I februari i år kom Högsta Domstolens beslut som gör att rättsdatabaser som t ex Lexbase inte längre kan användas av arbetsgivare för att göra bakgrundskontroller i samband med rekryteringar.
Rättsdatabaserna har varit viktiga verktyg för många arbetsgivare i syfte att förhindra kriminalitet i arbetslivet. Här har man kunnat söka på potentiella medarbetare för att se om de har en kriminell bakgrund, och utifrån den informationen göra en mer noggrann utredning för att klargöra om det finns kopplingar till organiserad brottslighet eller inte.
– Den här domen gagnar endast den organiserade brottsligheten, vilket knappast rimmar med regeringens tydliga ambition att trycka tillbaka de kriminella och antagonistiska aktörerna. De här kontrollerna har fyllt en viktig funktion för att öka tryggheten, i det offentliga, hos företag, i föreningslivet och för många även i privatlivet, säger Rebecca Henriques, arbetsrättsjurist på Almega.
Vilka risker ser du?
– Vi är idag smärtsamt medvetna om att den organiserade brottsligheten riktat in sig mot företag.
Genom att infiltrera företag och organisationer kan kriminella nätverk begå brott mot arbetsgivaren eller använda företaget eller organisationen för att begå brott mot andra. Det är därför arbetsgivare måste vara betydligt mer vaksamma vid rekryteringar och under anställning än vad de varit tidigare, menar Rebecca Henriques.
– Som chef får man nu i stället använda de verktyg som står till buds för att kunna göra lämplighetsbedömningar som ett led i ett säkerhetsarbete.
Vi är idag smärtsamt medvetna om att den organiserade brottsligheten riktat in sig mot företag.
Rebecca Henriques
Till exempel kan man vid en rekryteringsprocess be kandidaten att uppvisa utdrag från belastningsregistret. Det finns även företag som erbjuder bakgrundskontroller av lagöverträdelser med tillstånd från Integritetsskyddsmyndigheten, och det kan även vara värt att notera att brottmålsdomar är allmänna handlingar.
Rättsdatabaserna som nu inte får användas finns kvar, men innehållet kommer med tiden tunnas ut på grund av HD:s beslut. Också på grund av att personer som förekommer i rättdatabaserna begär att bli raderade.
– Det finns ett ökat behov av att bedriva ett säkerhetsarbete i samhället i stort så detta får bäring på näringslivet, upphandlingar, vem man väljer att göra affärer med, vilket i slutänden drabbar kunder och medarbetare.
Integritetsskyddsmyndigheten har nu inlett ett tillsynsärende mot rättsdatabaser med utgivningsbevis för att undersöka om det är lagligt att publicera uppgifter om lagöverträdelser i sökbara databaser.
– Sista ordet är därmed inte sagt i den här frågan, säger Rebecca Henriques.
