På hemtjänsten i Bålsta klarar man sig utan chef

Sedd av 116

Chefstidningen. Mer vård och omsorg, färre chefer och strateger. När den visionära stiftelsen Buurtzorg driver hemtjänst i Sverige styr teamen sig själva.

Senast ändrad 10:35, 3 Maj 2021
Foto: Alexander Donka.
Mona Lindström, till vänster, tog Buurtzorg till Sverige 2011. Att kombinera de nederländska visionerna med svensk byråkrati och lagstiftning har inte varit helt lätt.

Måste chefen vara med och bestämma allt? Planera och kontrollera? Eller klarar kunnigt folk sitt jobb lika bra utan en chef?

Frågar du Mona Lindström på Buurtzorg är svaret på den sista frågan nästan alltid ja. Ett team med kunnig personal, och med ett uppdrag att vara självstyrande, klarar sig nästan alltid utan operativ chef, menar hon. Själv har hon varit i båda rollerna, självstyrande teammedlem, och chef - sällan behövd av sina team.

Mona Lindström har gjort en lång resa inom den nederländska stiftelsen Buurtzorg. Först som sjuksköterska i Nederländerna. Sedan som entreprenör med ambitionen att landa stiftelsens idéer i Sverige. Något som väl i ärlighetens namn gått så där. (Och det är inte de självstyrande teamens fel!)

Den korta versionen av resan är att Mona Lindström hittade hem när hon som nyinflyttad i Nederländerna fick jobb som sjuksköterska inom stiftelsen Buurtzorg Nederland. Stiftelsen som startade 2006 var ett svar på en omfattande kritik av den fragmenterade och dyra hemvården. Buurtzorg organiserade sig genom små team bestående av sjuksköterskor och undersköterskor med stor frihet att själva styra och planera sin vård, och det blev snabbt en succé. Idag har man mer än 14 000 anställda. 

2011 TOG MONA LINDSTRÖM BUURTZORG TILL SVERIGE och Mälardalen. I Håbo kommun startade hon företaget Grannvård där hon med självstyrande team erbjöd hemtjänst och hemsjukvård. 

Men flytten hem till Sverige blev inte minst ett möte med upphandlingslagar och "LOV:en". Låt oss säga att det blev problematiskt...

- Håbo kommun hade då inte hemsjukvården inom valfrihetssystemet (det man kallar LOV, lagen om valfrihetssystem) men efter en tid fick vi genom ett projekt jobba enligt vårt koncept med holistiskt integrerad hemtjänst och hemsjukvård. Det var fantastiskt att äntligen arbeta fullt ut som sjuksköterska i Sverige. Att få ta hand om hela människan, säger Mona Lindström och förklarar att konceptet handlar om att lära känna sina vårdtagare, bygga varma relationer och bättre förstå de äldres behov. 

- Men nya beslut hos kommunen gjorde att projektet fick läggas ner. Vi förlorade hemsjukvården och därmed möjligheten att hjälpa de äldre med allt från tjänster i hemmet till kommunikation med läkare på vårdcentral och sjukhus, vi ville ge både sprutor och omsorg men fick inte. Idag är det bara några få kommuner i landet där man tillåter privata utförare att utföra hemsjukvård.

Att Mona Lindström tycker att systemet är samhällsekonomiskt korkat är tydligt. Men till slut får hon ge upp. Expansionen i grannkommunen Enköping läggs ner och idag erbjuder hon enbart hemtjänst i Bålsta. 

VI SKA EGENTLIGEN PRATA om självstyrande team men hamnar gärna i verksamheten. 

- Det är för att det hänger ihop. Vår verksamhet som bygger på hög kontinuitet och varma relationer till vårdtagare och anhöriga kräver självstyrande team. 

Närheten, de snabba besluten, flexibiliteten - det skulle vi inte klara utan självstyret. 

- Men det är som det är. Det svenska systemet gör det svårt att utföra Buurtzorgs arbetsmodell fullt ut. Men vi vill gärna sprida kunskap om arbetsmodellen, säger hon. 

I Bålsta har Buurtzorg idag fyra självstyrande team, med varsin lokal. Bedriver man hemtjänst finns så klart ett regelverk att förhålla sig till men exakt hur verksamheten sköts inom de där ramarna bestämmer teamen själva. 

- Det finns olika roller i teamen. De roterar, säger Mona Lindström och förklarar:

Planerarna, ofta två stycken, lägger scheman och planerar turerna. Det är det största och svåraste jobbet. Genom rotationen får alla förståelse för utmaningarna i rollen.

- Vi har en rapportör, som tar hand om rapporter och tidrapporter. Allt som har med siffror att göra. Rapportören har också koll på hur teamet klarar sig rent ekonomiskt.

Bilansvarig. Service, däckbyten, se till att bilarna hålls fina, allt sånt.

Husmor ser till att det finns kaffe och annat viktigt i lokalen och har hand om teamets handkassa.

Mentorn tar lite extra hand om nyanställda och ser till att de känner sig varmt välkomna. 

- I Nederländerna hade vi något vi kallade innovatörer, de var ute och pratade om verksamheten, höll teamet ajour om nya hjälpmedel och andra nyheter som kunde förbättra verksamheten och vården. 

- Det är viktigt att förstå att personen som har en viss roll inte är personligt ansvarig för resultaten – det är ett gemensamt ansvar för teamet. Roller är bara ett sätt för teamen att organisera arbetet inom gruppen.

- Och två roller som alla har, hela tiden, är teammedlem och omsorgsgivare, avslutar hon.

HAR ETT TEAM FÖR MYCKET ATT GÖRA, och kan visa att de har ekonomi att rekrytera mer personal, så får de göra det. Mona Lindström brukar ringa på referenser och ta hand om den avslutande löneförhandlingen men annars sköts rekryteringen av teamet.

- Alla i teamet brukar vara med vid intervjuerna. När jag sökte jobb i Nederländerna möttes jag av ett helt gäng sjuksköterskor som bjöd på fika. Jag förstod redan då att Buurtzorg var något speciellt. 

Vad händer om det uppstår konflikter i teamen?

- Om de ber mig om hjälp går jag in och medlar. Men jag försöker coacha teamen att lösa det själva i första hand. Att de ska vara öppna och ärliga med varandra så att alla törs prata även om jobbiga saker. Ibland kanske jag bjuder in mig själv till ett APT-möte, för att känna av att allt är som det ska.

Många omsorgschefer ägnar nog mycket tid åt att ringa in personal vid sjukdom och hantera sjukskrivningar. Gör inte ni det?

- Jag upplever det som om vi har färre sjukskrivningar men vet egentligen inte säkert. Men om någon är sjuk så är det teamen som löser det. Kanske ber de ett annat team om hjälp, kanske ringer de in en vikarie eller stuvar om i sina turer. Någon stannar kvar lite längre, klienter delas upp så man tar dem som bor närmast ens egna hem. Teamen är väldigt bra på att lösa kriser när de uppstår. 

Pepp och coachning då? Det brukar ju vara en chefs uppgift.

- Det ligger också på teamen. Vi pratar ofta om att vi måste ge varandra beröm när vi gör något bra. Att vi måste stödja och peppa vid tunga ärenden. Jag tycker att alla är bra på det. 

Gillar alla att jobba så här?

- Inte alla så klart, här i Sverige har inte många undersköterskor varit med om något liknande så när de börjar hos oss är de ofta lite vilsna. De ringer mig och frågar saker och jag svarar; tänk efter nu, vad tycker du själv? Jag litar på att du löser det där.  Så där håller vi på till dess att de är varma i kläderna. 

- Många växer otroligt mycket i sin nya roll, konstaterar hon. 

Och vad gör du om dagarna då?

- Jag har alla kontakter med kommunen, och myndigheter. Tar hand om förhandlingar och inköp. Hjälper till där jag behövs. Är även ute och föreläser en del. Både i Sverige och utomlands. Många länder har utmaningar vad det gäller äldrevården, så det finns ett stort intresse för att få inblick i vår arbetsmodell.

GRANNVÅRD BÖRJADE 2011 SOM ETT AKTIEBOLAG men 2019 blev företaget en del av Buurtzorgs stiftelse och har också tagit stiftelsens namn. De är inte vinstdrivande utan ett idéburet vårdföretag. Eventuella överskott går tillbaka till verksamheten, det kan vara i form av konferenser eller event. Eller som nu i coronatider, i form av en extra gratifikation för väl utfört arbete. Ibland använder man överskottet till att göra något kul med klienterna.  

- Vi brukar ha en midsommarfest med alla klienter. Och vi har åkt till Åland tillsammans. Min dröm är att på något sätt jobba mer med äldres ensamhet. Det är så många som är väldigt ensamma, säger Mona Lindström.

- Tänk om man kunde starta ett kollektiv där äldre bodde och fick hjälp med det de behövde... Men det skulle säkert vara olagligt här, säger hon och skrattar.

- Eller tänk om man fick göra ett fullskaligt Buurtzorg-projekt med både sjukvård och omsorg i en kommun. Om man fick visa att det går....

Tror du att självstyrande team som era skulle funka i andra branscher än vård och omsorg? 

- Polisen och skolan skulle säkert må bra av det! Vi måste börja fundera på vad vi gör med alla chefer, samordnare och strateger, säger hon. 

- Helt klart är att traditionella hierarkiska strukturer ifrågasätts mer och mer. Nya organisationsformer får mer och mer uppmärksamhet. Buurtzorg används ofta som exempel på att det faktiskt går att framgångsrikt bedriva verksamhet enligt en ny paradigm – även i större skala.

Text: Helene Claesson Jennische 

 

 

 

up 8