”De jobbar som as och många har det jättetufft”

Men här finns chefer. Hundratusentals chefer. Inte sällan med stort ansvar, men med begränsade resurser. Hur har de det egentligen?

– De jobbar som as. Många har det jättetufft.

Sofia Norberg, som i många år arbetat med ledarskapsutbildningar för just chefer i små och medelstora företag ägnar sig inte åt skönskrivning när hon beskriver de här chefernas vardag.

– Deras företag drar in skatteintäkter till samhället, erbjuder oss service och varor och skapar arbetstillfällen. De är superviktiga, men har många gånger en tuff vardag. Allt blir personligare i ett litet företag och många tar stort ansvar för sina medarbetare, och deras familjer. Jag pratade nyligen med en chef som konstaterade att det kändes som om han hade ansvar för 60 hela familjer. Det är ganska tungt att bära, säger hon.

Peter Thörn, ordförande för Småföretagarnas riksförbund, är inne på samma linje.

– Man har tokigt många roller som chef i ett mindre företag. Oftast är man både ledare och den som gör jobbet, man är HR-avdelning, juridiskt ansvarig, allt samtidigt.

Han konstaterar att med så många roller tar få sig tiden att kompetensutvecklas inom ledarskap.

– Kunden vill ha, skatten ska in…ja, väldigt få chefer hinner eller kan prioritera sin egen utveckling, säger han.

När Chefstidningen lät 50 chefer i små och medelstora företag svara på frågor om ledarskap var det tydligt vilken deras största utmaning var. Tre av fyra svarade att tidsbristen, att nästan aldrig hinna lyfta blicken från den operativa vardagen, var ett stort bekymmer.

Sofia Norberg är inte förvånad. Hon möter samma sak när hon coachar och utbildar.

– Det här är ju chefer som ofta gör saker i den operativa vardagen. De har inte tid att sitta på kontoret och delegera eller utveckla sina förmågor, säger hon och tillägger att en diskussion om tid och tidsbrist ofta måste starta i en om företagets struktur och organisation. Här finns ofta det hon kallar strukturella utmaningar. Kompisar och släktingar i styrelsen, chefer som är bra på verksamheten men inte så bra på ledarskap, grundare som drivs av en glöd som ibland kan ställa till problem när man förväntar sig samma heta engagemang från alla andra.

– Det är kort sagt mycket känslor inblandade vilket kan skapa dåliga förutsättningar för professionella upplägg. Vi pratar mycket om det här under mina utbildningar. Hur ska jag hantera mitt personliga engagemang kontra professionalitet? Vilka vanor och mönster ska jag jobba med för att bli mer professionell, i vilka situationer går jag vilse?

Men visst – frågan om tidsbrist är också högst konkret. Hur ska man få in ledarskap och chefsnärvaro i ett redan späckat schema?

– Är man beredd att ändra på saker och ting så går det att förbättra situationen. Dygnet har fler minuter än man tror när man styr upp saker. Folk tror att man tappar i flexibilitet när man styr upp sin dag men det är tvärtom. En uppstyrd vardag skapar frihet. Och det går att med små medel få in mycket mer ledarskap om man vill, säger Sofia Norberg.

– Jag tycker att man ska satsa på korta morgonmöten varje dag. Du samlar gänget, vad händer idag, nu kör vi. Det behöver inte vara mer komplicerat än så, men det är ändå bättre än att bara samlas för frukost och prata om vad man vill ha på mackan, eller inte samlas alls. Ett morgonmöte skapar fokus och koncentration på arbetsuppgifterna. Och dina medarbetare känner sig sedda, ni ser varandra i ögonen och säger god morgon. Det är så himla synd att schabbla bort den här möjligheten, alla har egentligen tid med 10 minuter av detta varje morgon, säger hon.

Sofia Norberg berättar att många chefer hon möter upplever att de ständigt är tillgängliga, telefonen är alltid på. Ändå vill medarbetarna ha mer. De får inte ihop det där, hur kan de säga att jag är frånvarande, jag är ju tillgänglig jämt!

Lösningen är, enligt Sofia Norberg, att INTE vara tillgänglig jämt.

– Att bli stoppad och svara på frågor i en korridor på språng någonstans med tanken på något helt annat – det är inte att vara tillgänglig. Säg nej i stället. Jag har inte tid. Men vi kan boka ett möte och prata i lugn och ro på torsdag i stället. Du vinner mycket på detta. Du slipper känslan av att folk drar i dig och din tid, och du får en mötestid att hänvisa till när du är upptagen med annat. För medarbetaren blir det också en motor att bli klar med saker hen vill visa dig.

Har man inte för många anställda tror Sofia Norberg på att löpande boka korta medarbetarsamtal med alla anställda.

Men ännu fler möten? Är det verkligen ett bra råd till en chef med tidsbrist?

– De har för många ogenomtänkta möten utan agenda och syfte. Rensar man bland sina möten blir det inte så många kvar.

– Ta en kvällspromenad tillsammans en gång i veckan. Halva promenaden berättar du, på vägen hem agerar du bollplank åt din vän. Först kan det kännas lite obekvämt men det brukar faktiskt falla väl ut, säger Sofia Norberg och tillägger att ett bollplank ju egentligen inte behöver ha någon särskild kompetens. Hen ska skicka tillbaka frågor, kanske bara humma lite då och då

– Det räcker faktiskt långt. Det viktiga är att du får formulera dina funderingar och testa dem på någon, säger hon.

Både Sofia Norberg och Peter Thörn tycker sig se ett ökat intresse för ledarskap i mindre företag. Sofia Norberg konstaterar att ledarskapsutbildningar fokuserade på just chefer i små och medelstora företag blir allt vanligare och Peter Thörn ser en ny generation företagare som kanske ser annorlunda på saker och ting.

– Det finns framför allt mer hjälp att få idag när det kommer till kompetensutveckling. Almi, kommuner, EU-projekt, det finns många som satsar på detta. Och informationen om att det finns når också ut på ett bättre sätt. Den yngre generationen är inte heller uppväxta med att de måste göra allt själva, därför tror jag att de tar mer hjälp, säger han.