låta arg eller hård.
– Det kan låta som befallning fast det är en förfrågan, bildligt blir det som att man tänkt spela klassisk musik men det råkar bli hårdrock istället.
En vanlig ovana är mummel.
– Det uppfattas som oengagerat, tillbakalutat. Mummel associeras också med osäkerhet. En risk med mummel är att det du säger kan uppfattas olika av olika personer.
Knarr är vanligt, det får det man säger att låta väldigt ansträngt, trött eller till och med tvångsmässigt. Vill den här personen verkligen vara här och prata med oss? Men det finns de som tycker knarr är snyggt och kanske lite nonchalant på ett bra sätt, säger EwaMaria Roos.
Som chef är det viktigt att skapa trygghet, lugn och tydlighet, så gruppen kan fungera och göra det den är ämnad att göra.
EwaMaria Roos lyfter fram skillnaden mellan en auktoritär och en auktoritativ röst. Den auktoritära rösten används för envägskommunikation, det passar i krissituationer, eller vid militära insatser, men är i övrigt inte så tidsenligt, menar EwaMaria Roos.
En auktoritativ röst är en trovärdig röst.
Vad kännetecknar en trygg röst?
– Det är en lugn, varierad röst som innehåller auktoritet, men också värme, angelägenhet, omtanke. Andningen har en avgörande funktion för rösten. Stress får andningen att hamna i bröstkorgen. Med bukandning får man en stadigare röst. Det signalerar trygghet.
Hillary Clinton och Margaret Thatcher gick båda till röstpedagoger, liksom många andra toppolitiker.
– Ökad medvetenhet kring rösten är bra för affärerna. Har man inte kunskap om hur viktig rösten i sig är för ledarskap och kommunikation på jobbet, förstår man kanske inte vad det beror på att budskapet man vill förmedla inte når fram.
EwaMaria Roos påpekar att det inte finns någon ”quickfix” för att få en bättre, mer trovärdig röst.
– Många är så fullbokade, de tänker att det räcker med att boka in några tillfällen då och då – men vill man uppnå resultat måste man jobba för en förändring av ett invant mönster och det kräver tid och engagemang.
