Text Eva Brandsma
Det finns en scen i filmen Erin Brochovich*, där Julia Roberts som spelar huvudrollen är iklädd en tight, urringad topp och kortkort kjol. Hon blir tillsagd av sin chef på advokatkontoret att ”in a lawfirm you might want to rethink your waredrob a little”. Julia/Erin svarar helt enkelt att hon tänker fortsätta att klä sig i det hon gillar, om han inte misstycker, men säger till chefen att ”you might want to rethink those ties…”
Det här utspelar dock innan Magdalena Ribbings bok Etikett på kontoret kom ut. För just den här scenen är väl ganska otänkbar på verklighetens kontor.
Vad det gäller kläder i en kontorsmiljö är det av största vikt, att man klär sig, både män och kvinnor på ett sätt där man tydligt visar att man representerar företaget eller organisationen. Inte det man själv just tycker att fint. Arbetar man på advokatkontor innebär det kostym för en man och kanske dräkt eller kjol och kofta för en kvinna. Inte urringat och inte kort kjol.
– Det behöver man påminna unga människor om. De tillhör en mycket mer individualistisk generation där det viktiga är att visa sitt underbara jag.
Chefen, menar Magdalena Ribbing, är trendsättare och den som bestämmer vad som är ok klädstil på kontoret.
– Går chefen i flip-flops och shorts, ja då kan medarbetarna också göra det. Om chefen har grå dräkt och knytblus bör medarbetarna på något sätt matcha det, menar hon.
Korrekt för Julia/Erin hade med andra ord varit en lagom lång kjol och en blus som täckte betydligt mer hud än den i filmen. Och det är chefens uppgift att påpeka för den medarbetare som bryter mot klädkoden att det inte är ok.
Magdalena Ribbing är journalist och hon var under många år politisk reporter på Dagens Nyheter där hon bland annat rapporterade från riksdagen. Men de flesta av oss kopplar framför allt Magdalena Ribbing till vett och etikett. Eller hyfs och stil som hon själv säger. Drygt tjugo böcker har skrivit om hur vi bör bete oss. Den dagliga frågespalten i DN handlade vid starten för 15 år sedan om hur man la besticken och vilken ordning man placerade gästerna.
– Sedan blev frågorna av allt mer relationsrelaterad karaktär, och de senaste tre-fyra åren handlar frågorna allt oftare arbetsrelaterade spörsmål. Hur man beter sig mot medarbetare och chefer och vad man kan förvänta sig som kund.
Det som folk enligt frågefrekvensen mest hakar upp sig på vad det gäller arbetsplatsen är hälsandet. Ska man hälsa på alla på morgonen? Hur beter man sig om man hälsar och den andre inte hälsar tillbaka?
– Det här är rent drulleri, säger Magdalena Ribbing bestämt. Man hälsar på ALLA på arbetsplatsen när man kommer, svårare än så är det inte.
En självklarhet kan man tycka, men många frågor i Magdalenas spalt handlar om sammanslagna avdelningar där man inte vill säga hej till ”de andra” eftersom man är emot själva omorganisationen.
Det som annars irriterar oss allra mest på arbetsplatsen är folk som inte diskar efter sig och som inte gör rent efter toalettbesök.
Det som uppskattas allra mest, enligt Magdalena är hjälpsamhet. När man erbjuder sig att hjälpa en kollega trots att det kanske inte ingår i ens vanliga arbetsuppgifter.
– Att fylla på papper i kopiatorn trots att man vet att man inte kommer skriva ut på ett tag, bara för att vara juste mot sina kollegor.
Något som gör Magdalena Ribbing ”fullkomligt rasande” är den mobbning som förekommer på arbetsplatser, och frågor som berör elakt bemötande av kollegor ställs ofta i hennes frågespalt.
– Människor blir utfrysta, inte medbjudna att äta lunch och direkt oförskämt bemötta. Mobbning. Usch.
Här har chefen OCH var och en på arbetsplatsen ansvar säger hon. Den som inte säger ifrån håller med.
Hyfs på arbetsplatsen handlar alltså långt mer än strumpor i sandalerna och för urringade toppar. Det handlar om att man beter sig på ett sätt gentemot varandra så att arbetsplatsen blir roligare att komma till, att man kan göra ett bättre jobb och att alla som arbetar mår bättre.
Cheferna visar som sagt vägen. Oavsett det gäller ordning i gemensamma utrymmen, bemötande av varandra och klädstil. Men chefer är ofta omedvetna vilken inverkan de har på beteende på arbetsplatsen och vilka förebilder de är.
– Ofta är det duktiga specialister som blir chefer, den är utmärkt i sitt arbete men inte nödvändigtvis på ledarskap. Jag önskar att alla chefer fick utbildning innan de blev chefer för att ordentligt förstå de mekanismer som själva chefskapet sätter igång. Hur betydelsefullt en överordnad persons beteende är.
Hur vet du att de råd du ger om etikett är ”rätt”?
– Jag vet inte att det är "rätt", men jag vet att det är så som en majoritet skulle uppfatta som korrekt. Jag svarar utifrån en lång erfarenhet i kontorsmiljö och jag ett nätverk av andra erfarna personer när jag behöver hjälp med att besvara en fråga. Annars finns det inga etikettsbrott. Det enda etikettsbrott som finns det är att påpeka för en annan att den gör fel.
Magdalena Ribbing besvarar enbart sådana frågor som hon rimligen kan ha en kunskap om, säger hon. Och vad det gäller arbetslivet är det framför allt kontorsmiljö – vilket ju en tidningsredaktion är. Vett och etikett på ett lager eller i en fabrik är inte hennes områden. Däremot middagsbjudningar med chefen, utländska gäster och kunder är hennes bord
– Det är lustigt med det här ämnet. Det provocerar och folk VET väldigt mycket om hur man ska bete sig. Och det är för många oerhört viktigt att visa att man är väluppfostrad och att man kan etikettsregler.
Sju områden att ha koll på
Att hälsa.
Man hälsar på morgonen på alla på arbetsplatsen. Under dagen räcker det sedan med en nick eller ett litet leende.
Hygien
Personlig hygien.
Ett av de känsligaste ämnena på en arbetsplats är när någon luktar illa. Magdalena råder att den som är bäst vän med personen i fråga, inte nödvändigtvis chefen, tar den avsides och säger "Har du kanske ändrat diet, det kan påverka din kroppslukt. Eller "Bär du syntetiskt material i dina skjortor, det kan innebära att man luktar mer svett". "Jag önskar att du säger till mig om jag börjar lukta illa."
Gemensamma utrymmen
Köket, toaletter och mötesrum.
Man gör rent efter sig av hänsyn till den som kommer efter. Vill man vara en slusk hemma, är det ok, men bara där. På arbetsplatsen är man inte hemma hos sig själv. Men arga lappar av typen "din mamma arbetar inte här" hjälper inte. Ta upp det som en punkt på personalmöte. Viktigt i alla hygienfrågor - peka inte ut någon inför gruppen!
Klädsel
Man ska klä sig så att man representerar sin arbetsgivare på bästa sätt, inte så som man själv tycker är fint.
Visitkort
Man ger sitt kort till den som ber om det, man delar inte ut det vitt och brett till var och en.
Lunch
Man kommenterar aldrig kollegans matlåda.
Om man bjuds på lunch på restaurang tar man inte dyrare lunch än den som bjuder.
Man smaskar inte.
Personalfest
Chefen bör delta för att visa sitt engagemang och bör dessutom ha roligt och inte gå hem först - men inte heller sist. Chefen råds av Magdalena att varken bli för berusad eller passa på att flirta med medarbetare.
Etikettguru Magdalena Ribbing:
Under de 15 år som Magdalena Ribbing har haft sin frågespalt i DN har hon besvarat runt 60 000 frågor om hyfs och stil. De tre-fyra senaste åren har hon märkt en tydlig trend att frågorna allt mer handlar om hur vi ska bete oss på vår arbetsplats och i umgänget med våra kollegor.
