Först med det senaste

Sedd av 704

Som generaldirektör för Vinnova ska Darja Isaksson göra Sverige till en innovativ kraft i en hållbar värld.

Senast ändrad 12:42, 20 Jun 2019
Foto: Christian Gustavsson..

Darja Isaksson slår igen datorn där hon sitter i Vinnovas konferensrum. Med ord som digital transformation, hållbarhet och innovation börjar hon dra upp konturerna av ett samhälle som står inför en stor omorganisation. 

Nya möjligheter att samla in data och bearbeta information gör att vi kan se mönster och förstå samband på nya sätt. 

– Det här bygger in nya sårbarheter i samhället och vår generations utmaning är att hitta sätt att dra nytta av möjligheterna och samtidigt ta hand om de nya sårbarheterna, säger hon.  

När Darja Isaksson målar upp fram-tidens samhälle är penseln stor och bred, tankarna visionära. Men så är hon också generaldirektör för Sveriges innovationsmyndighet. 

– Jag har alltid gillat att experimentera med nya saker och fråga mig vad resultaten betyder i en större kontext, säger hon.

– Jag har inte sökt många jobb i mitt liv men det här ville jag verkligen ha. 

DARJA ISAKSSON TILLTRÄDDE för knappt ett år sedan. Numera tar hon hissen till jobbet varje morgon. Av en slump ligger radhuset där hon bor med sin familj på taket till samma hus där Vinnova har sitt kontor, mitt i Stockholms city.

– Det har sina för- och nackdelar men jag gillar inte att pendla och mina barn trivs där vi bor, säger hon.

Själv växte Darja Isaksson upp i Munksund, ett litet samhälle i utkanten av Piteå. Mamma var lärare med stort samhällsintresse och pappa jobbade på den del av Televerket som senare blev Telia research. Han och Darja förde långa samtal om internets påverkan på samhället och hemma i villan sysslade han med egna uppfinningar. Darja började tidigt experimentera med egna tekniska lösningar, löda kretskort och programmera. 

– Där jag växte upp hade man inte så mycket val. Alla gjorde sådant, skrattar hon. 

– Men det är jag glad för i dag. Det fick mig att förstå att teknik är något som går att använda för att påverka. Att tekniken kan vara ett verktyg för förändring snarare än något du bara utsätts för.

FÖRSTA VD-JOBBET FICK HON när hon var 27 år. Det var på ett it-företag hon själv varit med och grundat, Inuse, som är specialiserat på användarvänlighet.

– Jag tänker på det ibland. Det var ett nytt förtroende att förtjäna från medarbetarna när jag blev chef. Nu sitter jag här, i en ny roll igen. Jag är fortfarande medveten om att jag måste lära känna mitt team och förtjäna deras tilltro, säger hon. 

Som ledare säger hon sig ha stor tillit till sina medarbetare. Den egna rollen handlar främst om att se till att alla vet vad de har för uppgift och att de är överens om vad som ska göras. 

– Jag jobbar med människor som kan mer än jag inom sina olika områden. Det uppskattar jag. Jag blir alltid nyfiken på de personer som inte håller med mig. Då finns det ofta något spännande som gör att jag kan lära mig mer. 

Hon konstaterar att det visserligen kan vara obekvämt att tycka olika eller inte förstå varandra. Det kan skava och kännas ineffektivt. Men i det finns något värdefullt.

– Man måste vara medveten om de skilda uppfattningar som finns. Det finns mycket att vinna om man vågar vara i det där skaviga själv. Jag kan inte skapa trygghet om jag inte själv vågar vara mänsklig och lite sårbar. Och vågar ha fel, säger hon.

År 2014 hade Darja Isaksson just klivit av vd-rollen i byråvärlden när hon fick en fråga från statsminister Stefan Löfven. Ville hon sitta i regeringens nybildade Nationella innovationsråd? Jo, det ville hon. 

– Jag tenderar att välja utifrån vad som är svårt och kul. Sedan gjorde jag snabbt analysen att jag inte skulle få någon verklig makt bara genom att vara med i rådet. För att påverka behövde jag också synas och träffa mycket folk, säger hon. 

Det har hon gjort. Hon har tagit styrelseuppdrag, jobbat som konsult, med rådgivning, forskningsprogram och hon har föreläst, framför allt om digitalisering, hållbarhetsfrågor och hur de påverkar samhället. Och det gör de. Ordentligt, enligt Darja Isaksson. 

SKA VI KLARA BÅDE VÄLFÄRD OCH KLIMAT krävs det att vi börjar använda de nya tekniker som finns.

– Om vi tar ett exempel från vården så har vi blivit så bra på att bota svåra sjukdomar att vi lever längre, men med rätt så komplexa diagnoser. Samtidigt ökar vi inte resurserna för vård och omsorg i motsvarande utsträckning. Det sätter en otrolig press på välfärdssystemen.

Hon fortsätter och tar sin egen pollen-allergi som exempel. Den kan hanteras snabbt och effektivt med ett digitalt vårdbesök som inte behöver kosta vården lika mycket. 

– Om man använder automatisering och digitala vårdbesök klokt så kan det frigöra tid till mänskliga möten där de verkligen behövs, menar hon. 

För att omställningen till ett håll-bart samhälle ska fungera menar Darja Isaksson att det behövs ledare och chefer som förmår att arbeta gränsöverskridande, och som har tillräckligt stor förståelse för infrastrukturen och hur man hanterar data på ett ansvarsfullt sätt. De behöver också erkänna att utvecklingen inte går att förutsäga och kontrollera på samma sätt som tidigare. 

– Det behövs ett experimentellt förhållningssätt. Det handlar inte om att strunta helt i risker utan om att ta lite kalkylerade risker. Att misslyckas måste vara hanterbart och tillåtet. Därför uppskattar jag verkligen det arbete som Tillitsdelegationen gör, säger hon. 

Den omställning Darja Isaksson pratar om omfattar allt från hur vi handlar, transporterar oss till hur vi söker information. I princip varenda värdekedja i samhället behöver ses över. Det innebär att också varje jobb påverkas mer eller mindre. 

– Några jobb försvinner, andra funktioner kommer till. Den centrala frågan är hur vi skapar förutsättningar för att vara i den här förändringen, både som individer, organisationer och samhälle. 

Där tror hon att Vinnova kan spela en viktig roll. Förutom att dela ut
projektbidrag ska myndigheten skapa förutsättningar för olika aktörer att samverka. Till paletten hör exempelvis ai-noder där små och stora företag kan mötas, liksom ”policylabb” där regelsättande myndigheter samarbetar
med olika företag för att underlätta innovation.

– Vinnova skapar möten mellan tekniker, individer, samhällen och affärer. Det är en lyx att jobba för en myndighet som finns till för detta, säger hon. 

Darja Isaksson pratar mycket om förändring. Men hur förhåller hon sig själv till den? 

– Jag tror alla tycker om förändring ibland, och ibland inte, beroende på vad den handlar om. Så är nog jag också, konstaterar hon. 

Som exempel nämner hon sitt bibliotek. I åratal släpade hon vid varje flytt runt på flera flyttkartonger med böcker. Säker på att det alltid skulle vara så. Men även det vi tror är konstant ändras. 

– För tio år sedan var det min skamliga hemlis, att jag inte var så digital när det kom till böcker. Men nu älskar jag
att alltid ha tillgång till mitt bibliotek på olika ställen och hur jag lätt kan söka i det. •

Text: Annika Sjöberg

FAKTA: DARJA ISAKSSON
Ålder: 43 år. 
Familj: Man och tre barn.
Bor: Radhus på ett tak i Stockholms city.
Möten per dag: Tre i snitt. Det är stora skillnader mellan interna måndagar där jag har samtal med dem som rapporterar till mig, och resdagar eller dagar då jag avsatt mer tid till reflektion och planering.
Gillar: Öppenhet och lärande.
Ogillar: Klimatförnekelse och faktaresistens.
Läser just nu: Midnight in Chernobyl av Adam Higginbotham.

up 97