Foto: Christian Gustavsson
Ålder: 52 år.
Bor: Lilla Essingen i Stockholm.
Familj: Man och två döttrar, 18 och 20 år.
På fritiden: Familj och vänner. Löpning och gruppträning ute, året runt och i alla väder.
Gillar: att lära mig nya saker.
Ogillar: Oärlighet och brist på transparens. Det skapar rädslor och oro i stället för trygghet.
N
är Lena Bjurner tar emot på Sveriges HR-förenings kontor i centrala Stockholm tar vi fortfarande i hand, om än med viss tvekan. Hon har hunnit jobba ungefär tre månader i rollen som vd och generalsekreterare för den snart hundraåriga föreningen. Lärt känna medarbetarna, läst på och lagt upp en ny strategi. Allt enligt den 90-dagarsplan hon gjorde upp innan hon började. Nu har några få svenska sportlovsresenärer testats positivt och vissa länder har infört reserestriktioner men än så länge är coronakrisen framför allt något som pågår i Kina och Italien.
– Många har nog mycket att stå i just nu. Jag tänker till exempel på mina kollegor inom Scandic, de har förmodligen svåra frågor att hantera nu, säger hon.
Så rätt hon fick. Bara ett par veckor senare varslar hennes tidigare arbetsgivare en stor del av personalen. Och även på Sveriges HR-förening har många planer fått kastas om.
– Det känns nästan surrealistiskt. Vad man tänkt ena veckan känns helt historiskt veckan efter. Det har gått så otroligt fort, säger Lena Bjurner.
För att tackla ovissheten jobbar hon med att utveckla olika scenarier. Vad kan tänkas hända? Och hur behöver organisationen i sådana fall rusta sig?
– Krisen berör människor på så många plan och vi behöver mer tid för att förstå hur det hela spelar ut. Men i det här läget tror jag det är viktigt att hitta partners och tänka tillsammans för att göra sig redo för olika händelseförlopp. För jag är övertygad om att den här krisen kommer att påverka oss långsiktigt, säger hon.
Jag tycker det är viktigt att få bort prestigen kring hur en karriär ska se ut.
Lena Bjurner
En del effekter kan vi redan se. Många har tvingats lära sig jobba på distans och digitalt. Och i den nya strategin för Sveriges HR-förening handlar en del om att komma närmare medlemmarna, bland annat genom att bli mer digitala. Och på den punkten har de fått en skjuts framåt. Planerade events har blivit digitala, och vissa har fått fler deltagare än någonsin tidigare.
– Den gigantiska utvecklingen av det digitala samhället är trots allt en positiv utveckling den här krisen fört med sig, säger Lena Bjurner.
Det egna digitala uppvaknandet kom i slutet på 1990-talet då hon blev projektledare för American Express första interaktiva bokningstjänst för resor. Hon hade jobbat länge med försäljning av resor på olika chefsposter, både i Sverige och Norden. Men hittills hade all bokning skett via telefon.
– Det här gjorde mig väldigt intresserad av det digitala, framför allt kopplat till det mänskliga, säger hon.
Läs också: Stor brist på HR-chefer
Kort därefter insåg hon att intresset för människor tagit över allt mer. Hon såg tydligt vad som fick en arbetsgrupp att prestera bättre än en annan och ville jobba mer med sådana frågor. Så när hon fick möjlighet att prova en tjänst inom HR valde hon att hoppa på, istället för att jobba mot ytterligare en chefsposition inom försäljning. Och det har hon inte ångrat.
– Om du jobbar med något du känner passion för och fortsätter att lära dig nya saker så har du lättare att bli bra på något. För mig har motivation handlat om att få ett större ansvar eller få driva andra frågor och jag tycker det är viktigt att få bort prestigen kring hur en karriär ska se ut.
Att vilja och våga lära nytt och byta bana i yrkeslivet tror hon kommer bli än mer viktigt framöver. För ett par år sedan läste hon i en rapport från World Economic Forum att över hälften av alla i arbetsför ålder troligen kommer att behöva omskolas fram till 2022. Det fick hennes hjärna att gå igång: Hur ska vi inom HR ta oss an den enorma omställning som väntar?
– HR behöver hålla två saker i huvudet; profession och innovation. Vi måste fortsätta att vara duktiga på att förstå människan i förändring, arbetsrätt och arbetsmiljö – allt det som är HR. Men vi behöver också lägga mer tid på innovation, säger hon.
Här kommer hon återigen in på digitalisering och möjligheten att få in lärandet i det dagliga arbetet. Att en särskild avdelning centralt sitter och väljer ut vilka medarbetare som ska få gå på vilka klassrumskurser håller inte längre, menar hon. Under hennes tid som HR- och hållbarhetsdirektör på Scandic genomgick företaget en genomgripande förändring där man bland annat skapade en intern plattform för digitalt lärande, med sökfunktion, korta, inspirerande filmer och forum som påminner om sociala medier där man kan dela med sig, ge like, kommentera eller dela.
– Vi tittade på hur vi lär oss nya saker privat och konstaterade att vill vi veta något så googlar vi, ser filmer på Youtube eller lär av någon vi har i vårt nätverk. Vi ville skapa något liknande inom företaget, säger hon.
Själv säger hon sig vara nyfiken av naturen. Läser gärna nya rapporter som kommer, och söker kunskap om nya fenomen som väcker hennes intresse. Som när alla för några år sedan började prata om AI, hur datorerna kommer att ta över och jobben försvinna. För att sätta sig in i hur det fungerar och hur det kan komma att påverka organisationer och HR gick hon en kurs på Massachusetts Institute of Technology, MIT. Det gjorde att hon blev av med den dystopiska bilden. Visst ser hon massor av risker med AI och många svåra etiska frågor att ta ställning till, men kan vi kombinera det bästa AI kan ge med mänsklig intelligens och empati så kommer nya jobb att skapas, tror hon.
De som klarar av att hålla i sina värderingar och ta hand om medarbetarna även när det stormar kommer att gå stärkta ur krisen.
Lena Bjurner
– Det kommer att vara viktigt att vi är på tårna vad gäller etik och moral men lyckas vi med det så kan det bli väldigt bra. Men i den här omställningen behövs HR. Vi behöver ta ledningsflaggan i det förändringsarbete som behöver göras och tänka innovativt kring hur vi kan bidra för att se till att det blir bra för medarbetarna, säger hon.
Men för HR har coronapandemin satt mer akuta frågor på agendan. Människors oro över att bli sjuka måste hanteras, många jobbar hemifrån och den ekonomiska krisen för med sig varsel och permitteringar. Och ovanpå detta kommer en stadig ström av nya stödpaket från regeringen med nya spelregler att sätta sig in i. För organisationer tror Lena Bjurner att det är viktigt att hela tiden navigera med medarbetarna i fokus, se till att kommunicera och vara tydlig och modig.
– Jag tror att hur arbetsgivare agerar nu under krisen kommer att avgöra var folk vill jobba framöver. De som klarar av att hålla i sina värderingar och ta hand om medarbetarna även när det stormar kommer att gå stärkta ur krisen, säger hon.
När vi väl är ute ur krisen tror hon att mycket i arbetslivet kommer att ha förändrats. Men hur det kommer se ut, och när vi kommer att kunna se någon ljusning är svårt att sia om.
– Vi får hoppas att det blir relativt snart, säger hon.
Men hon lägger till.
– Fast varje gång jag säger ’hoppas’ så tänker jag på en chef jag jobbade med i Kanada. Han sa ofta: ”Hope is not a strategy”. Men jag tänker att vi kan väl hoppas samtidigt som vi planerar för olika scenarier.
