Sömnforskaren Arne Lowden: "Vi vet att tuppluren är oförskämt bra, men vi vet fortfarande inte riktigt varför"
Foto: Getty Images
Återhämtning}
Ordet tupplur för tankarna till Kronblom på sin soffa. Det är den undersysselsatte som kan ägna sig åt sånt. Powernap är lite mer catchy, nu pratar vi om hur entreprenörer, piloter och stora män och kvinnor samlar kraft – som Thomas Edison, Salvador Dali, Winston Churchill och Margaret Thatcher.
Ändå betyder orden samma sak: de står för den korta stunden sömn som gör underverk för de närmaste timmarnas produktivitet och välmående. Sömnforskaren Arne Lowden på Stressforskningsinstitutet studerar arbetslivets sömnproblematik. Han gillar den här lilla rackaren skarpt.
– Vi vet att tuppluren är oförskämt bra, men vi vet fortfarande inte riktigt varför. Vill man få dubbel effekt kan man börja med en kopp kaffe, och sen ska man somna. Efter tjugo minuter är det dags att vakna. Då har koffeinet gått till, och hjärnan känner sig ännu mer pigg.
Men att tupplura på jobbet anses fortfarande inte okej, trots att vi enligt Lowden har stora problem med sömn i arbetslivet. Det gäller både sömnlängd och sömnkvalitet.
– Det bidrar ju till bättre hälsa hos de anställda om man har planer för hur man kan bemästra trötthet på jobbet. Vi kallar det ”fatigue management”, det finns bland annat inom flygbranschen för att minska risk för olyckor.
Det kräver lite erfarenhet att vakna i rätt stund, för nästa sömncykel börjar omedelbart därpå.
Arne Lowdens
Tupplur används alltså som en strategi för att motverka sömnbrist i sammanhang där den kan bli farlig. Gratis kaffe på arbetsplatsen är en strategi som används för oss andra. Men tupplur plus kaffe är en underutnyttjad winwin – särskilt i yrken med skiftgång. Arne Lowdens och hans kollegers forskning visar att under nattskift har en fjärdedel av personalen så stor sömnbrist att det påverkar deras arbete.
Varför vi behöver sömnen så mycket vet vi inte, och därför är det också svårt att förklara tupplurens effektivitet. Vi vet att den ger bättre återhämtning än meditation och mindfulness, för det går att mäta. Och vi vet att hjärnan under sömn synkar sin elektriska aktivitet. Stora grupper av celler aktiveras och avfyrar elektriska signaler samtidigt:
– Cellerna gungar i takt. Man kan se det på ett EEG, hjärnvågorna blir långsammare och längre istället för det kortvågiga ojämna mönster vi har när vi är vakna.
Sömnens olika faser är mycket precisa: vi som tupplurar behöver vakna innan djupsömnen träder in. Annars blir vi ”sömntröga”, vi känner oss tröttare efteråt. Nyckelknippa i handen är ett vanligt tips: när den faller i golvet är rätt effekt uppnådd.
– Man brukar säga att 20 minuter är en bra tupplur. Men vi kan också sova lite längre. Efter 85 minuters sömn kommer en drömsömnperiod på fem minuter. Om vi vaknar upp efter den kan vi också känna oss pigga. Det kräver lite erfarenhet att vakna i rätt stund, för nästa sömncykel börjar omedelbart därpå.
Att tupplura är inte så lätt som det låter. Men allt som behövs är en skön stol, en kopp kaffe, en nyckelknippa och möjligen ett tidtagarur. Så det är bara att sätta igång och träna på att somna och vakna!
