Sveriges nyhetsdrottning om strävan att alltid bli bättre

Sedd av 142

Chefstidningen. För Anne Lagercrantz är arbetet som divisionschef på SVT Nyheter ett uppdrag på liv och död. Dagarna handlar om det hon kallar ”positiv panik”, en ständig strävan att bli bättre.

Senast ändrad 16:19, 16 Dec 2019

 

Den 13 november 2015. Klockan är 21.40 när Anne Lagercrantz, sedan en dryg månad ny divisionschef för SVT Nyheter, nås av nyheten om terrorattentaten i Paris. Det ska dock dröja flera timmar innan SVT tar ett riktigt grepp om händelsen. Först efter midnatt påbörjas en direktsändning.

Långsamheten möter stark kritik, såväl utifrån som inifrån bolaget självt.

– Vi var jättedåliga. Om man ger oss en massa pengar via avgifter och så levererar vi inte i de stora nyhetssändningarna, vad ska man då ha oss till?

Som divisionschef är Anne Lagercrantz ansvarig för nästan tusen anställda på 37 orter i landet. Uppdraget är inte litet: Att garantera journalistikens kvalitet.

Hon reser mycket. Ingen dag är den andra lik. Men denna fredag är hon här på tv-huset i Stockholm, på det SVT som byggdes upp efter fiaskot med Parisrapporteringen. Förändringarna är stora. Man skapade Sveriges största videodesk och flyttade upp hela onlineavdelningen en våning, för att den skulle kunna blomma utan broadcast-arvet. Dessutom är över hälften av alla chefer nya, berättar hon.

Anne Lagercrantz tror att terrorattentatet hjälpte henne att göra de nödvändiga förändringarna.

– Det var en otroligt stor omgörning. Men eftersom vi hade Paris i kroppen förstod alla, det fanns tydligt ”a sense of urgency”.

Mandatet var viktigt för henne, för hon är inte en chef som kör sitt eget race. Hon var bara 32 år när hon första gången blev ansvarig för en riksredaktion.

– Jag är uppvuxen med hierarkiska chefer, men eftersom jag blev chef så ung kunde jag inte tillräckligt för att peka med hela handen. Om man är chef över supersmarta människor är det en bra idé att fråga dem i stället för att inbilla sig att man har alla färdiga svar. Det blir mycket enklare för en då.

Hon har aldrig sökt ett chefsjobb, berättar hon. Har inte haft några tydliga karriärplaner överhuvudtaget. Inte ens högre studier var självklart. Hon var den första i sin familj att ta en akademisk examen – ”det var väääldigt fint” – och första journalistjobbet var på NBC i USA, där hon hade pluggat. Efter det hamnade hon på TV3:s text-tv.

Hon arbetade hårt och mycket och blev sedd av överordnade. Med tiden ramlade chefsuppdragen över henne, på TV4, Sveriges Radio, Sveriges Television.

– Ibland visste jag inte, och inte någon annan heller, om jag skulle klara dem. Men jag tog dem och tänkte att jag får väl lösa det, eller så löser jag det inte men då har jag i alla fall försökt. Jag har inte haft någon stor fallhöjd, jag skulle inte tycka att det vore förnedrande att gå tillbaka till att jobba som reporter. Då blir man modigare. Det är inte avgörande för min självbild att jag är chef. Jag har sett många exempel på när jobbet blir för viktigt och det kan sluta illa.

VI KLAMPAR OMKRING i Morgonstudion. På andra sidan glasväggen finns dels onlineredaktionen, dels en annan studio där det just nu sker en testsändning av Aktuellt. Här inne är det dock tomt på människor. Skärmarna på väggen rapporterar om en eventuell riksrätt mot president Donald Trump.

– Det är helt otroligt, säger Anne Lagercrantz framför sändningen med armarna i kors. Man tror inte att det är sant.

Bilderna är från CNN, en medieplattform som Trump inte bara avfärdat som ”fake news” utan också karaktäriserat som ”folkets fiende”. Det är ett språkbruk som man för några år sedan aldrig skulle kunna föreställa sig från en amerikansk president. Men misstron mot traditionella medier har på sistone vuxit snabbt i västvärlden.

I Sverige är förtroendet alltjämt stort. SVT ökade till och med i senaste förtroendebarometern. Samtidigt kan man se en polarisering också här: ju längre ut på högerkanten man kommer, desto lägre förtroende.

Polariseringen återspeglas på politisk nivå. Från borgerligt håll kommer nu en rad förslag på förändringar av public service. KD vill se mindre av bred underhållning – ”skala av krimskramset”. Moderaterna i Stockholm vill i sin tur lägga ned public service helt och hållet, medan partistyrelsen föreslår en ”smalare och vassare” version med viss reklamfinansiering. Dessutom talar högt uppsatta partiföreträdare och ledarskribenter öppet och ofta om en vänstervridning.

Att SVT skulle vara politiskt vinklat stöds inte av forskningen. Men det är ett problem att det uppfattas så, säger Anne Lagercrantz.

– Vi har ett uppdrag att nå ut till alla. Om vi förlorar i relevans är det så klart problematiskt. Samtidigt kan vi inte svepas med av tillfälliga opinioner, vi måste ha ryggraden att värna en oberoende journalistik.

Hon har funderat mycket varifrån föreställningen kommer. En förklaring kan vara en viss dynamik i journalistiken, tror hon, som gör att den vill stå på den lilla människans sida mot makten.

– Det kanske har gjort att vi ibland varit dåliga på att ifrågasätta enskilda, allt från offer, småföretagare, en flykting. Är det en vänstervinkel? Samtidigt är det nog en förenklad analys. Förtroendet minskar för institutioner i stort, så det är något annat också, någonting i samhällskroppen just nu.

SVT ÄR ETT MEDIEBOLAG som kritiseras kanske mer än något annat. Är man en chef på den nivå som Anne Lagercrantz är får man med jämna mellanrum gå igenom stormar. Hanteringen av Parisattackerna var en sådan. En annan inträffade när SVT efter en partiledardebatt inför valet tog avstånd från ett uttalande av Jimmie Åkesson.

När sådant inträffar behöver man personer att prata med. Vid Anne Lagercrantz sida finns bland annat hennes man David Lagercrantz. Även om han också kan orsaka problem – som när han, precis när Anne Lagercrantz skulle börja på sitt nya jobb, gick ut och varnade för en tabloidisering av SVT.

– Det fick jag mycket frågor om på första SVT-mötet…

De kompletterar varandra bra, säger hon. Han blir bara nervigare och nervigare med åren, och hon bara lugnare. Hon kan ha åsikter om hur Lisbet Salander ska dö, och han, som själv har jobbat på redaktion och känner den mediala verkligheten, kan ta ned henne på jorden när det snurrar för mycket.

– Det är skönt att kunna dela erfarenheterna med honom. Han fattar när jag inte kommer hem på tre dagar, eller när det kommer jättemycket hot, eller när vi måste sova på hotell. Han förstår trycket i mediebevakningen. Det är en sanslös press, men det går över.

Hoten ja. Det är inte bara det politiska hotet mot public service som växer, utan också hotet om våld från extrema individer. För ett par veckor sedan var det ett bombhot mot en redaktion i Örebro. Och nyligen fick en reporter bilrutorna krossade och däcken sönderskurna under en rapportering om ett moskébygge utanför Uppsala.

För sin egen del kan Anne Lagercrantz hantera det, men hon har kollegor som drabbas värre. Sådana som syns på bild, eller är ansvariga utgivare.

– Som chef skapar den här utvecklingen en känsla av otillräcklighet, jag kan ju inte få det att sluta. Jag kan liksom inte ställa mig i vägen när en kvinnlig profil får förfärliga mejl.

Samtidigt, trots allt, är Anne Lagercrantz ”en glad och positiv person”. Det kanske är ett karaktärsdrag, men också ett beslut: arbetet är så svårt, att tolka omvärlden just nu så otroligt komplicerat, att en chef måste kunna entusiasmera.

– Man får inte gräva ner sig i allt det svåra. För att ha det chefsjobb jag har krävs det gott humör och att man tycker om folk på riktigt.

KLOCKAN ÄR 14.30 och på andra sidan glasväggen är det fredagsmingel. TV-tittarna får en skymt av onlineredaktionen varje morgon om de följer Morgonstudion. Tidigare var det lite mer än en skymt – glaset har fått frostas allt tyngre i flera omgångar.

– Till en början såg man när någon petade i näsan, berättar Anne Lagercrantz.

Den delen av det journalistiska arbetet kan kanske besparas tittarna, men SVT verkar på många sätt för en ökad transparens. Det kan handla om att redovisa bakgrundsarbetet till reportagen, som Uppdrag granskning gör, eller att noggrant motivera valet av experter till intervjuerna.

– Vi har inbillat oss väldigt länge att människor vet hur journalister jobbar och nyhetsvärderar, och vi har inte varit tillräckligt bra på att berätta om det. Det tror jag är jätteviktigt framåt, att förklara vad som skiljer journalistrollen från alla andra som publicerar sig.

Just nu har SVT ett projekt tillsammans med Sveriges radio och sjätteklassare, som handlar om sant och falskt i nyhetsrapporteringen, hur man kollar källor och vad det fria ordet egentligen betyder. Det är ett led i ett slags folkbildning som Anne Lagercrantz betraktar som en viktig uppgift för public service framöver. Den relativisering av sanningsbegreppet som just nu breder ut sig under dirigering av stora världsledare är en ödesfråga, menar hon.

– Det låter svulstigt, men för mig är det här på liv och död. Jag ser inte public service som något för alltid givet. För att vi ska finnas kvar måste vi bli ännu bättre. Jag är inte en förvaltande chef. Jag har, vad jag brukar kalla för en ”positiv panik” – jag vill så himla mycket. Det här är inte bara ett jobb för mig, utan ett slags kall.

 

FAKTA Anne Lagercrantz

Gör: chef för nyhets- och sportverksamheten på SVT.

Ålder: 46 år.

Bor: I Stockholm.

Familj: Maken David Lagercrantz, författare, och tre barn.

På fritiden. ”Jag är en fotbollsmamma. Jag står och väntar på fotbollsplanen.”

 

Text: Tim Andersson

Foto: Christian Gustavsson

 

 

 

 

up 100