Här är stressbidraget många chefer missar

Arbetsgivaren är skyldig att förebygga ohälsa på arbetsplatsen. Ekonomiskt stöd finns att få - men få chefer vet om det.

Foto: Getty Images / montage: Teresa Kristoffersson

– Stressrelaterad ohälsa är ett stort problem på många arbetsplatser. Därför är det bra att bidraget finns men stödet nyttjas inte fullt ut, stora delar av pengarna brinner inne, säger Ingemar Gustafsson, enhetschef vid enheten för handläggning av Arbetsplatsinriktat rehabiliteringsstöd på Försäkringskassan.

Stressrelaterade sjukskrivningar har femdubblats sedan början av 2010-talet. 

I december förra året var statistiken högre än på 17 år. Värst drabbade är landets kvinnor. Mer än var fjärde sjukskrivning är stressrelaterad, visar färsk statistik från Försäkringskassan.

Arbetsplatsinriktat rehabiliteringsstöd – mot ohälsa på jobbet

Arbetsgivarens arbetsmiljöansvar innebär bland annat att man ska förebygga ohälsa och olyckor på arbetsplatsen, men också ett rehabiliteringsansvar, en skyldighet att erbjuda insatser till medarbetare som får nedsatt arbetsförmåga eller behöver rehabilitering för att kunna återvända till jobbet efter en sjukskrivning. 

Genom Försäkringskassan finns möjlighet till ersättning för stödinsatser. Arbetsplatsinriktat rehabiliteringsstöd infördes i september 2018.

– Tanken är att stödet ska underlätta för arbetsgivaren att förebygga sjukfall, helt enkelt att agera när man märker att en medarbetare mår dåligt, Ingemar Gustafsson.

– Det är en förmån som kan spara stora summor som en sjukskrivning kan föra med sig. Preventiv insats kan spara både mänskligt lidande och mycket pengar.

Stödet nyttjas inte fullt ut, stora delar av pengarna brinner inne.

Ingemar Gustafsson

Så mycket kostar en sjukskrivning
Sjukfrånvaro är dyrt. Kostnaden är ofta betydligt högre än själva sjuklönen. Förutom sjuklönen kostar till exempel vikarier, övertid och mertid för andra anställda, ökad administration, rehabilitering och produktionsstörningar. Försäkringsbolaget If har tagit fram en kalkyl som visar företagets kostnader för sjukfrånvaro baserat på antal sjukdagar och lönenivå: 

Korttidssjukskrivning.
En sjukskrivning 1-14 dagar för en medarbetare med en lön på 30 000 kronor kostar företaget 28 609 kronor i ren sjuklön. Behöver du ta in en ersättare tillkommer en kostnad på ytterligare 31 567 kronor.

Långtidssjukskrivning.
En sjukskrivning på tre månader för en medarbetare med en lön på 30 000 kronor kostar företaget 40 598 kronor. Behöver du ta in en ersättare tillkommer en kostnad på ytterligare 67 644 kronor.

Källa: Försäkringskassan

Bidrag kan sökas för att utreda orsaker, planera, initiera och genomföra insatser och för uppföljning. Arbetsgivare kan söka bidrag och få tillbaka halva kostnaden av den insats man gjort.

– Man kan inte söka för hela team eller grupper utan stödet söks per individ.

Som mest 10 000 kronor per år och anställd eller sammanlagt som mest 200 000 kronor per år.

Kan sökas retroaktivt

Stöd kan även sökas retroaktivt.

Men det är få arbetsgivare som utnyttjar bidraget. 2020 betalades endast 25 procent av den totala summan, motsvarande drygt 54 miljoner kronor, ut till arbetsgivare runt om i landet, visar siffror från Försäkringskassan. 2022 hade siffran ökat till knappt 78 miljoner kronor men stora delar av pengarna kommer inte till nytta.

– Att bidraget inte utnyttjas är på grund av okunskap om psykisk ohälsa och vad man som arbetsgivare har rätt till, tror Ingemar Gustafsson. Det visar att vi behöver öka kunskapen hos arbetsgivare om det här.

Så tränar du din hjärna att hantera stressen bättre

Läs även

Annons