Dåligt samvete på jobbet kan göra dig sjuk

Sedd av 244

Chefstidningen. Ett gnagande samvete kan knäcka vem som helst. Men forskning visar att det finns sätt att minska samvetsstressen på jobbet.

Senast ändrad 16:12, 16 Jun 2021
Foto: Mattias Pettersson / Getty Images.
Professor Gunilla Strandberg har forskat om samvetsstress i snart 20 år. Hon och hennes forskarteam har hittat en metod som kan minska stressen.

Samvetsstress är enkelt beskrivet den stress ett dåligt samvete ger. 

Samvetet i sig är inte problemet. Tvärtom. Men det dåliga samvetet kan i värsta fall göra både människor och organisationer sjuka.

Gunilla Strandberg, professor på Institutionen för omvårdnad vid Umeå universitet, har i snart 20 år forskat runt samvetsstress.

- I grund och botten är samvete något bra, det är till för att varna oss så att vi inte skadar oss själva eller någon annan. Vi behöver verkligen inte människor utan samveten i arbetslivet, i vården eller omsorgen, säger hon.

Forskningen om samvetsstress har i mångt och mycket handlat om vård och omsorg. Men egentligen kan den uppstå i vilka organisationer som helst.

- Samvetsstress finns där människor finns. Vi känner oss alla otillräckliga då och då.

Grundproblematiken är att när vi känner oss otillräckliga så lägger vi skulden på sig oss själva som individer, trots att problemet inte alltid ligger på individnivå utan i kollektivet eller i organisationen.

Tänk dig till exempel en IVA-sköterska idag. Känslan av otillräcklighet är säkert tung att bära för många. Förutom den ansträngda vårdsituationen har de nu under pandemin också en vardag där anhöriga inte får träffa sina svårt sjuka. Då ska du som sköterska vara länken mellan sjuk och anhörig. Otillräckligheten ligger tung på dina axlar, men problemet ligger på en annan nivå. I organisationen (för lite personal), och i systemet (pandemin i sig och brist på IVA-personal i hela landet).

GUNILLA STRANDBERGS FORSKARTEAM har arbetat fram en metod för att minska samvetsstress. Den handlar om att tillsammans i arbetsgruppen regelbundet prata om det dåliga samvetet. Gunilla Strandberg kallar det "att samveta". 

- I ett år följde vi olika grupper med chefer och medarbetare, som en gång i månaden satte sig och pratade om det dåliga samvetet och problemen som bidrog till det. 

Hon poängterar att cheferna har en viktig roll i gruppen.  

 - Vi såg att det var viktigt att chefen pratade i de här grupperna. Inte för att servera lösningar utan för att få igång en dialog, vad kan vi tillsammans göra för att det ska bli bättre?

Forskarteamet kunde efter ett tag se hur dialogen i sig, känslan av att bli lyssnad på, få dela sin otillräcklighet i grupp och komma fram till vad som är möjligt och meningsfullt att göra gjorde att alla upplevde en förbättring.

- Stödet för chefen ökade också. Och man upplevde att man hade högre i tak, säger hon.

EN ANNAN VIKTIG INSIKT var att givet stöd, och upplevt stöd inte är samma sak. Det fanns organisationer som hela tiden efterfrågade mer stöd från ledningen fastän de faktiskt fick mycket hjälp. Varför kände de ändå att de inte fick något stöd?

- Det här är viktigt att tänka på som chef. Vad är det för stöd som personalen efterfrågar? Och vad ger vi? Om det enda personalen vill ha är tydliga riktlinjer, men det de får är peppande tillrop och tillåtelse att gå hem tidigare, ja då upplever de ju fortfarande att de inte får något stöd, säger Gunilla Strandberg och ger exempel där stöd till och med kan missuppfattas som det motsatta.

- En gruppchef som lät sköterskor gå hem tidigare och själv tog över de sista uppgifterna för dagen trodde att hon avlastade och var snäll. Istället uppfattades det som kritik, tror hon inte att jag klarar av det här eller? 

- Jag brukar säga att det är fantastiskt vilken skillnad en chef kan göra! Mitt råd till chefer är att fundera lite extra på vad det är för stöd som personalen egentligen efterfrågar. Och håll dialogen levande, "samveta" ofta. 

Text: Helene Claesson Jennische 

 

 

 

up 202