Illustration: Getty Images
Nätmobbning har det pratats om länge, inte minst om hur unga utsätts för kränkningar på sociala plattformar. Men hur ser det egentligen ut på jobbet? Förekommer det digital mobbning på våra arbetsplatser?
Rebecka Cowen Forssell har sedan 2013 forskat om digitala kränkningar och nätmobbning i arbetslivet. 2019 disputerade hon vid Malmö universitet med avhandlingen ”Cyberbullying – transformation of working life and its boundaries”.
Avhandlingen visar ganska överraskande att det framförallt är chefer som utsätts. Det är också fler män än kvinnor som drabbas, vilket inte är fallet vid ”traditionell” mobbning på arbetsplatser.
– Mobbning handlar alltid om utövning av makt. Man brukar därför beskriva det som en nedåtgående process, någon mobbar en underordnad. Men vid digital mobbning är det precis tvärtom. Det är chefer som drabbas mest. Något som andra internationella studier nu också visat, säger Rebecka Cowen Forssell.
Förklaringen finns att finna i det digitala rummet, menar hon. Makt i fysiska rum handlar mycket om kroppsspråk, tonläge och ansiktsuttryck. Makt i digitala rum handlar om helt andra saker. Till exempel om förmågan att formulera sig i skrift. I digitala rum har förövare tid att reflektera, bygga argument och referera till lagtexter innan de attackerar.
Mobbning handlar alltid om utövning av makt.
Rebecka Cowen Forssell
Foto: pressbild
I digitala rum handlar det också mer om antalet följare i sociala medier än formell makt. Maktbalansen inte bara rubbas, utan kantrar helt och hållet om förövaren har tusentals följare på Facebook.
Gränserna mellan arbete och fritid förändras också. I det digitala rummet kan arbetsrelaterade kränkningar komma från människor som inte är kollegor, utan även från det man kallar tredje part.
– Chefer blir ofta utsatta för detta då de är verksamhetens ansikte utåt. Förövarna är brukare, klienter, anhöriga, elever eller föräldrar.
Det händer också något med människors empati i digitala rum. I textbaserad kommunikation, när sändaren inte möts avmottagarens fysiska reaktioner på ett meddelande, tenderar vi ha svårare att utveckla känslor av empati. Forskning harvisat att detsamma gäller dem som står bredvid, det vill säga arbetskollegor som vet vad som pågår. De tar inte det som sker på samma allvar som ”traditionell mobbning”.
För den som utsätts är det precis tvärtom. Rebecka Cowen Forssells forskning visar på konsekvenser som stress, självanklagelser, minskad tillfredsställelse med arbetet, sömnproblem, nervositet, frustration och hämndbegär.
– Och när det sker på sociala medier – inför allmän beskådan – mår man mycket dåligt av att få sin sociala och professionella identitet ifrågasatt bland kollegor och vänner. Det faktum att påhoppen finns där ute, en googling bort, ökar skammen. Man är också rädd att det ska påverka ens framtida karriärsmöjligheter.
Chefer blir ofta utsatta för detta då de är verksamhetens ansikte utåt.
Rebecka Cowen Forssell
Börja med att definiera vad nätmobbning är. Sprid sedan kunskapen i organisationen.
Se det som en del av det vanliga arbetsmiljöarbetet. Och tänk på att t ex stress och konkurrens kan driva fram mobbning och kränkningar.
Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö förpliktigar chefer att arbeta proaktivt mot kränkande särbehandling, vilket nätmobbning kan klassas som, men det behövs också strategier för att skydda cheferna. Det är inte rimligt att det ses som ”en del av jobbet” att bli mobbad som chef.
Fundera på om ni behöver policys om hur ni ska låta i mejl och på sociala medier. Och hur man ska hantera attacker i sociala medier från kunder eller klienter.
I sin avhandling visar Rebecka Cowen Forssell att nätmobbning sällan är anonym då den ofta sker via e-post eller Facebook.
Via e-post är den oftare passiv än aktiv. Det vill säga, det handlar om saker som att nonchalera och vägra svara på e-post, undanhålla information och inbjudningar till möten och demonstrativt lägga högre chefer i kopiaraden. Men det förekommer också aggressiva meddelanden med mycket versaler och utropstecken.
Just nu arbetar Rebecka Cowen Forssell med en ny studie om nätmobbning. Den här gången i skolans värld, där lärare och skolledare ofta utsätts för digitala kränkningar som kommer utifrån.
– Vi vill hitta metoder och interventioner som kan stoppa och förebygga den här sortens mobbning. Tanken är att metoderna sedan kan spridas till andra kontaktyrken, t ex i socialtjänsten, säger hon.
