Ett gott skratt förlänger livet, brukar man ju säga och det är faktiskt sant. Blodtrycket sjunker, åderförkalkningen förskjuts och immunförsvaret blir bättre, vilket minskar risken för att kroniska sjukdomar ska blomma ut.
På frågan om humor är en viktig ingrediens att implementera på våra arbetsplatser svarar Töres Theorell, stressforskare och professor i psykosocial miljömedicin på Stockholms universitet, tveklöst ja. Han vill dock vidga begreppet humor till att också innefatta optimism, högt i tak, att må bra, ha roligt och utvecklas. Själv säger han sig ha ett fantastiskt spännande arbete som forskare, men skulle det någon gång gå i stå så tar han till musiken. Töres Theorell älskar musik, framför allt att sjunga i kör.
Vad är det då som händer i kroppen när man har roligt? Våra kroppar är finurligt sammansatta för att vi ska överleva i första hand. Vi behöver ett högt blodtryck för att kunna slåss för vår sak. Det är också viktigt att blodet stelnar snabbt så att vi inte förblöder om vi skulle bli skadade i vår kamp för överlevnad. Anabolismen, d v s den process som reparerar och bygger upp celler, går på sparlåga när stress-faktorerna intensifieras. Vi blir mindre smärtkänsliga vid akut stress till exempel. Men när adrenalinet sjunker undan påbörjas lappningen och lagningen. Cellerna byggs upp igen och de som skadats i stridens hetta repareras. Detta sköter kroppen själv. Vi är skapade för att vara beredda på stress, men i övrigt må riktigt bra.
Värre är det om vi utsätts för långvarig (inre) ”strid”. Då sätts i stället ”förödmjukelsemekanismerna” i gång, och dessa bryter i förlängningen ner de inre organen, som hjärta, lever och njurar. Immunförsvaret slutar fungera fullt ut och vi blir sjuka av stress – utmattade, trötta och deprimerade.
-– Om en människa utsätts för ihärdig stress och upplever att han eller hon har höga krav på sig, att vederbörande inte har någon möjlighet att påverka sin situation eller saknar stöd från omgivningen påskyndas de negativa processerna i kroppen, säger Theorell. Människor med små resurser – låg utbildning och låg inkomst – har fler sjukdomar och dör tidigare än andra. Den ”lilla” människan utan särskild makt har ofta mycket små möjligheter att reellt påverka sin totalsituation.
– Det har dock bevisats att de människor som regelbundet deltar i kulturella aktiviteter verkar ha en fördel när det gäller livslängd jämfört med andra. Likaså är de mindre sjuka som har stöd från sina arbetskamrater, som kan påverka sin situation, har en bra och lyssnande chef eller som tillåter sig att njuta av någonting, vad det än månne vara. Det kan ju vara så att livet är fullt av förödmjukelser för någon, men att denna människa begåvats med ett stort sinne för humor och kan se sin situ-ation ur ett humoristiskt perspektiv. Då skaffar han eller hon sig automatiskt kontroll över en till synes hopplös -situation, och det är läkande på alla sätt, säger Töres Theorell.
Redan i slutet av 60-talet intresserade sig Theorell för hur händelser i livet påverkar kroppens egna fysiska processer – psykosomatisk medicin. Han doktorerade med sin avhandling Livshändelser och hjärtinfarkt 1968. Under åren har han sedan tillsammans med andra forskare lyckats bevisa att människokroppen tar rejält stryk av både samhällskriser och privata kriser.
De vita blodkropparna (immunförsvaret) blir mindre aktiva hos dem som varit arbetslösa mer än en månad. Förtjockningar på pulsådern drabbar dem som utsätts för konstant buller. Sönderstressade människor får en extremt låg smärttröskel o s v.
– Men det mesta kroppen gör är bra, säger Theorell. Kroppen gör allt den kan för att hjälpa till och reparera. Man ska komma ihåg att åtminstone 70 procent av alla som arbetar mår bra och trivs med sitt jobb!
I boken I spåren av 90-talet (Karo-linska institutet, University press) skriver han om den finansiella krisen i början av 90-talet, då den offentliga sektorn ställdes om för att i sin struktur alltmer likna det privata närings-livet, då arbetslösheten var hög, 20 procent av personalen på sjukhusen fick gå och datorerna gjorde sitt intåg på arbetsplatserna. Sjukskrivningarna ökade. Många vittnade om att de kände sig stressade och ”nere”. Debatten blev hetsig och anklagelserna om fusk med sjukpenning och bristande arbetsmoral haglade.
De som drabbades värst var kvinnor inom den offentliga sektorn.
”All den kunskap vi samlat tydde på att med rådslag, information och planering på alla nivåer hade hälsokonsekvenserna av 1990-talets kris inte blivit så omfattande. Med mer genomgripande planering hade man kunnat få fram bättre organisatoriska lösningar och bättre förändringsförlopp. Härigenom hade människor också kunnat förbereda sig bättre, fått vara delaktiga och mindre ofta blivit sjuka”, skriver Theorell i sin bok.
Det har dock hänt mycket positivt sedan dess. Personalavdelningarna är betydligt mer medvetna om hur stress påverkar medarbetarna. Företagshälso-vården har uppdaterat sig med forskningsresultat och utbildat sin personal i de här frågorna. Sjukskrivningarna minskar också något.
– Men Försäkringskassans krav på de sjuka har gått för långt nu, menar Töres Theorell. En ökad kunskap för deras personal om vad som är stressande är nog en bra idé.
Chefer som är frånvarande, fysiskt eller psykiskt, utgör ett allvarligt problem. Om dessa chefer inte tar tag i problematiken, exempelvis mobbning, samt hänvisar till möten långt fram i tiden, skyller på någon annan eller visar att de egentligen inte bryr sig, orsakar det större problem än vad man trott tidigare.
– Vi har just genomfört en undersökning där vissa chefer utbildat sig och fått undervisning i psykosociala processer. Deras anställdas stress-hormoner har sjunkit! Medan de som har chefer som INTE utbildat sig i ämnet är lika stressade som innan.
– All kultur är till sin natur social, säger Theorell. Det krävs kreativa pauser för att tankarna ska hinna ifatt och idéerna ramla in. Mer kulturella aktiviteter på arbetsplatserna är bra! Glättiga foldrar där man visar att man haft en stand-up-komiker på firma-festen ger jag inte mycket för. Man måste jobba långsiktigt och se till att hela organisationen genomsyras av goda tankar.
– Det jag önskar mig mest är att Arbetslivsinstitutet återupprättas så att det finns en plats där arbetsmiljön i Sverige bevakas och där man kan få en överblick på hur utvecklingen ser ut, avslutar Theorell.
