Toppjobbet i Tyskland öppnade nya dörrar

Sedd av 255

Chefstidningen. När Anna Falk fick chansen att ta ett chefsjobb i Tyskland sa hon ja direkt. Erfarenheten har betytt mycket i hennes fortsatta karriär.

Senast ändrad 11:48, 28 Jun 2021
Foto: Sara Johari.
Anna Falk, idag inköpschef på Saint-Gobain Sverige, tog med sin familjen till Tyskland för ett chefsjobb på Volkswagen. Det har hon aldrig ångrat.

Kanske hade hon inte varit där hon är idag om det inte vore för tiden i Tyskland. Och idag är hon, rent karriärmässigt, inköpschef på Saint-Gobain Sverige med koordineringsansvar även för Norden och Baltikum. Platsen för dagen, rent fysiskt, är på Isovers stora anläggning i Billesholm utanför Helsingborg – ett av fyra varumärken inom Saint-Gobain som hon arbetar med. Här produceras isoleringsmaterial till bostäder av returglas. Att vara på plats och dessutom ta sig tid att gå runt på anläggningen och få inblick i produktionen känns lite lyxigt under pandemins härjningar. I vanliga fall reser hon runt mellan de åtta fabrikerna som faller under hennes ansvarsområde men pandemin har glesat ut besöken. Den här dagen är det dock extra viktigt att vara på plats – en ny medarbetare i hennes team gör sin första arbetsdag och Anna Falk vill att hon ska få en bra introduktion. 

SOM SVENSK INKÖPSCHEF på en stor fransk koncern med verksamhet över hela världen, har Anna Falk stor hjälp av att själv ha arbetat som chef i ett annat land. Frågan är om hon ens varit aktuell för den här positionen utan den erfarenheten. 

– Det säger lite om ens personlighet om man har utsatt sig själv för den utmaning det innebär att vara chef utomlands, säger hon. 

För Anna Falk hade det alltid funnits en dröm om att jobba utomlands för att få nya infallsvinklar, lära sig språk, lära känna en ny kultur och få personlig utveckling. I samband med att hon skulle gå tillbaka till sitt arbete på Scania efter en föräldraledighet uppstod en möjlighet. Hennes gamla tjänst hade gått till någon annan och Scania hade blivit uppköpt av Volkswagen. Hon fick därför ett erbjudande om att bli inköpschef i Wolfsburg. 

– Jag tyckte det lät spännande. Men det var viktigt att det skulle funka för oss alla tre i familjen. För min man handlade det om att vara föräldraledig i Tyskland och kanske bli lite mer isolerad. Men vi ville det båda två. 

För hennes del handlade det om ett så kallat expat-uppdrag. Det vill säga att hon kunde behålla sin anställning på Scania, men arbeta på Volkswagen. Därmed löste sig en hel del praktiska saker på ett smidigt sätt. Scania stod för flyttkostnader och hon kunde behålla många trygghetsförmåner som exempelvis tjänstepension.

Bostaden på plats stod det mottagande bolaget för. De fick också hjälp med diverse praktiska saker som att skriva in sig i kommunen och lista sig hos husläkare. Huset i Stockholm hyrde de ut.

– Utresan och mottagandet var väldigt uppstyrt. När vi flyttade hem däremot var det mer att vi fick klara oss själva. Det var mycket vi inte hade tänkt på, till exempel att min SGI (sjukpenninggrundande inkomst) hade sjunkit vilket påverkade min föräldrapenning. Det hade påverkat min sjukpenning också, om jag blivit sjukskriven. Bara en sån sak som att teckna ett telefonabonnemang var svårt när vi kom hem eftersom jag inte kunde redovisa någon inkomst i Sverige. Hemkomsten kan också bli en överraskning för arbetsgivaren, så mitt råd är att hålla kontinuerlig kontakt under utlandsuppdraget. 

ETT UTLANDSUPPDRAG ÄR DOCK MER än bara praktikaliteter – att få arbeta i en ny miljö, på ett annat språk och i ett annat värderingssystem.

– När jag kom trodde jag att engelska skulle vara arbetsspråket, men där hade jag helt fel. Det var tyska som gällde och jag fick försöka komma in i det så fort jag kunde. Men det var lite jobbigt att bli en så förenklad version av mig själv som jag blev på tyska. Särskilt när man ska vara chef och knyta an till människor. 

I tyskt arbetsliv är hierarkierna väldigt mycket tydligare än i svenskt. Man använder titlar och efternamn, har respekt för chefen och förväntar sig att hen ska peka ut riktningen.

– Mitt team skulle presentera något för vår chef. På svenskt manér frågade jag dem vad vi skulle försöka få honom att besluta. ”Det måste han bestämma själv, det är inte vår sak”, svarade teamet. Jag tror att man får vara lite ödmjuk i början och inte maxa med sitt eget kulturella bagage. I många fall är det ju vi svenskar som är de extrema.

Även om det fanns kulturella olikheter att hantera, tänker Anna Falk mer på likheterna. Hon anpassade sitt ledarskap efter den nya miljön, men fortsatte också att gå på sin magkänsla och utgå från öppenhet i mötet med människor. 

– Det jag skulle göra annorlunda i dag är att vara ännu mer öppen. Jag skulle prata mer om vad jag tycker är svårt, för jag tror att det är bästa sättet att få utväxling i en grupp. Jag har inget problem med att visa mina svagheter. Till exempel uppfattas vi nordiska chefer som ganska tystlåtna och därför oengagerade. Sånt är vettigt att prata om med sin personal och förklara att det handlar om respekt för medarbetaren, inte om ointresse. På så sätt minskar man risken för kulturella missförstånd även om man samtidigt måste acceptera att ens beteende fortfarande kan ses som ”lite konstigt” av omgivningen. 

För Anna Falk är det viktigt att skapa en inkluderande kultur, ge mycket feedback och ha ett coachande förhållningssätt – saker som ofta förknippas med ett nordiskt ledarskap. 

– Det gör mig glad att se att just den ledarskapsstilen är den som Saint-Gobain har baserat hela sin organisationskultur på. Det syns även i högsta ledningen i Paris.

Text: Per Cornell

Annas bästa råd vid utlandsjobb!

1. Försök hitta en mentor eller ett bollplank när du är på plats. Välj gärna någon som själv arbetat i en främmande kultur eftersom hen lättare förstår din situation.  

2. Be om feedback från din direkta omgivning. Kanske inte av din egen chef eller ditt team, utan snarare från någon av dina sidoordnade kollegor. De flesta vill hjälpa dig att passa in och blir smickrade av att du frågar just dem. 

3. Tyvärr kan du inte köra ditt svenska ledarskap rakt av bara för att det fungerar bra hemma. Initialt måste du vara lyhörd för kulturen och gruppen. När du har din personals förtroende kan du förstärka det som är viktigt i ditt ledarskap. 

Ett bra tankeexperiment: Hur skulle du vilja att en tysk chef förändrade sitt ledarskap om hen kom till Sverige och tog över din grupp? Du måste vara beredd att göra motsvarande relativa förflyttning till just den kultur som du verkar i.

 

 

up 96