Constanze Leineweber, forskare vid Stockholms universitet.
Foto: privat / montage: Teresa Kristoffersson
Forskaren Constanze Leineweber undersöker hur vanligt det är med onödigt arbete och hur det påverkar hälsan. På forskarlingo heter det illegitima arbetsuppgifter.
– Det kan vara uppgifter som uppfattas som helt onödiga, som inte direkt fyller någon funktion. Det kan också handla om sådant man tycker att någon annan borde göra, som man inte alls tycker ingår i ens jobb eller saker som uppfattas som för svåra eller lätta.
Constanze Leineweber ger några konkreta exempel:
– Lägga in data i olika system för att it-systemet inte fungerar optimalt, göra uppgifter på både papper och digitalt, städa, göra kaffe eller skriva rapporter som inte följs upp. Många sådana här uppgifter gör att man upplever splittring och kan lägga mindre tid på sitt huvudsakliga uppdrag.
Vad kan onödigt arbete få för konsekvenser, tror du?
– Det kan bli ett hot mot självkänslan. Det kan leda till att man upplever att man inte hinner göra ett bra jobb. Onödiga eller orimliga arbetsuppgifter blir ett hinder för det man vill och är anställd för att göra, det skapar frustration och kan påverka engagemanget negativt, och göra att man känner sig utmattad.
– Det kan också vara omvänt, att man tror att man får andra uppgifter, som att brygga kaffe eller städa, därför att man inte gör sitt jobb tillräckligt bra. Resultatet blir detsamma. I värsta fall kan konsekvensen bli att man lämnar sitt arbete.
Onödiga eller orimliga arbetsuppgifter blir ett hinder för det man vill och är anställd för, det skapar frustration och kan påverka engagemanget negativt.
Constanze Leineweber
Forskningen bygger på uppgifter från långtidsstudien SLOSH, The Swedish Longitudinal Occupational Survey of Health. Den leds av Constanze Leineweber, docent i psykologi, Stockholms universitet, och finansieras av Afa försäkring.
Hittills finns inte så mycket forskning på området. Constanze Leineweber vill titta hur det förändrats över tid. Hon kommer också att söka svar på om det finns andra infallsvinklar. Uppfattar personer som är missnöjda att fler uppgifter är illegitima eller är det uppgifterna som leder till missnöje?
– Vi har hittills, bland annat, studerat om illegitima arbetsuppgifter uppfattas på olika sätt i olika yrkesgrupper. Syftet har varit att att se om det är det möjligt att jämföra yrken där man jobbar med människor, med yrken där man inte jobbar med människor, och vi har funnit att det går.
Vad hoppas du att forskningen ska leda till?
– Jag vill visa hur den här typen av arbetsuppgifter påverkar chefer och medarbetare, får det negativa effekter kan det bli ett incitament att ta bort dem.
Skulle det verkligen gå att ta bort vissa uppgifter?
– Det krävs en uppföljning, där man tar reda på hur det skulle gå till och vad som krävs för att avlasta. Det kan handla om att ha utrustning som fungerar optimalt och mer genomtänkta rutiner.
– En följdfråga blir naturligtvis ”vem ska göra uppgifterna”? Diskussionen man behöver ha är då varför den eller den personen ska göra en viss uppgift, behöver man anställa fler?
