Det här kan vara vår nästa finansminister. Åtminstone om man får tro opinionsundersökningarna och om Magdalena Andersson får som hon vill. Kampen för ett ungdomens hus i Uppsala fick henne att tro på att det var möjligt att förändra världen genom politik. Nyligen utsågs hon till Sveriges mäktigaste opinionsbildare.
Text: Eva Brandsma
Vi börjar i en tid som kantas av finansvalpar, axelvaddar och rödfärgade tuppkammar. Det är Uppsala i mitten av 80–talet. I en dokumentärfilm som handlar om kampen för ett allaktivitetshus i Uppsala skriver Ung Vänsters ordförande, brev till sin flickvän borta i USA. ”Kära Magda” inleder han breven där han beskriver möten med politiker, namninsamlingar på torget och demonstrationer.
– Åh den gamla filmen. Det var genom kampen för huset som jag lärde mig hur man väcker och driver opinion, hur man organiserar sig. Vi ordnade allt från fackeltåg och stormöten, till att sedan när vi fick huset att anställa personal och schemalägga verksamhet. Det fick mig att tro att det var möjligt att få igenom det man drömmer om.
Just då denna film gjordes hade Magdalena uppehåll i gymnasiet och gick på highschool i USA. Hemma igen tog Magdalena över och blev ordförande för Ungdomens hus och drev kampen vidare. Ungdomens hus står där än idag.
Magdalena Andersson som ju är socialdemokraternas ekonomiska talesperson sedan två år är för många en anonym person. Få skulle förmodligen känna igen henne på gatan, vilket snart kommer bli annorlunda ju mer valrörelsen drar igång. På Veckans Affärers lista över mäktiga personer hamnade hon i topp av opinionsbildare.
Det politiska engagemanget har hon fått genom sin mamma som var samhällskunskapslärare på Katedralskolan i Uppsala, där Magdalena själv gick i gymnasiet. Med sin mamma tittade hon på Rapport på kvällarna och blev upprörd över hur världen såg ut och såg det som sin uppgift att göra något åt orättvisorna.
Det var tävlingsinstinkten som gjorde att hon sökte sig till Handelshögskolan i Stockholm. Det som lockade var att skolan ansågs ha en av Sveriges tuffaste utbildningar. Den var också känd för en starkt borglig profil.
– Och på 80–talet ännu mer – det var ju värsta yuppie–eran när jag gick där.
Fotnot Ni minns väl yuppien? Young, urban, professional. Det var inne att ha gott om pengar och att visa det.
Den här tiden tycks ha format både umgänge och karriär. En rad toppolitiker inom både de egna leden och andra finns under samma period på utbildningen.
Magdalena var ordförande i den socialdemokratiska ekonomklubben på Handels. Uppdraget kanske inte var det största med sina fyra medlemmar. Idag har den runt 25 medlemmar.
Dubbel minoritet både som kvinna och som vänster – vad gjorde det med dig?
– Jag kände mig alltid respekterad för mina åsikter även om inte folk höll med. Men det klart att jag slipade mina argument och fostrades i en hård miljö. Det har jag haft stor nytta av.
Efter avslutad grundutbildning fortsatte Magdalena Andersson med forskarutbildningen på Handels. Hon hann påbörja sin doktorsavhandling om andra generationen invandrares etablering på den svenska arbetsmarknaden, men insåg snart att det där med att sitta ensam på kammaren och skriva var inget för henne. Istället började hon hos dåvarande statsminister Göran Persson. Något som också har härdat henne, låter hon mig förstå i en bisats. Även om hon inte synts utåt i politiska sammanhang tidigare har Magdalena Andersson arbetat för socialdemokraterna i olika funktioner i många år. På finansdepartementet och i statsrådsberedningen bland annat. Under tre år innan nuvarande uppdrag var hon överdirektör på Skatteverket.
Det är siffror som är hennes grej. Många drar paralleller mellan henne och finansminister Anders Borg. Båda nationalekonomer, framtoning som lite torra kamrerer, tjänstemannabakgrund och smarta. När vi ser dem debattera kan det vara svårt att hänga med i modeller och siffror. Hon säger sig vara medveten om det, att människor blir osäkra av nationalekonomiska resonemang.
– Ja jag kan uppleva det i debatter att det inte blir för tittarna utan mer för en själv. Att vinna en debatt är ju inte att vinna över Anders Borg utan att vinna förtroendet av några hos dem som tittar. Att argumenten man ger sjunker in hos tittarna.
En utmaning lär bli att få väljarna att känna att de förstår och håller med, och inte stängs ute. Det handlar inte alls bara om plånboken.
Nationalekonomin har till en del ändrat inriktning. Man talar mer om beteendeekonomi idag. Människor är inte robotar som alltid handlar efter ett givet mönster, och passar in i de uppsatta modellerna. Man talar mer om nyttan. Det förklarar varför exempelvis konsumenter köper ekologiska varor trots ett högre pris. Nyttan att man känner sig bra är större än nyttan att handla billigt. Den här beteendeekonomin gör att de gamla bergfasta nationalekonomiska sanningarna har fått sig en törn – människor är mer komplexa än vad man ansåg på 80–talet. Idag talar företag om ansvar, det gjorde man inte då.
Många säger att den verkliga makten sitter i finansdepartementet. Den som håller i plånboken är den som också bestämmer. Är det den makten du är sugen på att få?
– Alltså statsministern har makt och regeringen är ju ett lagarbete. Men finansministern har ett visst inflytande och det klart att jag vill ha ett inflytande.
Hon stannar upp och skrattar sedan till.
– Jag vill ha makt. Att sitta i opposition och inte ha makt är värdelöst! Som politiker vill man sitta i beslutande ställning.
Hon hade aldrig tackat ja till det här jobbet om det inte vore så att hon vill bli finansminister och räknar också med det. Även om det inte är ett drömjobb. Hårt slit med ett enormt tempo. Det vet hon också från tiden som sakkunnig på finansdepartementet.
Hennes knep att orka med är inte ”magic” utan helt enkelt att äta, sova, träna
Sina styrkor som ledare säger hon vara tydlighet och att hon gillar människor. Hon är strukturerad och otålig. På sina håll kan man höra att en del är rädda för henne. Kärv är ett ord som återkommer när man pratar om Magdalena Andersson.
– Det stämmer, så uppfattas jag nog. Ofta av människor som inte känner mig. Om man är tydlig och inte lägger huvudet på sned och ler, så kan man uppfattas som kärv.
Är det olika för män och kvinnor
– Ja, absolut.
En av de stora frågorna inför höstens riksdagsval spås vara den om privata företag inom offentligt finansierad sektor och vinster i välfärden. Magdalena sänker röstläget och får en helt annan hållning när vi pratar om de politiska frågorna. Hon tycker att man från politiskt håll – även från socialdemokraterna – varit naiva när man släppt marknaden fri för privata aktörer. Kraven på vem som har fått starta skolor har var för små, även om kraven nu skärps. Kvalitetskontrollerna är bristfälliga inom äldreomsorgen menar hon. Hon pekar på vårdskandaler och skolbolagskonkurser.
– När man dessutom släpper in riskkapital som har det kortsiktiga ägandet och snabba vinster för ögonen blir det fel drivkrafter som styr verksamheten.
Om du skulle vara finansminister hur skulle verkligheten ändra sig för de privata aktörer vi har inom skattefinansierad välfärdssektor?
– De kommer att vara tvungna att öppna upp sina böcker, det kommer att vara meddelarfrihet för alla som arbetar inom de här bolagen, vi kommer att höja kvalitetskraven, t ex samma bemanning som kommunalt ägd verksamhet. Möjligheterna att tjäna pengar snabbt genom att sänka kvaliteten kommer att minska. Riskkapitalsbolagen kommer inte kunna vara ägare.
Men möjligheten att tjäna pengar i sitt företag kommer inte att försvinna?
– Nej, men de måste samtidigt leverera hög kvalitet.
Chefer inom äldreomsorg och skolor menar redan nu att den mesta tiden går år till administration och kontrollsystem av olika slag. Det kommer alltså att bli ännu mer om du får bestämma?
– Ja, det är helt nödvändigt för vi kan inte ha det som vi har det. Men man måste också se vad man kan skala bort. Vi kräver ju också att lärarna och läkare ska administrera mindre för att ge mer tid till att ägna sig åt verksamheterna.
Det finns också starka röster inom oppositionen och bland annat LO som helt vill förbjuda vinster för privata aktörer inom skattefinansierad verksamhet. Vad säger du om det?
– Det finns många sätt att plocka ut vinst mer än att det syns på sista raden. Om man fokuserar på sista raden så gör man det lite för enkelt för sig.
Ser du också att det finns en drivkraft för företag att gå med vinst?
– Jo visst men det finns en balans mellan att driva av att vilja ha en verksamhet med hög kvalitet och tjäna pengar.
Det här är Magdalena Andersson:
Ålder: 47
Familj: Maken Richard Friberg. Två barn (en son och en dotter på 12 resp 14)
Tidigare jobb: sakkunning i statsrådsberedningen och på Finansdepartementet, överdirektör på Skatteverket.
Intressen: Friluftsliv – paddla kajak, längdskidåkning, vandra i skogen, klättra i berg
Ledarskapsmotto: Varje dag kan du lära dig något nytt.
