Foto: Getty Images
Tänk dig att riktlinjerna för ett företag säger att det ska vara möjligt att arbeta upp till 50 procent av arbetstiden på distans. Men olikheten i arbetsuppgifter är stor – vissa medarbetare skulle kunna arbeta mycket mer på distans, andra har främst uppgifter som bör skötas på arbetsplatsen.
– Det är en typisk situation där det är bra att ha överenskommelser med enskilda medarbetare om distansarbete, säger Lina Cronebäck, arbetsrättsjurist på SKR.
SKR har liksom flera andra arbetsgivarorganisationer gått ut med en rekommendation att skriva specifika överenskommelser med medarbetare.
Läs också: Allt fler skriver in lojalitet i avtal
– Det är bra att få saker på pränt: vilka arbetsuppgifter passar att den här medarbetaren utför hemma och vilka ska utföras på arbetsplatsen, hur lång är uppsägningstiden om någon av parterna inte tycker att distansarbetet funkar?
Lina Cronebäck konstaterar att svensk arbetsmarknad prövar sig fram, distansarbete i denna omfattning är ny och till viss del okänd terräng. På SKR vill man med rekommendationerna hjälpa medlemmarna att skapa tydlighet och undvika konflikt.
Det är en typisk situation där det är bra att ha överenskommelser med enskilda medarbetare om distansarbete.
Lina Cronebäck
Vilken tid gäller avtalet? Uppsägningstid?
Antal distansdagar per vecka?
Arbetstider? Hur redovisas tid?
Hur ska en god dialog mellan chef och medarbetare säkerställas?
Hur säkerställer arbetsgivaren sitt ansvar för arbetsmiljön?
Vem står för kontorsutrustning?
Ges ekonomisk ersättning för att arbetsplatsen är förlagd till hemmet?
Hur säkerställs likvärdig tillgång till kompetensutveckling och möjlighet till god löneutveckling och befordran?
Källa: Saco-s
– Flexibla arbetsplatser uppfattas nog som en anställningsförmån som många värderar högt. Men frågan är vad som händer exempelvis när man som chef upplever att det inte funkar för en viss medarbetare? Det kan vara lättare att hantera om det finns en enskild överenskommelse.
Anna Steen, förhandlingschef på SACO-s, hänvisar till Avtalet om distansarbete tecknat av Arbetsgivarverket, Saco-S, OFR (Offentliganställdas förhandlingsråd), S/P/O (Statstjänstemän, poliser och officerare) och Seko år 2005. Det säger att det ska finnas riktlinjer för distansarbete som utgår från verksamheten, och att enskilda överenskommelser ska göras skriftligen med medarbetare.
Enligt avtalet är distansarbete alltid frivilligt. Om någon blir tvingad att arbeta på distans, så handlar det om en omreglering av anställningsavtalet och det måste förhandlas.
Det är därmed fullt möjligt för en anställd att återgå till arbete på den vanliga arbetsplatsen om det inte skulle passa med distansarbete. Liksom det är möjligt för en chef att inte längre godkänna distansarbete om hen inte anser att arbetet utförs på ett bra sätt eller att arbetsmiljön inte är tillfredsställande.
– Du kan däremot ha ingått ett anställningsavtal när du började din anställning där ett villkor är att du inte arbetar vid den vanliga arbetsplatsen utan på distans. Omvänt kan du då inte tvingas att börja arbeta från den vanliga arbetsplatsen med mindre än att anställningsavtalet förhandlas om, säger Anna Steen.
