Tränad för ledarskap i händelse av krig

Sedd av 1472

Chefstidningen. Pandemi, vårdkris och ett sjukhus i förstärkningsläge. För omvårdnadschef och reservofficer Caroline Wetterberg känns mycket i kaoset ändå bekant.

Senast ändrad 09:01, 24 Jun 2020
Foto: Felicia Yllenius.
Under pandemin har Caroline Wetterbergs militära träning kommit till nytta.

Det tar minst en vecka innan Caroline Wetterberg svarar på Chefstidningens intervjuförfrågan.

”Det har som du förstår varit tufft här”, skriver hon till slut i ett mejl.

”Nu känns läget mer stabilt. Funkar nästa vecka?”

Caroline Wetterberg är omvårdnadschef på Karolinska universitetssjukhuset i Stockholm. När pandemin i april drabbar huvudstaden med full styrka tvingas hon och hennes kollegor snabbt ställa om. Den vanliga vården dras ner på sparlåga, personalen måste istället in och bemanna en allt mer ansträngd intensivvård.

Caroline Wetterberg är också en av landets drygt 6 700 reservofficerare. Hon är utbildad och tränad av Försvarsmakten för ledarskap i kris.

- Jag har nytta av mina militära kunskaper nu, säger hon när vi till slut hörs på telefon. Hela sjukhuset börjar likna en militär organisation.

Hon hänvisar till stabsmetodiken på ledningsnivå och att man plötsligt pratar omfallsplanering.

Ni vet, det där presstalespersoner kallar ”hoppas på det bästa, men planera för det värsta”.

Om X händer gör vi…

Om Y händer gör vi…

Men också till att riktlinjer ständigt förändras, att dagliga rutiner bryts gång på gång och att man måste begära saker av medarbetare som man aldrig begär annars.

- Det är det tuffaste nu. Att skicka in sjuksköterskor man ser är rädda och osäkra till covidavdelningarna. Man får lust att ta över själv...

Dessutom måste hon vara tillgänglig stora delar av dygnet, extremt tydlig och synlig för sina medarbetare.

- Jag tror att det märks att jag inte har problem med att förutsättningar ändras snabbt och att jag själv är beredd att hugga i och arbeta mera kliniskt om det skulle krävas. Och jag är tydlig med att jag inte har svar på precis allting, säger hon.

De tydliga kommunikationsvägarna uppåt i organisationen och behovet av att snabbt komma fram till vad som verkligen är viktigt i stunden känns också bekant från hennes tjänstgöring i Försvarsmakten.

- Det märks nog också att jag har erfarenhet från försvaret av hur människor reagerar under fysisk och psykisk stress, säger hon.

Fast nu händer ju allt det här i det civila. På sjukhuset.

* * *

SOM RESERVOFFICER har du två yrken – ett civilt och ett militärt. I Försvarsmakten är din uppgift att vara chef och ledare i något av landets krigsförband i händelse av krig. Du kan också ha en specialistkompetens som till exempel IT-analytiker eller tolk. Civilt hittar man många reservofficerare på chefsbefattningar.

Du utbildas av Försvarsmakten i praktiskt ledarskap. Hur mycket tid du lägger på utbildning, övningar och insatser varierar.

På papperet är det tänkt att fungera ungefär som för Caroline Wetterberg.

Hennes utbildning i Försvarsmakten är till nytta i hennes civila karriär.

Hennes kompetens i det civila är till nytta för försvaret.

Försvarets utmaning just nu är att rekrytera och utbilda nästa generations reservofficerare i en försvarsmakt som växer. Detta samtidigt som många i reservofficerskollektivet går i pension.

- Förr sålde det här sig själv. Så är det inte idag. Folk vet inte längre vad det är vi gör. Det är en utmaning att hitta talanger till såväl yrkesofficerare som reservofficerare, säger Peter Tagesson på Försvarsmaktens ledningsstab.

Lite förenklat kan man förklara läget så här:

Det fanns en tid när Försvarsmakten utbildade omkring 45 000 värnpliktiga per år. Bland dem hittade man såväl blivande yrkesofficerare som reservofficerare.

Men så lades den allmänna värnplikten ner och det fanns inte längre tiotusentals unga människor med militär grundutbildning att talangscouta bland.

Vilket kanske inte gjorde så mycket till att börja med, eftersom försvaret blev mindre och mindre. Men 2017 togs nya beslut, försvaret skulle rustas upp, nya värnpliktiga skulle utbildas och behovet av personal var plötsligt stort. Samtidigt hade få svenskar militär grundutbildning, och inte många kände till vad försvarets utbildningar kunde erbjuda eller leda till.

- Förr hade ju nästan alla män som var civila chefer gjort värnplikt och fått någon slags officersutbildning. När de själva skulle rekrytera kollade de alltid på den sökandes cv om han - eller hon - gjort värnplikt för man visste att det var en bra sak att ha i bagaget. Idag har nästan inga chefer gjort värnplikt, därför värderas heller inte militär utbildning vid rekryteringar, säger Peter Tagesson. 

"Personer som har gått våra ledarskapsutbildningar är testade, fysiskt och psykiskt stabila."

Av landets drygt 6 000 reservofficerare har cirka 3 000 något Peter Tagesson kallar nollavtal. Det vill säga de har ingen aktiv tjänst i försvaret idag men vid krig eller mobilisering kan de aktiveras. Problemet är att många av dem är för gamla. Det behövs påfyllning av nya unga krafter i reserven.

Bra i det sammanhanget är att antalet värnpliktiga nu ökar. Bland dem hoppas Försvarsmakten kunna rekrytera både yrkes- och reservofficerare.

Kanske att också pandemin kan öka intresset? Peter Tagesson pekar på undersökningar som visar att allmänheten nu ser positivt på försvaret och en samhällsdebatt som plötsligt handlar om samhällsbärande funktioner och beredskap. Kanske kan det öka intresset för att engagera sig i reserven?

- Personer som har gått våra ledarskapsutbildningar är testade, fysiskt och psykiskt stabila. De har tränats i att utöva ledarskap i svåra situationer, under stress och sömnbrist. Kombinera detta med till exempel en ingenjörs- eller läkarutbildning och du får väldigt stora synergieffekter. Inte minst som tjej. Jag skulle säga att försvaret kan ge unga kvinnor en utbildning som verkligen sticker ut, säger Peter Tagesson som hoppas och tror att försvarets utbildningar återigen ska få civil relevans. Som det var förr.

***

CAROLINE WETTERBERG LOCKADES av det militära redan som tonåring. Det verkade spännande tyckte hon. Hon mönstrade – men fick avslag.

Jag hade inte fysiken. Gammal dansare vet du, säger hon och låter förstå att fysiken idag är en annan.

Istället utbildade hon sig till operationssköterska.

Men intresset för det militära fanns kvar och efter några år började hon fundera på en reservofficersutbildning. För att komma in behövde hon en grundläggande soldatutbildning.

- I två somrar ägnade jag hela min semester åt grundläggande soldatutbildning på F16. Det var som en värnplikt, man lärde sig förmåga att verka i fält och hantera vapen. Efter det sökte jag en 20 veckor lång reservofficersutbildning för medicinalpersonal vid Försvarsmedicincentrum.  Alla som gick där hade medicinsk bakgrund, vi var läkare och sjuksköterskor, berättar hon.

Sedan dess har Caroline varit med på flera övningar och idag är hon dessutom Sveriges representant i CIOMR, Confederation of Medical Reserve Officers, en NATO-organisation för reservofficerare som arbetar med militär medicin.

- Jag var en otroligt blyg person i tonåren, nu står jag och föreläser på Natokongresser. Jag tycker att Försvarsmakten många gånger är bra på att hitta dolda talanger, de får människor att växa, säger hon och tillägger:
- Och man behöver inte slå in på den här banan när man är 18-19 år. Det kan också hända senare i livet.

Text: Helene Claesson Jennische 

 

 

up 68