Röda Korsets nya chef: "Vi får gå korta sträckor i taget"

Sedd av 83

För 15 år sedan lämnade Martin Ärnlöv näringslivet för frivilligsektorn. Nu styr han Röda Korset med en ledarstil från två världar.

Senast ändrad 12:40, 17 Sep 2018
Foto: Ylva Sundgren.
"Jag tror att människor gör ungefär det vi har kommit överens om", säger Röda Korsets chef Martin Ärnlöv.

Varför finns jag på jorden? Den frågan ställde sig Martin Ärnlöv för drygt 15 år sedan – och lämnade näringslivet. I mars tillträdde han som generalsekreterare för svenska Röda Korset. 

– Jag har en stark drivkraft i att vara med och ta ansvar för världen utifrån de förutsättningar som jag har fått, säger Martin Ärnlöv där han sitter i ett konferensrum på Röda Korsets huvudkontor i Stockholm. 

Han har inte riktigt vant sig vid det aktivitetsbaserade kontoret där ingen har eget rum. Martin Ärnlöv öppnar sin ryggsäck och visar sitt plastfickesystem för alla papper som envisas med att samlas på hög. De röda plastfickorna är för saker som ska göras samma dag och de gula är för de kommande dagarna. 

– Det är en överlevnadsstrategi som jag skaffade mig för att hitta in i det. 

I dagens röda mappar finns material från ledningsgruppsmötet på förmiddagen och om hur organisationen ska resa enligt sin hållbarhetsprofil. Här ligger också papper inför eftermiddagens möte med Kriminalvårdsstyrelsen angående ett samarbete där frivilliga besöker personer som sitter i häkte. Den första tiden på jobbet har han ägnat åt att sätta sig in i Röda Korsets tre ben: den internationella verksamheten, den professionella tjänstepersonsorganisationen och frivilligarbetet i de 839 kretsarna, som lokalföreningarna kallas.

Martin Ärnlöv har inte alltid räddat världen. Som tonåring på 80-talet var han reporter på lokaltidningen i hemstaden Alingsås. Han gjorde reportage från folkparker och skrev om Ebba Grön och Gyllene Tider. Men så recenserade 19-åringen Niclas Wahlgrens spelning och var inte imponerad. Den unge reportern lovade att äta upp sin egen artikel om flickidolen inte var bortglömd inom ett år. Ett år senare var Niclas Wahlgren tv-aktuell, hade börjat etablera sig som skådespelare och skulle ut på stor sommarturné. De möttes igen för intervju och middag i Stockholm. Martin Ärnlöv åt sin gamla artikel på toast med två sorters dressing. 

– Det var kul att äta middag med honom, tugga i sig den där pappersartikeln och göra en grej av det. 

Som 23-åring hoppade han på ekonomprogrammet vid Handelshögskolan i Göteborg. Han tyckte att Thomas Hammarberg, Amnestys generalsekreterare på internationell nivå som gått på Handelshögskolan i Stockholm, var cool. Martin Ärnlöv knattrade fram ett brev på sin skrivmaskin: ”Hur har du hamnat där?” Hammarberg skrev tillbaka: ”Lär dig ett jobb ordentligt, men håll kvar ditt engagemang som person.” 

– Det hade jag med mig, ringandes i bakhuvudet. 

Martin Ärnlöv fick jobb som ekonom på industriföretaget skf och blev sedan hög chef i den internationella kemikoncernen Akzo Nobel. Men om han skulle ta nästa steg i karriären måste familjen antagligen flytta utomlands. Då skulle hans fru Tove inte kunna jobba utan måste ta hand om de tre barnen. Det gick vare sig ihop med hennes vilja eller med Martin Ärnlövs önskan om att vara en närvarande pappa. Men så snokade Bräcke diakoni, en ideell vård- och omsorgsorganisation, rätt på honom. De behövde en ekonomichef.

– Jag lockades av att få komma närmare livsnerven, då människor befinner sig i ömtåliga lägen i sina liv och behöver stöd. Jag har alltid varit nyfiken på människor och tycker om att ta del av deras liv och berättelser. Du får stora möjligheter att göra det i en sådan organisation.

Det uppstod en del kulturkrockar när näringslivschefen klev in i den ideella sektorn. Martin Ärnlöv var van vid effektivitet och fokus, att jobba med tydliga mål och driva på för att nå dem. Så var det inte på Bräcke diakoni.

– Det gick så oerhört långsamt. Jag blev hemskt otålig. 

I den ideella sektorn behöver han vara rundare i hörnen, men utan att förlora fokus. I ett företag är det enklare, resonerar han, målen är färre och mer konkreta. Det handlar i slutänden om att tjäna pengar. I en ideell organisation kan det uppstå konflikter mellan olika mål, en budget i balans är lika viktig som att hjälpa människor.

I Röda Korset vill han hitta ett ledarskap som fungerar både för dem som engagerar sig ideellt i kretsarna och de professionella tjänstepersonerna som är en bra bit på väg i sina karriärer. Då måste organisationens grunduppdrag vara tydligt. 

– För Röda Korsets del tycker jag inte att det är något problem. Vi har styrkan av att vara en långsiktig humanitär organisation med ett tydligt humanitärt grunduppdrag. Vi värnar den mänskliga aspekten och organisationens sätt att arbeta: neutralt, opartiskt, baserat på frivillighet och över hela världen. Sedan kan olika personer ha olika uppfattningar om vad det betyder just för dem eller vad som ska prioriteras. 

Här har näringslivet något att lära, menar han. Den ideella sektorn är mer dynamisk och bättre på att motivera människor på djupet. Det görs ofta genom en grundad organisationsidentitet och klar uppfattning om varför man gör det man gör. I dag tycker Martin Ärnlöv att hans ledarskap består av hälften näringsliv, hälften ideell sektor. 

– Vi bör lyssna in alla aspekter, men när vi har gjort det, och det låter som att vi är överens, ska vi inte bara göra det vi kommit överens om då? Och när har vi gjort det klart? Hur mäter vi om vi är på väg åt det hållet? I början är det som att gå in ett par nya skor. Vi får gå korta sträckor i taget så att ingen får skoskav. Jag är mitt i den processen på Röda Korset.

Utanför det öppna fönstret vajar den stora Röda Korset-flaggan. Det brummar högljutt när bilarna spänner musklerna på Hornsgatan. Martin Ärnlöv vill att även Röda Korset ska ta i och bli en starkare röst i Sverige och världen. Sverige skulle överlag må bättre av ett starkare civilsamhälle, menar han, det är en underutnyttjad resurs. Organisationen kan också bidra mer till att inkludera nya svenskar i samhället och minska ojämlikheten.

Men att inkludera nya medborgare är inte helt lätt.

– Det måste vi göra tillsammans med kommuner och landsting och det är inte det lättaste i Sverige. Det är delvis en resursfråga, vi behöver frivilliga men också få tillgång till skattemedel eftersom vi måste ha anställda som kan koordinera frivilligheten. Det är ett område där vi under de kommande tio åren måste ta märkbara steg framåt för att kitta ihop Sverige. 

Martin Ärnlöv återkommer till ordet förtroende. Både han och Röda Korset är i förtroendebranschen. Styrelsen och tjänstepersonerna måste känna tillit till honom. Allmänheten behöver tro på organisationen för att ge av sin tid och sina pengar. Parterna i till exempel Syrien måste vara trygga med internationella Röda Korset för att organisationen ska få tillträde till krigszoner. Det är viktiga månader för honom nu, att vinna den där tilliten. Det ska ske genom tydlighet, ärlighet och att agera enligt sin värdegrund. Det förhållningssättet måste gå från högsta ledningen ner till varje frivillig. Lätt att säga – svårt att göra. Men hur gör han själv? Martin Ärnlöv tänker efter. Han har hjälp av sin ekonombakgrund. Den ger en förmåga att se helheten och samtidigt gå ner på detaljnivå.

– Jag flyger upp som en helikopter och försöker se hela terrängen, säger Martin Ärnlöv och snurrar med handen som en propeller, pekfingret blir sedan till en borr när han fortsätter:

– Och borrar ibland djupt ner i enskilda fall och följer dem hela vägen. Det är som att ta ett vävnadsprov på organisationen. Hur har vi hanterat den här situationen? Stämmer det med hur vi säger att vi ska göra? 

Som ny generalsekreterare är det här också ett sätt att förstå verksamheten. Han tror att folk, så här några månader in i arbetet, upplever att han är bra på att snabbt få koll på övergripande saker, men också kan vara enveten när det gäller små grejer. 

– Jag tror att människor gör ungefär det vi har kommit överens om. De behöver mer uppmuntran än förmaningar. Om det blir ett sådant grundklimat utvecklas människor och då utvecklas även organisationen.

TEXT: JENNIE AQUILONIUS

Mer om Martin ärnlöv

Ålder: 53 år.

Familj: Fru och tre söner.

Bor: Göteborg.

Möten: Fem om dagen. 

Ledarskapsmotto: Walk the talk.

Tankar energi: Umgås med familj och vänner, badar i havet, är fotbollstränare för ett juniorlag i Mölndal utanför Göteborg.

* Som medlem i Akademikerförbundet SSR kan du läsa hela Chefstidningen på nätet. Logga in ovan och bläddra i PDF:erna. 

up 16