Svenska modellen: "Vi behöver få till ett samarbete över gränserna"

Sedd av 157

Arbetsmarknad. KONGRESS 2018. Den svenska modellen är hotad. Framför allt av sjunkande medlemsantal. Men det går att göra mycket för att försvara den. På Akademikerförbundet SSR:s kongress diskuterade en panel utmaningar och lösningar.

Senast ändrad 14:29, 5 Maj 2018
1 av 2 Foto: Stina Loman.
Ylva Johansson, arbetsmarknadsminister, Bettina Kashefi, chefekonom Svenskt näringsliv, Lena Micko, ordförande Sveriges kommuner och landsting, Eva Uddén Sonnegård nationalekonom och forskare på forskningsinstitutet Ratio, Heike Erkers, ordförande Akademikerförbundet SSR och Carl-Petter Thorwaldsson, ordförande LO diskuterade den svenska modellen under seminariet Ska vi till Paris, eller?
2 av 2 Foto: Stina Loman.
Anders Ferbe och Ylva Johansson.

– Vi i fackförbundsrörelsen måste själva ta ett ansvar för att värna den svenska modellen, sa Anders Ferbe, före detta ordförande för IF metall, när han presenterade rapporten En livskraftig modell utmanas på Akademikerförbundet SSR:s kongress.

Rapporten, som han skrivit på uppdrag av förbundet, går igenom de hot som finns mot den svenska modellen men ger också förslag på hur den ska kunna räddas. Det största hotet, konstaterar Anders Ferbe, är att allt färre svenskar är med i ett fackförbund. Sjunker organisationsgraden ännu mer finns risk att fackförbunden förlorar sin legitimitet i att företräda de anställda.

I rapporten presenterar Anders Ferbe ett antal olika åtgärder som fackförbunden kan ta till för att vända trenden. Viktigast av allt, skriver han, är att få fler att bli medlemmar. Och för att nå dit kan man behöva se mindre till gränsdragningar mellan de olika fackförbunden och mer till att få människor att gå med i facket överhuvudtaget.

– Vi behöver få till ett samarbete över gränserna. Och hjälpas åt och tala väl om facket i alla läger, säger Anders Ferbe.  

För att diskutera rapporten hölls en paneldebatt om den svenska arbetsmarknadsmodellen med deltagare från både parterna och politiken. Akademikerförbundet SSR:s ordförande Heike Erkers och LO:s ordförande Karl-Petter Thorwaldsson var överens om vikten av att öka organisationsgraden generellt på svensk arbetsmarknad.

– Varje medlem man värvar vill man ju förstås i första hand ha till sig själv. Men kanske är det så att vi på arbetsplatserna ska ta ansvar för att den samlade fackföreningsrörelsen måste upp på 100 procent, sa Heike Erkers.

– Vi måste hålla ihop mycket mer fackligt, oavsett om vi är arbetare, akademiker eller tjänstemän, sa Karl-Petter Thorwaldsson.

En risk som Anders Ferbe beskriver i rapporten är att den låga organisationsgraden kan leda till att politiken tar över mer av parternas roll på arbetsmarknaden. Till exempel genom allmängiltigförklarande av kollektivavtal eller statligt satta minimilöner.

Alla i panelen var överens om att politiken inte ska lägga sig i lönebildningen, men att politiken måste sätta ramar och skapa bra förutsättningar för hur arbetsmarknadens ska fungera.

– Den svenska modellen bygger på fria, starka och självständiga parter. Det är farligt att gå in och ändra i det, sade arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S).

Text: Johanna Kvarnsell.

Läs mer: 

Nu inleds Akademikerförbundet SSR:s kongress

up 193