”Blir man van vid makten ökar risken för maktmissbruk”

För den som utövar makt på ett eller annat sätt är det viktigt att vara medveten om sin position och aldrig ta makten för given.

Klas Friberg, före detta Säpo-chef.

Foto:

– Blir man van vid makten och inte tänker på att man har den, ökar risken för maktmissbruk eller snedsteg. En chef jag arbetade med på 90-talet sa att ”varje pennstreck är livsavgörande för personens fortsatta karriär”. Vikten av att vara aktiv, medveten och närvarande som chef – ett bra riktmärke.

Det menar före detta Säpo-chefen Klas Friberg som i drygt trettio år arbetat som jurist och polischef i olika positioner. Inom polisen har många makt över andra medarbetare internt, och samtidigt också en maktposition gentemot samhället och dess medborgare. Det är ett speciellt uppdrag som vilar på en statlig värdegrund. 

Jobbar man som chef inom polisen har man en roll som förpliktigar. Bland annat för att det formellt går att utkräva ansvar av polisen, när makt utövats på felaktigt sätt. Men Klas Friberg menar också att man har ansvar för att skapa en organisation med bra förutsättningar för ett gott maktutövande. Vi ska återkomma till det.

Polisen är en hierarkisk organisation, byggd på olika nivåer av ledarskap. Under 2015 års omorganisation krymptes antalet chefsnivåer.

– När chefen ger målsättningar men lämnar genomförandet till underordnade, kallas det för uppdragstaktik. När en komplex, hastigt uppkommen situation uppstår, som kräver snabba beslut, är det medarbetarna längst fram som anses bäst lämpade att lösa uppgiften.

Delar av omorganisationen 2015 skapade rädsla för att låta tillit prägla organisationen, anser Klas Friberg.

– Jag upplevde att resultatet blev en ledarkultur med mer kontroll, då byts uppdragstaktik mot kommandostyrning.

Nu tillbaka till det goda maktutövandet. Polis är ett yrke som kräver ett ansvarsfullt maktutövande, anser Klas Friberg.

Chefer som inte lyssnar och inte ger utrymme gör att medarbetare blir osäkra och tysta.

Klas Friberg

Vad menar du när du säger ansvarsfullt maktutövande?

– Att man utövar makt bra och ansvarsfullt innebär att den får bästa möjliga verkan. De jag bedömer utövar makt på ett bra vis, sätter inte sig själva i centrum och ser uppdraget som ett nödvändigt ont – utan de sätter uppdraget i fokus.

Ett ansvarsfullt maktutövande sker också genom att man arbetar för att få sina medarbetares förtroende, anser Klas Friberg.

– Du är beroende av dina medarbetares välvilja, tillit och lojalitet.

Kan du ge ett exempel?

– Som chef måste du ha medarbetare du litar på, och som du vet ger dig bra och rätt underlag att arbeta med.

För att få medarbetarnas förtroende, menar Klas Friberg, måste du ägna dig åt dem, prata och diskutera. Hur gör de? Vad får dem att känna sig motiverade?

Vilka tecken syns i arbetsgruppen om tillit inte finns?

– Chefer som inte lyssnar och inte ger utrymme gör att medarbetare blir osäkra och tysta.

Osäkra och tysta medarbetare kan inte göra bra ett jobb. Därför att man inte vågar. Det leder till ”uppåt-tittande”, man inväntar uppgifter från närmaste chef istället för att lita på sin egen kunskap och kompetens.

En annan konsekvens kan bli att medarbetare ”pyser” på annat håll, och undergräver chefens makt medvetet eller omedvetet genom att prata illa om organisationen.

Hur aktar man sig för att hamna i ett allt för kommandostyrt ledarskap?

– Det är inte lätt! Därför är det så viktigt att du har byggt upp förtroende för dig. Vill du medarbetarnas bästa, vill du att ni tillsammans ska göra detta bra, då uppstår balansen naturligt.

Att avbryta, avfärda idéer och hävda åsikter är exempel på hur makt används ansvarslöst.

– Det låter som en paradox men det går att jobba tillitsbaserat med bibehållet ansvarsutkrävande. För egen del vill jag kunna se en medarbetare i ögonen, och få ett ärligt svar på frågan om det finns dilemman vi behöver prata om?

Läs även

Annons