Stort intresse för ledarskap på Försvarshögskolan

Sedd av 279

Chefstidningen. Söktrycket på Försvarshögskolans ledarskapsutbildningar är rekordstort. I höst startar också en ny masterutbildning om ledarskap i kris.

Senast ändrad 13:44, 26 Jun 2020
I Chefstidningens tema om försvaret ställs frågan varför intresset för Försvarets ledarskapsutbildningar är så stort.

Till hösten startar Försvarshögskolan, FHS, den nya masterutbildningen Ledarskap och ledning för försvar, krishantering och säkerhet. Arbetet med att ta fram programmet inleddes naturligtvis långt innan någon kunnat förutspå en allvarlig pandemi, men tajmingen för lanseringen får ändå sägas vara god.  Och söktrycket är högt.

–Det är inte bara unga studenter som har sökt utan också många som redan har en profession, som läkare, skolpersonal och chefer på Försäkringskassan. Det är människor som inom sitt gebit vill bli den som kan hantera de här sakerna, säger Susanne Hede som är studierektor vid FHS och programansvarig för det nya masterprogrammet.

Utbildningen är teoretisk, men med en hel del praktiska inslag. I princip alla slags chefer skulle ha nytta av en sådan här utbildning, menar Susanne Hede.

– Sveriges chefer behöver bli bättre på att leda, organisera och bemöta människor vid kriser. Det gäller att veta hur man ska hantera det som sker så att man skapar trygghet och tillit för och i sin verksamhet, säger hon.

ATT KUNNA LEDA I KRIS kommer dessutom att bli allt viktigare, menar hon. Sådant som pandemier och stora bränder kommer att inträffa igen, det vet vi. Vi vet bara inte när.

– När man anställs som chef i en vanlig organisation är man säkert en duktig ledare, men man har förmodligen inte med sig tänket kring kriser och allvarliga händelser. Om något inträffar behöver man ha mer på fötterna och den här typen av utbildning har saknats hittills, säger Susanne Hede.

Försvarshögskolans ledarskapsutbildningar har över lag och länge haft ett gott rykte. Frågar man studierektor Susanne Hede och Torbjörn Engelkes, som är officer, lärare på FHS:s ledarskapsavdelning och doktorand i psykologi vid Stockholms universitet, lyfter båda fram förklaringar som att skolan har funnits länge och att man har praktikernära utbildningar baserade på både vetenskap och personalens erfarenhet. Att studenterna ges goda möjligheter att tillämpa sina kunskaper i praktiska moment tror de också bidrar till utbildningarnas popularitet.

– Många av de studerande har jobbat eller jobbar ute i ”riktiga livet”. Yngre studenter har andra perspektiv. Den här mixen gör att det blir bra, säger Torbjörn Engelkes.

Själv har han tjänstgjort som militär chef och som samordnare både utomlands och i Sverige, bland annat vid de stora bränderna 2014 och 2018. Han säger att en sak som skiljer försvarsmaktens ledare från många andra är hur vältränade de är i att tänka många steg framåt, se strukturer och sammanhang.

– Vi har övat på det väldigt mycket. När vi ska göra stora insatser är det ju många människor inblandade som ska koordineras. Vi har också haft värnpliktiga under många år. En del vill vara där, en del vill inte vara där, det är en blandad samling från alla samhällsklasser. Vi har fått lära oss att hantera människor, helt enkelt.

FÖRESTÄLLNINGEN ATT FÖRSVARET skulle praktisera en macho-ledarstil med mycket skrikande stämmer inte alls, menar Torbjörn Engelkes. Tvärtom menar han att det är uppdragstaktik som ledningsfilosofi som utmärker Försvarshögskolans utbildningar. Uppdragstaktik går i huvudsak ut på att låta chefer, även på lägre nivåer, ta initiativ och fatta egna beslut – till skillnad från en direktstyrande ledarstil, där man styr hårt och kontrollerar mycket. När uppdragstaktik praktiseras är det i stället tillit som är kärnan och helt avgörande. Får man till den möjliggör det självständiga chefer och ett högt tempo i beslutsfattandet.

– Jag kan inte räkna med att mina underställda alltid ska nå mig i en krissituation. De måste kunna föreställa sig vad jag hade velat att de ska göra och agera utifrån det. Genom den här ledarstilen tillåts alla tänka och vara kreativa. Att bara lyda order är inte vad det går ut på.

När Torbjörn Engelkes verkat vid tidigare kriser, bland annat som utredare hos räddningstjänsten efter terrorattacken på Drottninggatan 2017, har han upplevt att det finns en brist på tillit mellan exempelvis olika myndigheter, vilket kan leda till fördröjt beslutsfattande och att man missar att ge varandra viktig information. Det är något som behöver utvecklas, menar han.

– Man kan lära sig att samverka bättre och känna mer tillit genom att ta del av både teori och andras erfarenheter. Man behöver också få en chans att reflektera över det man gjort, både i övningar och i verkligheten.

 

Text: Karin Persson

 

 

up 82