Johan Ivari: Snälltolkning högt på önskelistan i år

Ledarskap handlar inte minst om att utmana både egna och andras föreställningar. Lite irritation och konflikt - i kombination med snälltolkning - kan vara värt att sträva efter, menar Chefstidningens krönikör Johan Ivari.

Midnatt råder, tyst är det i husen – och kanske också på kontoren? I jakten på felfria och politiskt korrekta arbetsmiljöer, och genom en vantolkning av Amy Edmonson’s begrepp om psykologisk trygghet, riskerar vi att skapa en kultur av tystnad och överdriven försiktighet. Här ses konflikt som något hotfullt snarare än som en naturlig del av mänsklig interaktion. I en sådan värld går vi, likt tomtenissar, på tå – rädda för att skapa irritation, väcka anstöt eller riskera att kränka någon.

Chefstidningens text ”Mesigt snällt – är inte snällt!” fångade min uppmärksamhet, där presenteras snälltolkning som en slags motgift mot feltolkningar. Snälltolkning handlar inte om att vara mesig, utan om att nyfiket och empatiskt ta in den andres perspektiv. Det handlar om att mötas i ett klimat av goda intentioner – en egenskap vi kan låna från julens budskap om generositet och försoning.

Kommunikation – ett levande system som bygger samhället

Enligt sociologen Niklas Luhmann är kommunikation själva grundstenen för hur samhället organiseras och fungerar. Luhmann menar att det är kommunikationen som möjliggör samverkan mellan samhällets olika delsystem – såsom ekonomi, politik, rättssystem, utbildning och media. Dessa löst kopplade delsystem fungerar självständigt men kommunicerar ständigt med varandra. Irritation är ett centralt begrepp i Luhmanns teori om kommunikation, och han hävdar att utan irritation sker ingen kommunikation. Samhällssystemen utvecklas genom dessa spänningar, och det är genom att nyfiket bemöta irritationer och konflikter som samhället kan växa och bestå.

Att se irritationer, spänningar eller konflikter som något positivt kan kännas ovanligt, särskilt i en svensk kontext där neutralitet och konfliktundvikande ofta är inbyggt i vårt DNA.

Johan Ivari

Utan irritation, ingen kommunikation

Det är denna dynamik orsakad av friktion och interaktion mellan delsystemen som driver samhällsutvecklingen framåt. Att se irritationer, spänningar eller konflikter som något positivt kan kännas ovanligt, särskilt i en svensk kontext där neutralitet och konfliktundvikande är mer eller mindre inprogrammerat i vårt DNA. Men att undvika konflikt kan leda till stagnation och underminerar resiliensen i våra organisationer och gemensamma system. I värsta fall kan konfliktundvikandet få samhällskontraktet att krackelera på grund av inflexibilitet eller för trånga åsiktskorridorer. Som Mary Parker Follett så kärnfullt uttrycker det i The New State (1918): Unity, not uniformity, must be our aim.

Transformativt ledarskap – en integrerande process

I detta sammanhang spelar det transformativa ledarskapet en avgörande roll. Begreppet introducerades av James McGregor Burns i boken Leadership (1978). Transformativt ledarskap handlar om relationerna snarare än individerna. Burns menar att:

”Leadership is collective. ’One-man leadership’ is a contradiction in terms.”

Ledarskap, enligt Burns, är en gemensam process där dialog och reflektion främjas, och där nyfikenhet och mod att utmana både våra egna och varandras föreställningar är avgörande. Ledarskap handlar om att facilitera olika perspektiv för att tillsammans förstå vår omvärld bättre, och gemensamt utveckla organisationen eller samhället utifrån en samskapad och nyanserad mening. Därmed kan vi förstå ledarskap som en integrerande process som hanterar spänningen mellan olika perspektiv och främjar nya, mer nyanserade och inkluderande synsätt, samtidigt som polarisering och disintegration motverkas.

Snälltolkning – en del av en generativ kultur

Tillsammans kan vi alla bidra till en kultur där vi snälltolkar och nyfiket ifrågasätter för att berika varandras perspektiv. På så sätt skapas en generativ kultur där vi både kan behålla vår integritet och samtidigt utvecklas. Detta är grunden för hållbara, resilienta och innovativa organisationer och samhällen.

Så frågan är – Finns det några snälla barn här?
Med andra ord – är du en snälltolkare? Eller behöver din omgivning likt tomtenissar trippa på tå runt dig? Tipp tapp, tipp tapp, tippe tippe tipp tapp… Tipp, tipp

Johan Ivari, militär lärare och agil teamcoach, Försvarshögskolan

Läs även

Annons