Katarina Graffman, doktor i kulturantropologi som genomfört studier om framtidens arbetsplats och kompetensförsörjning.
Foto: privat
Hur ska vi hälsa, äta och prata på jobbet?
– Kaffekoppar som inte plockas bort och uteblivna hälsningsfraser är viktigare än många tror. Tar man inte tag i den kultur som etablerats på arbetsplatsen, det vill säga hur vi beter oss på jobbet, kan man i förlängningen få problem med kompetensförsörjning.
Katarina Graffman, doktor i kulturantropologi som genomfört studier om framtidens arbetsplats och kompetensförsörjning.
I dag kämpar i stort sett alla med att hitta folk. Arbetsplatsen där folk inte hälsar och där teamet känns splittrat behöver ta de ”smutsiga kopparna” på allvar, menar Katarina Graffman.
– Vårt förhållande till arbetsplatsen och till varandra, att vi hälsar och hur vi hälsar på varandra har en avgörande betydelse för organisationen. Det kan låta som en självklarhet men det är det inte på många arbetsplatser.
För gemensamma mål behövs en gemensam kultur
Hon ger några exempel på beteenden som kan få negativa konsekvenser:
– Den smutsiga kaffekoppen som inte plockas undan, lunch framför skärm eller att inte säga hej till kollegorna eller att inte klara av att vara närvarande på möten utan hålla på med annat samtidigt, till exempel mobilen.
Det kan verka harmlöst, men kan vara antingen ett startskott för eller ett tecken på att det är dags att göra någonting, menar Katarina Graffman.
– Det här är inte bara viktigt utan helt nödvändigt. Kopparna riskerar att få ringar på vattnet och kan i förläningen resultera i att det skapas en ”vi och dom-känsla”. Ska medarbetare jobba tillsammans mot gemensamma mål måste du skapa en gemensam kultur.
Folk struntar i att till exempel plocka undan disk, trots att företaget har en policy som säger att man ska göra det.
Katarina Graffman
De som lyckas med en ödmjuk och generös organisationskultur får medarbetare som identifierar sig starkare med företaget, och är mer motiverade att göra ett bra jobb.
– För yngre generationer är gemenskap och sammanhållning på arbetsplatsen superviktigt. Tar man inte i den här frågan kan man glömma att komma till rätta med kompetensförsörjningen.
Men att skapa och underhålla en god kultur kring uppförande på arbetsplatsen är inte helt lätt, menar Katarina Graffman.
– För trots att det ofta finns bestämmelser kring förtäring av mat, städning och mobilanvändande gör folk allt för ofta som de vill.
– Det blir en negativ spiral av utmanande beteenden som smittar lätt och är svåra att få ordning på.
En typ av flockbeteende, menar Katarina Graffman.
– En gör det, alla gör det. Det handlar om att vara med, ha en plats. Det är lätt att förenas kring en normbrytande kultur. Tyvärr är den normbrytande kulturen ofta negativ. Man är slarvig med att heja, struntar i regler eller pratar illa om chefen, fast chefen i själva verket gör ett bra jobb.
Svårt att bli kvitt en dålig jobbkultur
Beteendet kan också ha sina rötter i gamla sanningar som vidmakthålls.
– Det kan ha ”satt sig i väggarna” att man struntar i att till exempel plocka undan disk, trots att företaget har en policy som säger att man ska göra det.
Det flexibla och, i allt högre grad digitala, arbetslivet försvårar också situationen. Gränsen mellan ett bra och ett dåligt beteende blir otydlig. Chefer måste jobba mycket hårdare för att lyckas med rutiner kring ”gott uppförande”, tror Katarina Graffman.
– Man kan alltid hänvisa till jobb, surfar man på mobilen under ett möte kan man säga att ”det är en viktig kund”. Man gör mycket av jobbet på skärm men var går egentligen gränsen?
Kan du ge exempel på hur man skapar en jobbkultur som präglas av gott uppförande och en bra attityd?
– Börja med att lyssna in dina medarbetare, särskilt de negativa. Varför finns vissa negativa attityder på ta reda på vad missnöjet handlar om i din organisation, för att kunna jobba med att förändra kulturen.
