Hon leder 4000 volontärer mot samma mål

Sedd av 133

1984 tävlade hon på skidor för Sverige i OS i Sarajevo. Nu är Eva-Lena Frick vd för Vasaloppet, ett av världens största motionslopp.

Senast ändrad 13:40, 23 Jan 2019
Foto: Kola Productions/Marco Glijnis

Eva-Lena Frick står längst fram i ett klassrum på Sigtuna folkhögskola. Ämnet för dagen är att leda ideella krafter och i publiken sitter medarbetare inom Svenska kyrkan.

– Eldsjälar då, hur hanterar ni dem? frågar Eva-Lena Frick. 

– Ger ni dem mer att göra?

Kursdeltagarna ler, några nickar igenkännande. Eva-Lena Frick konstaterar att det är lätt att låta eldsjälar bära en stor del av verksamheten på sina axlar. För det är ju enkelt, de vill så mycket och säger sällan nej. 

– Men tänk till. Det gäller att uppmuntra dem och samtidigt hjälpa dem att sätta gränser, säger Eva-Lena Frick

– Gäller gränssättningen dig själv också? frågar en av åhörarna. 

Mitt i prick. Sedan Eva-Lena Frick lade skidorna på hyllan och avslutade sin karriär i landslaget har hon kombinerat en lång rad ideella uppdrag med heltidsjobb och livet som ensamstående mamma till två döttrar. Hon har bland annat suttit i styrelsen för Svenska skidförbundet, Orienteringsförbundet och En svensk klassiker, samt varit vice ordförande för O-ringen.

– Jag älskar den ideella världen och har inte alltid vett att säga nej. Men jag väljer att se det positivt, det visar att jag har en vilja och ett engagemang, säger hon. 

När Chefstidningen träffar Eva-Lena Frick är förberedelserna inför Vasaloppets vintervecka – med tolv olika lopp varav
ett är det stora Vasaloppet – inne i slut-fasen. Väderleksrapporterna följs med stort intresse, liksom statistiken över
antalet anmälda deltagare. Parallellt löper planeringen inför sommarveckan och kommande evenemang.

– Den vanligaste frågan jag får när jag berättar att jag jobbar med Vasaloppet är vad vi gör resten av året. Men för mig är vinter- och sommarveckan nog de lugnaste veckorna. Då är det bara att följa med, vara ute bland funktionärer, uppmuntra och försöka ta in evenemanget, säger hon.

Till vinterveckan är ungefär 65 000
personer anmälda till något av loppen.
Att få ihop logistiken och ge åkarna en så bra upplevelse som möjligt är som att lägga ett gigantiskt pussel. Eva-Lena Frick liknar de två tävlingsveckorna vid en examen. 

– Allt jobb vi gör ska resultera i att vi kan leverera under de två veckorna. 

Eva-Lena Fricks första möte med skidsporten ligger snart femtio år tillbaka i tiden. Hon följde med sin kompis Birgitta på en skidträning och snart var hela familjen engagerad. Hennes pappa blev tävlingsledare, mamman kassör och även lillasyster började åka skidor. På 80-talet tävlade Eva-Lena Frick med landslaget och åkte fem kilometer i os i Sarajevo. Erfarenheterna från åren som aktiv har hon haft stor nytta av i yrkeslivet. Hennes eget ledarskap har formats av både bra och de mindre bra ledare hon haft, och hon har lärt sig att ingen framgång kommer gratis. När något går bra ligger det alltid en ansträngning och ett engagemang bakom. 

– Som elitaktiv lär du dig jobba mot tydliga mål och att ta både motgång och medgång. Jag tror att det är därför många som varit duktiga inom idrotten och därefter skaffar sig relevanta utbildningar lyckas väl även i arbetslivet, säger hon. 

Själv läste Eva-Lena Frick företagar-programmet på Handelshögskolan i
Jönköping och med ett halvår kvar på utbildningen blev hon erbjuden jobbet som vd för Vätternrundan. Det var 2003 och hälften av alla anmälningar till loppet kom fortfarande in via brev. De hade anställda som enbart jobbade med att sprätta och registrera alla som ville cykla. När hon slutade 12,5 år senare skedde alla anmälningar digitalt och sociala medier var en av de viktigaste kanalerna för att nå potentiella deltagare. Precis som det är för Vasaloppet i dag.

– Jag gick i gymnasiet utan att se
skymten av en dator. Vi hade räknesticka. Att ha fått vara med på den resan, och se möjligheter och utmaningar, har varit otroligt häftigt. 

När jobbet som vd för Vasaloppet blev ledigt 2015 var tajmingen perfekt. Hennes barn hade blivit stora och hon såg chansen att ”komma hem” till den idrott som ligger henne närmast hjärtat. Att hon behövde flytta var inget hinder. 

Tre år senare konstaterar hon att Mora är en fantastisk stad, men att det inte är helt lätt att rota sig på en ny plats och hitta nya sociala nätverk. 

– Visst, jag är Vasaloppets vd, men var kommer jag in, personen Eva-Lena? Det är lite tuffare. Sedan inser jag att det hänger en hel del på mig också, och jag har börjat hitta lite kompisar i min ålder och som alla är engagerade i idrotten på något sätt, säger hon. 

När hon tog över Vasaloppet visste hon att det var en komplex organisation. Men det var ännu komplexare än hon trott. De anställda gör allt ifrån att sköta snökanonerna till att sända rörliga bilder för teve. Och de tusentals ideella krafter som kommer in två gånger om året ska organiseras, utbildas och entusiasmeras. 

– Det är verkligen en utmaning att skapa samhörighet och delaktighet som gör att vi kan leverera en bra helhetsupplevelse, säger Eva-Lena Frick.  

På Vasaloppsdagen tittar ungefär 3,8 miljoner människor på teve när elitåkare och motionärer av båda könen ska ta sig från start till mål. Det är få evenemang i Sverige som kan tävla med de tittarsiffrorna. Men Eva-Lena Frick tar uppmärksamheten med ro. Hon ser till att vara förberedd och försöker tänka igenom de situationer som skulle kunna uppstå. Det finns en beredskap inom organisationen för oförutsedda händelser som gör att hon känner sig trygg. 

– Det kan ju hända i princip vad som helst. När du jobbar med ett stå starkt varumärke som Vasaloppet får du vara beredd att hamna i hetluften, konstaterar hon. 

Även om Vasaloppet osar tradition och kontinuitet så finns det enligt Eva-Lena Frick ändå utrymme att utveckla både lopp och verksamheten
i stort.  

– Vi måste hela tiden skruva på våra koncept, vad vi gör och hur vi ska hantera omvärlden så klokt som möjligt. Det handlar om nya sätt att leverera loppen på, och om marknadsföring, ny teknik och nya plattformar, säger hon. 

Just nu håller de till exempel på att titta på hur ett 100-årsjubileum år 2022 kan se ut och hur sommarveckan eventuellt kan växa med fler lopp. Dessutom samarbetar de med skidförbundet för att fler barn och ungdomar ska få tillgång till snö och möjlighet att upptäcka skidåkningen. Tanken är att skapa konstsnöspår i anslutning till skolor runt om i landet som kan användas av elever på dagtid och av skidklubbar på kvällstid. Ju fler som rör på sig, desto bättre. För även om intresset för klassikern och långloppen har ökat så är det i stor utsträckning samma personer som tränar mer. 

– Det är det primära för mig just nu, att fler ska upptäcka glädjen med att röra på sig. Det är mitt sätt att bidra till ett bättre samhälle och är långt mycket större än att jobba med sekunder, även om det också kan vara viktigt. Idrottens värld innehåller så många olika delar och det är en ynnest att få jobba i den på olika sätt, säger hon. 

Faktum är att hon trivts så bra
i idrottens värld att hon aldrig
lämnat den. 

– Ett jobb är mer än ett jobb för mig. Jag måste känna den inre glöden och det gör jag inom idrotten. Jag kanske hade kunnat hitta den inom något annat men jag har inte provat och nu är jag för gammal, skrattar hon. 

Lunchen på folkhögskolan är avslutad. Vit fisk med dillsås och potatis. Det är dags att åka mot Stockholm där Eva-Lena Frick ska sova en natt på soffan i äldsta dotterns etta. Hon svarar på några sms innan vi pratar vidare om ensamheten som kan komma med chefsrollen, om vikten av att ha egna professionella nätverk och bollplank och om vad ideellt arbete betyder i samhället. Telefonen ringer.

– Välkommen till Vasaloppet, det
är Eva-Lena.

ANNIKA SJÖBERG

MER OM EVA-LENA FRICK:

Ålder: 57 år.

Familj: Två döttrar, 24 och 21 år. 

Bor: Mora.

Om möten: Oerhört viktiga. Visst måste man tänka effektivitet men vi har många intressenter och måste hålla alla delar levande hela tiden. Då blir det mycket möten.

Läser just nu: Hans Roslings Factfulness.

Får energi från: Är ute i skogen och rör på mig så mycket jag kan. Genom att tanka frisk luft kan jag ofta bena ut det som är tufft och svårt. 

Antal åkta vasalopp: 2,5. 1989 kom jag sjua. 2004 gick jag ut alldeles för hårt och fick bryta i Oxberg. 2017 åkte jag öppet spår, då tog jag valla-hjälp och stannade överallt. Det var en fantastisk dag!

up 153