Oklara roller höjer konfliktnivån

Sedd av 192

Kommunchefer byts ut snabbare nu än i mitten av 90-talet, visar forskning. Experterna ser en otydlig rollfördelning mellan tjänstemän och politiker som en viktig orsak.

Senast ändrad 13:32, 13 Jun 2018

Rolf Solli är professor i företagsekonomi vid Högskolan i Borås och har forskat om kommunchefer i flera decennier. Vart femte år genomför han en stor enkät tillsammans med docenten Anna Cregård vid Högskolan i Halmstad. Då får landets alla kommunchefer svara på frågor om vilka de är, hur deras vardag ser ut och hur de trivs på jobbet. Den första enkäten gick ut 1995 och den senaste gjordes 2015. 

Nu håller forskarna på att sammanställa en rapport om hur kommunchefernas svar förändrats genom åren. I enkäten får kommuncheferna bland annat svara på vad de uppfattar som orsaken till deras företrädares avgång. Andelen som svarar ”samarbetsproblem med politiker” har ökat från 23 till 33 procent under perioden. Även andelen som svarar ”samarbetsproblem med tjänstemän” har ökat, från sju till tolv procent.

– Det är mer konflikter nu än tidigare. Jag tror att det beror på närheten mellan politik och tjänstemän. Det har skett ett närmande vilket ger en mer oklar rollfördelning, säger Rolf Solli.

Att omsättningen av kommunchefer ökat råder det inga tvivel om, anser han. Mellan 1995 och 2015 minskade den genomsnittliga anställningstiden från strax över sju till drygt fem år. 

En person med gedigen erfarenhet av kommunchefsjobbet är Anna Sandborgh, som bland annat varit kommundirektör i Karlstad under mer än två decennier och suttit som ordförande i kommundirektörsföreningen. I dag är hon konsult på Public partner, ett företag inriktat mot offentlig verksamhet.

Anna Sandborgh ser flera orsaker till att kommunchefer byts ut snabbare nu än förr.

– Mängden av uppgifter har ökat i kommunerna, och därmed komplexiteten och förväntningarna på vad en kommunchef ska ha koll på. Dessutom ställer politiken helt andra krav i dag än för tio, tjugo år sedan. Det hänger ihop med att de förtroendevalda själva är utsatta för höga krav där det är viktigt att kunna visa upp resultat, säger hon.

Den allt högre hastigheten och komplexiteten kräver att kommuncheferna har en intuitiv förmåga att känna av handlingsutrymmet för att inte störa politiken, anser hon. I dag leds många kommuner dessutom av blocköverskridande koalitioner, vilket skapar utmaningar för kommunpolitikerna när det gäller att förankra frågor såväl i sitt eget parti som mellan partierna.

– Den politiska kartan är mer sammansatt i dag med fler partier än tidigare. Det gör det svårare för lokala politiker att styra.

De förtroendevalda i en kommun skulle kosta på sig ledarskapsutbildningar, tycker Anna Sandborgh. Ofta skiljer sig utbildningsnivån mellan förtroendevalda och tjänstemän, och de senare utbildas kontinuerligt. Många förtroendevalda har också ett ledaruppdrag inom ramen för sitt politiska uppdrag.

Att lyckas förhålla sig till gränsen mellan politik och förvaltning är avgörande, menar hon. När en kommunchef får gå beror det ofta på att förtroendet mellan politiker och tjänstemän har brustit.

– Om politiken är för långt in i förvaltningen och inte låter tjänstemännen uttrycka sin professionella kunskap blir det inte bra. Motsatsen är inte heller bra, om tjänstemännen inte håller sig proffsiga och oberoende. Till sist handlar det om att förstå och respektera varandras roller.

I kommuner där många chefer får sparken kan man misstänka att gränsen mellan tjänstemän och politiker inte är tillräckligt klarlagd. När det uppstår oenighet om var gränsen går ligger tolkningsföreträdet hos de förtroendevalda och det ligger främst på tjänstemännen att hitta sätt att navigera.

I dag är det inte ovanligt med utköp av kommunchefer, där anställningen avslutas och ett avgångsvederlag på ett antal månadslöner betalas ut enligt överenskommelse. Det var inte lika vanligt när Anna Sandborgh inledde sin karriär.

– Nu har det kommit andra typer av anställningsavtal. Att bli utköpt har blivit betydligt mindre skamfyllt än tidigare, men det är ändå en påfrestning, säger Anna Sandborgh.

– Det kan skapa en rädslokultur som förmedlar att man åker ut om man inte gör som man är tillsagd. 

Enligt Rolf Löfberg, chefsförhandlare på Akademikerförbundet ssr och Svensk chefsförening, har det i nio fall av tio ”gått snett” mellan politiken och kommunchefen när den senare köps ut.

– I de fall jag varit med om att köpa ut en chef har det aldrig varit fråga om någon saklig uppsägning. Det behöver inte vara konflikter utan handlar oftast bara om att politikerna inte gillar kommunchefen, säger Rolf Löfberg, som inte tycker att det går att peka ut några kommuner som värre än andra.

– Det händer i de flesta kommuner. Men generellt är det i kommuner som inte har en bra arbetsgivarpolitik.

Rolf Solli vid Högskolan i Borås menar att utköp av kommunchefer ha en negativ effekt på kommunerna.

– Det är sällan en bra idé att vara dramatisk. När vi tittar på kommuner som blivit av med sin kommunchef abrupt så ser vi att utvecklingen i kommunen avstannar. Vardagen påverkas inte, men rent strategiska utvecklingsfrågor stannar upp.

TEXT: EMMELI NILSSON

Kommande rapport:
Så har jobbet som kommunchef förändrats 1995–2015

• Andelen kvinnor har ökat från 8 till 34 procent.

• Medelåldern bland kommuncheferna har ökat från 51 till 57 år. 

• Kommuncheferna har färre möten. År 2000 hade kommuncheferna 30 möten i veckan (medianvärde). År 2015 hade de 24 möten i veckan. 

• Fler kommunchefer tycker att tyngdpunkten i deras arbete ligger i att ge kommunstyrelsens ordförande politiska råd, jämfört med tidigare. På frågan om arbetets tyngdpunkt på en skala från 0 till 100 var medelvärdet för alternativet ”ge kommunstyrelsens ordförande politiska råd” 32 år 1995. 2015 blev det 41.

• Kommuncheferna är i huvudsak mycket nöjda med sina arbetsvillkor. Men de skulle gärna arbeta mindre med politikerna.

Fotnot: Cregårds och Sollis studie baseras på enkäter till Sveriges kommunchefer åren 1995, 2000, 2005, 2010 och 2015. Svarsfre-kvensen är minst 72 procent per enkät. Rapporten väntas bli klar i sommar.

TEXT: EMMELI NILSSON

up 22